h1

Tobé är också ute och cyklar

01 mars 2014

I Dagens Nyheter idag (1/3-14) skriver fyra IT-forskare om att dataspelsberoende inte är orsaken till dåliga skolresultat. Bakgrunden är att moderaten Tomas Tobé har påstått att dataspelande ger försämrade skolresultat, vilket dessa fyra forskare menar är vilseledande. Läs artikeln, den är bra och läsvärd. 

Så här skriver bland annat debattörerna: ”Vi forskare som står bakom den här artikeln har tidigare kritiserat debatten kring nät- och dataspelsberoende för att vara missvisande. Vi menar att nättid eller dataspelande i sig inte har något att göra med vare sig försämrade studieresultat eller rubbad dygnsrytm. Forskningen har på senare år antytt att överdrivet dataspelande bör ses som ett uttryck för underliggande problem”.

Detta var bara ett kort citat från en intressant artikel. Tobé framstår verkligen som en populist, som vill samla några enkla poänger hos presumtiva väljare, det vill säga föräldrar som har problem med att deras barn spelar för mycket och gör läxorna för lite. Känner vi igen detta? Är inte tjat när det gäller att göra läxorna ett klassiskt föräldraproblem och källa till konflikt mellan barn och föräldrar, en oroshärd som kom långt innan datorernas intåg i var mans hem.

Och visst har de rätt. Svensk skolans dåliga resultat har ingenting med dataspelande att göra, det beror på helt andra saker. Givetvis kan individers allt för stort spelande få konsekvenser för skolarbetet, men det är precis som forskarna säger ett bakomliggande problem. Under min 14 år i skolans värld har jag träffat på väldigt få rejält spelberoende elever, alltså där allt har gått över styr och de inte ens kommer till skolor. Elever som vänder på dygnet och lanar, eller sitter uppe framför burken har det givetvis funnits och finns. Men att inte göra läxor, nä det har jag fått dem att göra. Hur?

Tydlighet så klart. Att tydligt komma överens med föräldrar och elever. Att i extrema fall, där föräldrarna har hotat sina barn sönder och samman utan att begränsa datorspelandet, erbjuda hjälp via socialtjänsten. Fixa läxorna i skolan. Sätta tidsbegränsning för dataspelandet………listan kan göras lång på åtgärder som vi i skolan kan hjälpa föräldrarna med. Kanske en och annan tycker att lärare inte ska lägga sig i föräldraansvaret, men jag menar att om det påverkar skolan så ska vi definitivt ha dialog med hemmet. Och det hjälper i de flesta fall.

För mycket av något är aldrig bra, oavsett om det är att träna på gym eller spela datorspel. Men datorspel har en positiv effekt på logiskt tänkande och att vara före i tanken. Nu vill jag poängtera att jag inte har någon vetenskaplig grund för det jag säger, bara empirisk erfarenhet från visst antal elever genom årens lopp. Jag har många gånger sett exempel på dataspelande killar är väldigt snabba på att lösa logiska problem när vi haft lektion – hur man varit lösningsinriktad. Häftigt att se!

Nä du Tomas Tobé, svensk skolas problem beror på att skolan har varit dåliga på att följa upp resultat från årskurs 1 och sedan planera sin verksamhet efter dessa resultat. Om några resultat över huvudtaget har följts upp så har det varit att konstatera tillstånd. Sedan har vi ett etablissemang som jag kallar PIE som har systematiskt motarbetat all form av tydlighet och införande av resultatuppföljning och att betygskriterier/kunskapskrav ska fungera. Lägg därtill en mängd blind metodik som har skyfflats ut på löpande band, som inte har lett någonstans resultatmässigt, men där skolan har trott att ”nu kommer lösningen på alla våra problem”. Parallellt med detta har vi en kommunalisering som politiskt har skötts dåligt och där Kommunförbundet (SKL) har fuckat upp hela lärarkåren. Där Tomas Tobé har du något att bita i – LYCKA TILL!

