Segregationen är ett problem

Dagens Nyheters ledare den 9/5 har rubriken: ”Valfrihet inte problemet”. Ledaren menar att på allas läppar är ordet segregation och att detta används på ett felaktigt sätt många gånger, att det används som synonym till skillnader, vilket blir olyckligt. DN menar att det är i de tuffaste områdena där segregationen är som störst skickliga lärare kan göra skillnad. Därmed inte sagt att segregation betyder skillnad och det är därför skickliga lärare ska vara där för att göra skillnad.

Världens bästa skitskola, del 2

Ja jag säger då det! Man blir ju lite matt av andra avsnittet av UR:s tv-serie: Världens bästa skitskola. Det finns ju en del att tänka kring och jag tänker nog kommentera tre saker.

Carema – vad förbannad jag blir!

Nu har det hänt igen, eller rättare sagt, nu rullas det upp igen. Ännu ett företag som skor sig på skattemedel och som tar bort givna delar i den dagliga vården, t.ex. handsprit, blöjor och så vidare.

Liedman recenserar i DN

Jag har inte på hela hösten haft vrållust att blogga. Det har varit mycket att göra på jobbet och jag har varit trött emellanåt. Boken Yrke: Lärare har krävt en del uppmärksamhet, men inte mycket. Nä, det har varit väldigt slitsamt på Vikingaskolan och dessutom hinna med familjen. Brist på energi = inte bra för bloggandet. 

Vill bara påminna om privatiseringens pris

Kristinaskolan i Täby har varit på tapeten, se tidigare blogginlägg, där uppenbarligen en profithungrig person har velat göra grova pengar på skattemedel. Just nu rullas en granskning av det privata vårdföretaget Carema upp i Dagens Nyheter. Bakgrunden är det larm om vanvård på ett äldreboende i Vällingby, en västerförort i Stockholm. Där har till och med en man dött på grund av en illa skött blodförgiftning, allt enligt DN och Dagens EKO. 

Nu har det hänt igen: ännu en friskola plockar ut feta vinster

Med jämna mellanrum uppmärksammas skolor som inte har elevernas eller barnens bästa för sina ögon. Ofta, men inte alltid, rör det sig om friskolor som har en annan agenda än att bedriva en bra omsorg eller undervisning. För att alla som gillar friskolor inte ska gå i taket vill jag poängtera att jag menar inte de friskolor som bedriver en bra verksamhet, utan de friskolor som är ute efter profit på elevernas bekostnad.

Stockholm stad gör åter igen misstag om skolplatser

För några veckor sedan skrev jag ett blogginlägg där jag berättade om hur Stockholm hade jiddrat om siffror och utredningar kring nerläggningen av Västbodaskolan i Farsta. Själv hade jag stått på barrikaderna för att skolan inte skulle läggas ner, den bästa och mest välskötta skolan i söderort, men icke. På 13 dagar från det att elever, lärare och föräldrar fick brevet som talade om att skolan skulle läggas ned klubbade man beslutet.

Internationella skolan blir av med tillståndet

I Dagens Nyheter igår (28/9) gick det att läsa att Internationella skolan för rättvisa och fred i Sätra, söder om Stockholm har blivit av med tillståndet att bedriva skola. Skolinspektionen har efter 9 anmärkningar dragit in tillståndet. Några anmärkningar man har är att rektorn saknar pedagogisk insikt, eleverna får inte den utbildning de har rätt till och resultaten verkar ha manipulerats. Ganska allvarliga saker.

Men hur är det egentligen i den kommunala skolan? Är det så att rektor alltid har pedagogisk insikt? Är det så att rektor alltid har ekonomisk insikt? Nej, verkligen inte, min erfarenhet är att det är vanligt att rektor varken har pedagogisk eller ekonomisk insikt. Är det så att svenska rektorer är ekonomisk utbildad för att sköta ett företag med en budget på 20-tals miljoner? Verkligen inte! Men vilket privat företag skulle låta vem som helst sköta deras ekonomi? Antagligen inget.

Hur många kommunala skolor ger inte eleverna den utbildning de har rätt till? Antagligen hur många skolor som helst, men här blir det inga indragna tillstånd. Istället för att ta pedagogiskt ansvar för organisationen, får skolor år ut och år in producera elever som inte kan det de ska, med förvaltningens goda minne. Ställs någon fråga kring detta skylls det på att det saknas resurser, eller att eleverna är så okunniga eller har någon neurologiskt fel. Alltså ”mission impossible”. Att se att rektor och lärare har ett ansvar i bristande måluppfyllelse är det inte snack om. Varför? Att se att organisationen inte följer upp resultat, inte kvalitetsäkrar, dokumenterar resultat pratas det inte om. Och förlorarna? Eleverna!