Men ser jag då inga problem med datoranvändandet, mobiler och spel? Klart jag gör. Vi vet inte vilken effekt ett ständigt uppkopplande har på eleverna. Är det så att de får svårt att koncentrera sig? En del psykologer har varnat för detta och sett sådana tendenser. Vi märker också i skolan att eleverna hela tiden vill veta vad som händer i deras liv, det vill säga uppdatera status på Facebook, Instagram och så vidare. Men är det ett problem att skolan märker att fokus flyttas från lektioner till mobilen så går det faktiskt att bestämma att mobilerna lämnas i skåp/mobildagis/hos läraren – som låser in dem. Det går faktiskt att lösa detta, om det är ett problem. Värre är det om läraren/skolan struntar i att eleverna sitter mer eller mindre hela skoldagar på Facebook eller spelar Counterstrike – som man gjorde på John Bauergymnasiet i Sundsvall (se Världens bästa skitskola). Men detta är inte ett elevproblem, utan ett skolproblem.

Vi lever i en ganska skruvad värld där reklamen, inte minst tv-reklamen vill att vi ska spela. Det är en uppsjö av spelbolag som vill bygga upp en härlig känsla av att spela, någon vänder sig till traditionella fotbollskillar i en grabbig ton. Det enda de vill är att ha våra pengar, för väldigt få personer går långsiktigt med vinst när det gäller spel. I denna miljö växer våra barn upp. För dem är det naturligt att det finns spelbolag, där man kan satsa pengar. Sett ur detta perspektiv är det ännu viktigare att vi lär våra barn och elever att förhålla sig nyktert till spelande, så att vi inte uppfostrar en kommande generation till spelmissbrukare. Vi vet alla hur lätt det är att hamna i att göra något för mycket, oavsett om det är att äta för mycket, röka för mycket eller spela för mycket. Här gäller det att inte drabbas av moralpanik (som en del tycker jag har fått för min reaktion på GTA 5). I dialog som förälder och som lärare problematisera situationen både på ett individuellt perspektiv och utifrån samhället.

Datorer, spel och IT är här för att stanna, vi ska utnyttja dessa möjligheter, inte se problem. Eller vinna enkla politiska poäng. Det är dock viktigt att komma ihåg att traditionell skolundervisning där läraren står i centrum och undervisar är direkt avgörande för skolframgångar. Alltså att kunna boksluka, räkna ut 15% av 500 kronor, använda sig av begrepp utan att kopiera definitionen, behärska språk – listan kan göras lång. Ni behöver inte kalla mig katederkramare, eller likställa alla lärare som undervisar med Stig Järrels roll Caligula ur filmen Hets. En skicklig lärare problematiserar och får eleverna intresserade av vilket ämne det än är. En skicklig lärare är oumbärlig. En skicklig lärare är samhällets viktigaste person.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete. Höj lärarlönerna NU!

About these ads

16 kommentarer

  1. Heja Tobe säger jag som vågar adressera ett riktigt problem och benämna det. Han är inte den ende populisten i skoldebatten för övrigt. Problematiken i svenska skolan är enkel: den har haft ett annat uppdrag än själva kunskapsuppdraget i åratal. Den har varit en omsorgskramare. Det är därför Sverige som enda land i världen kan ersätta lärarledd undervisning med självstudier vid lap tops. Det är också därför Sverige som det enda land i världen med fackens goda minne omformulerat läraruppdraget från att vara en kunnig utlärare till att bli handledare. I en sån skola är inte resultaten det primära. Dataspel är för övrigt skitkul och vem vill inte ha roligt hela tiden?


    • Omsorgskramar eller inte, men det är precis som Janne säger – det handlar om tiden och inte om vad man gör.


  2. Tiden, inte datorspelandet i sig, är vad som gör svenska elever, särskilt pojkar, sämre i skolan. Tid till datorspel och umgänge, extraknäck och allmänt dötid, och ointresse från föräldrar avgör.

    1996 gjordes en stor studie i USA av ungdomas studie och fritidsvanor, Beyond the classroom. Inger Enkvist tipsar om den i sina böcker, en grundlig genomgång av varför vita elever medelpresterar, asiatiska över och afro/latino under. Till största delen var kamratgruppen det avgörande,

    http://www.nytimes.com/1996/08/07/us/comprehensive-study-finds-parents-peers-are-most-crucial-influences-students.html

    Tobé har därför hälften rätt men tror inte han vågar utmana kompistryck och fritidsvanor som det avgörande. Än.