Men vem manipulerar resultat? Svårt att säga, men jag har varit med om att friskolor tidigare har manipulerar elevresultat. Finns det manipulerande i den kommunala skolan också? Inte vet jag, men efter att ha sett Uppdrag granskning om mutskandalen i byggbranschen i Göteborg utesluter jag inget. Det vore intressant att ta reda på detta.

Det är klart att vi ska ställa hårda krav på de företag som med våra skattemedel bedriver friskolor. Men ska vi inte ställa hårda krav på den kommunala skolan? Varför kan man inte dra in tillståndet för de kommunala skolor som inte utför sitt uppdrag enligt de styrdokument som finns? Som inte ger eleverna den utbildning de har rätt till. Här kanske det finns otrampad mark för myndigheter och politiker. Kanske vore något att utreda, en ny väg att gå för att höja kvaliteten i svensk skola.

Jag vet inte hur orättvist det var för Internationella skolan att bli av med tillståndet. Den gamla rektorn är sparkad och den nya rektorn tycker att Skolinspektionen varit orättvis. Jag väljer nog att lita på Skolinspektionen, det finns säkert substans i deras beslut. Jag glädjer mig inte åt att Internationella skolan har blivit av med tillståndet, det är ett misslyckande för alla de elever som har gått där och inte fått den utbildning som de har valt. Elever som offrats för någon som bedrivit en verksamhet som uppenbarligen håller dålig kvalitet, med en rektor som saknar pedagogisk insikt. Jag glädjer mig däremot att Skolinspektionen tagit ett beslut som handlar om att ta ansvar för de elever det handlar om. Tyvärr måste de byta skola och det är jättedåligt, de borde få kompensation för detta.

Det är trist att de som jobbar inom skolans värld och är odugliga, inte har den självinsikt att de ska jobba med något annat. De personer som inte har pedagogisk insikt, eller kunskap att sköta ekonomi eller bemöta elever kanske ska jobba på någon annan stans. Det är verkligen dags att höja professionaliteten i svensk skola en gång för alla.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Valet: Skolan i fokus 1

Nu börjar man märka att valet närmar sig. Kampanjer runt om på stan, partiledare håller tal, möten, debatter på tv och radio. Och debattinlägg på Dagens Nyheter. Vänsterpartiets Lars Ohly och Rossana Dinamarca skriver på DN-debatt,  Söndagen 8/8, att ”Skolan är en sedelpress för aggressiva aktiebolag”. De tycker att det är dags att stoppa aktiebolag som tar ut stora vinster från friskolor. Ohly och Dinamarca menar:

• Skolan har blivit en industri där aktiebolag berikar sig på elevernas och lärarnas bekostnad: större klasser, färre antal lärare och färre andel utbildade lärare.
• Varje år går flera hundra miljoner kronor i vinst till aktiebolagen som bedriver friskolor, pengar som skulle kunna användas till att stärka elever som har problem med att läsa, skriva och räkna.
• Utländska bolag köper upp mindre skolor i Sverige.
• De övriga nordiska länderna har inte dessa problem, eftersom man vidtagit olika åtgärder som omöjliggör vinstuttag i samma omfattning som i Sverige.

Lars Ohly och Rossana Dinamarca anser att det är dags att på allvar ta tag i dessa frågor och föreslår:

1. Tillsätt en utredning med uppdrag att lägga förslag på hur de offentliga bidragen till fristående skolor inte ska kunna utbetalas som vinster till ägarna.
2. Inför ett system för att fördela pengarna till skolor som tar hänsyn till elevernas behov.
3. Inför en särskild avgift för Skolinspektionens prövning (för att begränsa antalet ansökningar).

Med hjälp dessa punkter vill Vänsterpartiet komma till rätta med dräneringen av skattemedel. Ohly och Dinamarca skriver: ”Vänsterpartiets mål är att bygga världens bästa välfärd utan privata vinster”.

Detta är givetvis ett ideologiskt ställningstagande. Men jag vill påminna om boken Privatiseringens pris av Klas Rönnbäck (se tidigare blogginlägg). Rönnbäck har gått igenom en väldigt stor del av den offentliga sektor som har privatiserats eller lagts på entreprenad. Oerhört stora kvalitetsförsämringar, höjda kostnader (för skattebetalarna), sämre anställningsvillkor och stora vinster för de privata företagen. Det är också ett ideologiskt ställningstagande att till varje pris sälja ut den offentliga sektorn, t.ex. har regeringen tagit bort regleringen för bilprovningen, detta trots att alla som uttalat sig tror på ökat pris och sämre kvalitet. Men av ideologiska skäl ska det säljas ut.

Jag tror inte att man kan ta bort möjligheten till vinst för privata företag inom den offentliga sektorn. Många människors drivkraft är pengar, det har historien visat och det ska vi inte sticka under stol med. Vi ska inte heller sticka under stol med att många av dessa människor, som gillar att tjäna pengar, är duktiga entreprenörer. Vi ska inte heller sticka under stol med att den kommunala skolan allt för ofta är både dålig och tråkig. Det finns så att säga ett naturligt utrymme att tjäna pengar på den dåliga kommunala skolan. Däremot håller jag fullständigt med Ohly och Dinamarca att det får vara nog nu. Dags att reglera inte bara friskolorna, utan hela den offentliga sektorn, så att kvalitet och goda resultat redovisas och därefter vinst. Pengar ska återinvesteras i verksamheten. Skattemedel ska inte komma ett gäng kapitalister till godo, utan gå till eleverna på skolan. Skattemedel ska inte gå till att bygga upp privata skolkoncerner, som ser hela Europa som sin kommande marknad.

Friskolornas avart

Nu eldas debatten om friskolor igång ytterliggare och det är en gammal bekant, nämligen förskolan Kulturkrabaten i Årsta i södra Stockholm. Detta 5 månader innan det är dags för riksdagsval. Bakgrunden är att Lena Ström fick möjlighet att för drygt två år sedan köpa loss förskolan, så kallad avknoppning. Inget konstigt med det, bra att engagerade personal och föräldrar får driva verksamhet efter eget huvud. Men engagemanget, som åtminstone jag efterlyser är pedagogiskt och jag tror nog att politiker och tjänstemän i stadshuset tänkte så. Dessvärre blev det fel, för på ett år och åtta månader har Lena Ström tagit ut 9,4 miljoner i form av vinst, styrelsearvoden och ett bostadsköp. Pengar som kommer från skattebetalarnas ficka.

Dagens Nyheter skriver idag (24/4): ”En granskning i höstas visade att Kulturkrabaten hade stora barngrupper och låg andel utbildade förskollärare. Men det finns inga klart angivna kvalitetsmått för privata förskolor. Inget tak för hur stora barngrupperna ska vara eller hur många förskollärare ska vara efterlysta. Något som efterlyses av Kristofer Wallin, ansvarig för granskningen av de privata förskolorna i Stockholm”. En kompis till mig har, eller hade – kanske har hon flyttat barnen, sina två barn på Kulturkrabaten. Hon berättade för mig för drygt ett halvår sedan att Kulturkrabaten hade slutat med att servera mjölk till barnen. Min slutsats är inte att detta tilltag beror på hälsomässiga eller pedagogiska skäl, utan rent ekonomiska för att gagna Lena Ströms plånbok.

Problemet är att de som såg till att genomföra privatisering, eller avknoppning, av förskola och skola inte visade sig förstå sig på hur en del människor fungerar. Det vill säga att en del människor fungerar som Joakim von Anka. Ett annat problem som man också bortsåg ifrån, av okunskap eller av slarvighet, var ett uppföljningssystem som fungerar. Det måste vara så att om privata intressen ska bedriva skattefinansierad verksamhet ska det i avtalet finnas: 1. Ett tydligt uppdrag med kvalitetskriterier, exempelvis hur många procent av personalen som måste vara utbildade förskollärare eller konkreta föreskrifter om varierad kost. Kriterierna ska vara utvärderingsbara. 2. En kontinuerlig granskning av verksamheten från myndigheter, minst en gång per år, gärna oftare. 3. Hot om vite eller återförande av verksamheten i kommunal regi, ifall inte verksamheten håller de kvalitetsmål som finns med i kriterierna. Dessa tre punkter måste finnas med redan från början. Det gäller att ligga nära!!!

Det är beklagligt när det uppdagas att offentlig verksamhet sköts så illa som i detta fall. Det är helt klart att Lena Ströms engagemang är styrt av pengar och så borde det inte få vara. Klart att en engagerad och duktig förskolechef ska få tjäna bra med pengar, men inte i form av en lottovinst, utan i sådana fall för många, många års hårt arbete. Två saker kan man konstatera efter att ha följt Kulturkrabaten. 1. Antingen är det så att förskolan har för mycket pengar, att man kan sänka den ersättning som går ut till förskolan, eftersom det går att göra så stor vinst, eller också är det något annat fel.  2. Privatiseringen av offentlig verksamhet har kostat skattebetalarna extremt mycket pengar. Man kan jämföra det hela med ett gigantiskt ideologiskt experiment som har kostat miljarder. Det finns givetvis många kommunala alternativ som inte fungerar, men det är väldigt få kommunala verksamheter där chefen kan plöja ner miljoner i egen ficka. Privatiseringens pris är en bok som alla borde läsa, inte minst borgliga politiker. Inte för att få samma åsikt som Klas Rönnbäck, utan för att förhålla sig till fenomenet att sälja ut offentlig verksamhet (jag skrev om detta 6/9-09). Delar av boken finns i PDF.