    Hilsen, Janne


    • Janne.
      Du har kanske också till hälften rätt. Det är ett generellt fall för just pojkar. ”Vi” var intresserade av ”umgänge, extraknäck och allmän dötid” men idrott och olika mer omväxlande ”tävlingar” och spel fanns istället för datorn. Sedan kan faktiskt ”ointresse från föräldrar” vändas till något positivt då det bakom detta finns (fanns) ett förtroende till skolan.


    • Janne,
      Helt rätt Janne, för jag har träffat många elever som har tränat och spelat fotboll så mycket att skolarbetet blir lidande. Däremot tycker jag inte att Tobé har något rätt alls. Han fiskar bara röster.


      • Ok- allt med måtta. Men jag hävdar bestämt att vi pojkar inte alls behövde läsa så mycket läxor under 1960-talet. Även här måste det finnas måtta och avgränsningar så att man kan spela fotboll.


    • Helt rätt! Det sägs att ska man bli bra på något ska man lägga ned 10 000h på detta. Tid är nästan allt.


      • Å andra sidan även om tid är nästan allt så är det faktiskt skillnad på att träna fotboll och att spela dataspel. Vid fotbollsträning ökar du din fysiska förmåga samtidigt som du interagerar med andra i IRL. Det gör du inte vid dataspelandet som kan vara och kan bli en mycket isolerande aktivitet. Hikikomoris växer i antal i Sverige också faktiskt. Nu tror inte jag att man ska förbjuda dataspel däremot visa att skolan och är viktig. Och framförallt ska man inte ersätta lärarledd undervisning med självstudier och lap tops i skolan. Man ska utnyttja det lagstöd som finns, inte minst när det gäller att ställa krav på föräldrar att sköta sina åtaganden enligt Föräldrabalken. Det är många som måste skärpa sig för att skolans resultat ska förbättras. ingen är utan skuld för den utveckling som ägt rum förutom skoleleverna.


      • Bra Lena. Vi har en fixering vid hjärnan. Snart är det bara en glasburk med något slem i. Det bryts ner till aminosyror, spolas ut i haven och det vete f-n om LIVET uppkommer igen.


  3. Ändå sägs det att IKT är det som har drivit den ekonomiska tillväxten under de senaste decennierna. Och skolan ska genom att utbilda nya generationer främja denna tillväxt. Det är väl därför vi idag har skolan?

    PISA som organisation har här en viktig kunskapsekonomisk funktion. Nä, jag stödjer inte denna utveckling, men jag ser ingen väg ut. Skolan och kunskaper har en central funktion för att främja ekonomisk tillväxt och ekonomiskt tillväxt är nödvändig för att vi ska ha en skola.


    • Pär,
      Skolan har som central funktion att se till att ALLA medborgare, det vill säga alla barn och ungdomar, får med sig grundläggande kunskaper så att de kan ta tillvara på sina demokratiska rättigheter. Det innebär att de ska kunna fungera i ett samhälle, kunna fylla i försäkringskassans blanketter, göra PPM-val, räkna ut 15% rabatt på 800 kronor när det är mellandagsrea, skriva en jobbansökan, plugga vidare om så önskas och så vidare. Att skolan ska utveckla elever till att bli de nya IT-entreprenörerna som uppfinner det nya Spotify eller någon annan web-baserad svensk lösning eller dataspel eller uppfinning är otänkbart. Några duktiga entreprenör kommer göra detta, för det finns många, många duktiga ungdomar. Däremot behöver vi även fortsättningsvis duktiga unga människor inom offentlig sektor, privata företag så som snickare på Skanska eller elektriker i småföretag, detalj- och livsmedelshandel. Helt enkelt duktiga unga människor som får vårt samhälle att fungera, men som också kan ta till vara på sina rättigheter. Alltså grundläggande kunskaper.

      Sedan måste man väl säga att alla dessa entreprenörer bidragit till Svensk utveckling på ett oerhört positivt sätt. Men i förhållande till antalet elever som lämnar grundskola, gymnasium och högskola/universitet är de få.