Mitt receptet: Tydliga och konkreta kvalitetskrav – uppföljning och granskning, ligga nära – fortsatt verksamhet eller indraget uppdrag. Som jag skrev den 20 april – Friskolorna är här för att stanna, men krav på kvalitet ska ställas från dag 1.

Friskolor här för att stanna

Jag vill göra en kort kommentar till en artikel i Dagens Nyheter i går, måndagen 19/4. Det handlar om att Alzaharaa Idealiska akademi som fått kritik för att man bedriver dagis och fritids på ett sätt som Skolinspektionen inte gillar. Rubriken till artikeln säger lite personal – stor vinst. Jag tänker inte gå in i de enskilda fallen, eftersom de berörda friskolorna, enligt artikeln, inte fått möjlighet att bemöta kritiken som framförts av Skolinspektionen.

Vad vill jag då kommentera. Jo, det är just på detta sätt som Skolinspektionen ska jobba, ligga nära och granska kvaliteten hos friskolor (alla skolor så klart). Det håller inte att kategoriskt säga nej till friskolor. Det håller inte att säga att friskolor inte ska få göra vinst på skattemedel, vi kan inte dra tillbaka klockan. Det går inte att alla företag är statliga, som i Sovjetunionen, det gick åt skogen med det projektet. Anledningen var att människor vill tjäna pengar. Pengar är en drivkraft som inte ska underskattas och i detta fall är givetvis inget undantag. Klart att många vill tjäna pengar på skolan och skattemedel och klart att det finns många lycksökare, som levererar dålig kvalitet. Men handen på hjärtat, finns det inte många kommunala skolor som håller dålig kvalitet och skattemedel läggs på dålig verksamhet. Därför är det just detta som ska vara fokus, det vill säga granska kvalitet och dra in tillstånd på de friskolor som inte levererar kvalitet.

Jag är ingen stor anhängare av friskolor, jag önskar att skolan skulle vara kommunalt skött, varför inte statlig. Däremot kan vi inte blunda för de dåliga kommunala verksamheterna som finns, som inte levererar resultat. Jag skulle också önska att regering, riksdag och Skolverket tidigare hade börjat granska skolan och ställa krav på resultat och resultatuppföljning, då hade denna debatt inte varit ett stort ”problem”. Hade den kommunala skolan gjort sitt jobb rätt från början hade stora friskolekoncerner inte funnits – tror jag. Dags att ta ett steg vidare och Skolinspektionen är på rätt väg. Granska, ligg nära och dra in tillstånd för de som inte uppfyller kvalitet!

Öppet hus på Engelska skolan

Jag var idag på öppet hus på Engelska skolan i Gubbängen. Min stora son Malcolm går redan där, i årskurs 6 och nu är det dags för lillebror Douglas, som i höst börjar årskurs 4. Först var det ett informationsmöte för föräldrar och barn i aulan och sedan gick blivande eleverna med lärare till klassrummen och hade lektion i ungefär 2,5 timme. Föräldrarna satt kvar i aulan och fick ännu en genomgång av vad Engelska skolan står för och vad som förväntas av eleverna.

En ledstjärna som Engelska skolan har är fem ledord, som eleverna ska leva upp till. Eleverna ska vara punktliga och vara förberedda inför varje lektion. De ska vara samarbetsvilliga med alla elever och lärare, vara aktiva och positiva. Detta håller skolan hårt på. Och det funkar! Lärarna har högt ställda förväntningar på att alla elever ska lyckas, utifrån sitt utgångsläge. Och det funkar! Något annat viktigt är att fokus ligger på kunskap. Och det funkar!

Som förälder, lärare och skolledare blir jag glad varje gång jag kommer till Engelska skolan. Man kan ha världens finaste lokaler, göra världens flashigaste broschyrer och ha världens bästa föräldramöten, men om man inte levererar resultat står man sig slätt. Det är i slutänden alltid innehållet som räknas. Att eleverna trivs i en god arbetsmiljö, där lärarna tror på ens kapacitet och möjlighet och där fokus ligger på kunskap. Jag pratade med Hanna, som gick i min klass på Lärarhögsskolan i Stockholm och som jobbar på Engelska skolan i Enskede. Hon berättade att lärarna var engagerade och att hon trivdes oerhört bra. Hon behövde aldrig höja sin röst, eller lägga ner en massa tid på mobiler, mössor och annat. Hon tyckte att hon hade mycket mer energi över till att vara glad med eleverna än när hon tidigare hade jobbat i en kommunal skola. Hon menade att det var ett sådant stort energiläckage när hon jobbade i den kommunala skolan, att hela tiden behöva tjafsa om sådant som inte var tillåtet. På Engelska skolan har de regler som följs slaviskt och följs upp regelbundet. Bryter man mot reglerna får det konsekvenser. Hon berättade att även hennes elever sa att lärarna på Engelska skolan var mycket gladare och positivare än deras tidigare lärare. Dessutom levererar skolan väldigt bra betygsresultat år ut och år in. Det är just detta som gör mig glad.

Friskola eller inte friskola? Inte bra med friskolor om det innebär att ägarna ska ta ut feta vinster på skattemedel om kvaliteten brister. Jag är säker på att Engelska skolans ägare tar ut vinst, men skolkoncernen håller hög kvaliteter och bygger hela tiden ut. Jag har svårt med att statliga och kommunala verksamheter säljs ut, för det drabbar ofta den enskilda medborgaren negativt i form av sämre kvalitet och högre avgifter (se Privatiseringens pris). Men jag har inte ett dugg svårt för privata verksamheter som håller en hög kvalitet. Det skulle vara trevligt om svensk kommunal skola kunde konkurrera, men hittills verkar det vara få kommunala skolor som kan uppvisa samma kvalitet. Man kan fråga sig varför?

Friskola med kvalitet

Har precis kommit hem från årsmötet med föräldraföreningen i äldsta sonens skola. Han går i årskurs 6 i Internationella engelska skolan i Gubbängen, en friskola. Jag har i flera bloggar förfärats över hur kommunal verksamhet har sålts ut till privata aktörer, däribland skolor.  I kväll fick jag se en annan sida av hur en friskola kan skötas.

Skolans rektor Mr Clark hälsade alla välkomna och berättade att han ville stjäla lite av vår tid för att visa något positivt. Statistik från brukarenkäten hade veckan innan kommit till skolans ledning. Det var Stockholms stads statistikkontor som hade sammanställt enkäten. Väldigt många frågor hade ställts till elever i årskurs 6 och 9. Engelska skolans resultat jämfördes med samtliga övriga skolor i Stockholm. I samtliga fall, utom i en fråga låg Engelska skolan över eller långt över övriga skolor.

Givetvis kan man förvanska statistik, det finns säkert skolor som ligger över Engelska skolan i vissa eller flera områden. Ändå är det intressant att eleverna på engelska skolan känner lust till att lära, mening att gå till skolan, att de växer och så vidare. Mr Clark fortsatte och visa statistik när det gäller avgångsbetyg årskurs 9  i svenska, matematik och engelska. Helt otroligt!  50% av eleverna hade VG eller MVG i matematik. 60% av eleverna hade VG eller MVG i svenska. 99% av eleverna hade VG eller MVG i engelska. Dessutom lade Mr Clark till att det var mycket goda resultat även i de andra ämnena.

Mr Clark utstrålade glädje och lycka. De andra lärarna som var närvarande berättade hur stolta de var och hur bra det fungerade för eleverna. Hur lustfyllda eleverna var när det gällde att lära sig. Mr Clark fick en fråga från en förälder vad det berodde på att de hade fått detta resultat. Rektorn svarade inte på frågan. Jag kan däremot svara på denna fråga. En tydlig skolledning som sätter fokus på kunskaper och som entusiasmerar lärare och elever. Lärare som är engagerade och som dels fokuserar på kunskaper och dels sätter stor tilltro på elevernas förmåga. Att tro på en elev gör att denne växer. En skola som är lite fyrkantig, ordning och reda, med tydlighet. Allt detta bidrar till ett lugn hos eleverna och att de lägger energi på att lära sig kunskaper. Och därmed växer som människor.

Jag är glad för min son skull, att han får gå i en skola där attityden är positiv och där han får möjlighet att växa och lära sig en massa saker. Den skolan gick jag inte själv i. När en privat entreprenör, oavsett om det handla rom skola, äldrevård, eller någon annan verksamhet, kan visa upp goda resultat.  Då är det ok att göra vinst på skattemedel. Inte innan dess. Engelska skolan i Enskede är ett bra exempel på en privat entreprenör som ger dess elever en utbildning av god kvalitet.