      • Bra skrivit och tänkt Johan.
        Grundskolan är just precis en grundskola som skall tillhandahålla utbildning för ALLA elever som senare ska bli dugliga samhällsmedborgare oavsett vilken karriär de väljer. Problemet med It i skolan har hela tiden varit att det är oseriösa konsulter som tjänat och tjänar skjortan på att sälja in just sina programvaror och system. I många branscher har it också haft en besparingsfunktion vilket vissa friskolekoncerner anammat och för ersatt lärarledd undervisning med självstudier via lap tops. Det har man inte gjort i andra OECD-länder utan där är it ett verktyg bland andra.


  4. ”Främja ekonomisk tillväxt” kopplat till skolan är inte helt okomplicerat och PISA och TIMSS mäter inte alls IKT:s ”verkningar” fast indirekt görs detta. Finnarna har detta lågt prioriterat. Likaså de asiatiska länderna. Det är snarare så att Sverige som följer USA efter 1990-talet dyker i resultat. Då telefonen kom så uppmande väl inte skolan att det skulle telefoneras mer även om det främjade ekonomin.


  5. Hur skulle det vara om våra politiker intresserade sig för att försöka förstå vad det är ungdomar gör när de spelar. Det är litet som när en annan rektor frågade på facebook vad man trodde skulle hända om man höll en lektion om något som eleverna kunde mer om än läraren och så lät man dem ta ”lead”. Jag skrev följande inlägg som svar.

    Jag skulle önska att vi, dvs vi som inte är i skolan men ändå bestämmer en hel del – mao föräldrar, tjänstemän och politiker, lyssnade på pedagoger och elever och låter dem bestämma hur och vad/var göra skola.

    http://ajbergkvist.se/blogg/2014/03/lat-barn-uppfylla-sina-drommar/


  6. Jag tror på mer IT-användning i skolan. Når vi inte barnen med traditionell undervisning, tycker jag man måste prova nya hjälpmedel som flippade klassrum till exempel. Kolla här: http://www.allaboutcontent.se/?p=1653


  7. Titta på minuterna 19:27 – 29:00 i

    http://urplay.se/Produkter/181365-UR-Samtiden-Att-utveckla-skolan-Sa-hojer-vi-gemensamt-kvaliteten-i-undervisningen

    med Anna Ekström (generaldirektör för Skolverket) från janurari 2014. Hon tar upp en handfull tänkbara faktorer bakom sjunkande PISA-resultat. Johan Kant får vatten på sin kvarn när hon pratar om att lärarna har lämnat eleverna för ensamma i sin inlärningsprocess.

    Men IT tas också upp som en faktor och jag menar att vi inte ska underskatta IT-effekten. I filmklippet påstår man att man kan se att unga människor som sysslar jättemycket med datorer har generellt sämre läsförståelse.

    Det är också intressant att notera att rasen i PISA-resultaten sammanfaller med den ökade tillgången till datorer och uppkopplade mobiler.

    Jag tror att surfandet gör minst tre saker med oss:
    1. ”Spelberoende-light” i betydelsen att man vill spela banan bara en gång till trots att lektionen börjar. Eleven blir irriterad av att läraren avbryter och stör. Man är visserligen inte uppe dygnet runt under vardagarna men man går och lägger sig för sent pga av surfande och spelande.

    2. Allt annat än eget surfande uppfattas som segt och trååååkigt.

    3. Och mest allvarligt: klickandet och surfandet gör oss till mindre intellektuellt uthålliga. I förordet till gymnasiehistorieläroboken ”Den moderna tidens historia” (2012) skriver författarna Jansson & Serra:
    ”Att läsa en lärobok är en form av tanketräning. Du lär dig att följa längre, sammanhängande resonemang. På så sätt tränar du upp ett aktivt, uthålligt tänkande som du inte gör när du surfar på nätet.”

    Mitt sista och mest talande exempel får bli Peter Englunds lysande observation:

    http://akademiblogg.wordpress.com/2010/01/27/nyarslofte/

    Om man sedan kombinerar det Englund beskriver med en pedagogik som lämnar eleverna ensamma i inlärningsprocessen kanske vi kommer något intressant på spåren.

    Underskatta inte IT i det orsakskomplex som ligger bakom situationen i många av dagens skolor!

    mvh
    Henrik Svensson

    PS Därmed inte sagt att skolor inte ska använda IT/IKT. DS



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 345 andra följare