h1

Lärarlöner på efterkälken

14 mars 2009

Jag såg ett inslag på Rapport i söndags (8/3) om lärarnas löner. Det var Lärarförbundet som hade gjort en undersökning om löneutvecklingen för lärare över tid. Lärarförbundet har undersökt löneutvecklingen för lärare, ingenjörer och ekonomer.  År 1958 hade lärare betydligt högre lön än dessa två andra yrkesgrupper, men år 2007 ligger lärare långt efter i lön. Slutsatsen som Lärarförbundet drar är att läraryrket har blivit så kvinnodominerat och att därav har lönen sjunkit.

Folkpartiets ledare Jan Björklund tycker att man måste göra något åt lärarlönerna och Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén tycker att det är lönediskriminering. Det kan nog vara så att slutsatsen kan vara riktig till viss del, men jag måste säga att analysen är klart bristfällig. Jag undrar hur det kommer sig att ett stort förbund som Lärarförbundet kan dra så dåliga slutsatser av en sådan undersökning.

Nu tänker jag sticka ut hakan och dra min slutsats: Anledning till de dåliga lärarlönerna är att skolan och lärarna är dåliga. Hur kan man säga så undrar säkert en del. Jag ber er bara tänka efter.  I hur många år har det varit kris i Svensk skola? Svar: Hur länge som helst, men inget har gjorts. Alla skyller bara på att man inte har tillräckligt med resurser och så skyller man på andra. Väldigt få tar ansvar.

Hur många rapporter från myndigheter har skrivits om den svenska lärarutbildningen, där man sågat utbildningen år ut och år in (högskoleverket och riksrevisionen)? Många! Inget har gjorts. Bidrar detta till en professionell skola? Man utbildar studenter år ut och år in som är betygsmotståndare, som inte har kunskaper när det gäller betygsättning, inte kan lära de små eleverna att läsa och så vidare. Bidrar detta till en professionell lärarkår? Hur många studenter finns det sökande på varje plats i lärarutbildningen? I Finland är det 10-20 sökande på varje plats, i Sverige är inte ens alla platser tillsatta. Får vi de bästa lärarna? Bidrar detta till en professionell lärarkår?

Man pratar fortfarande om den nya läroplanen LPO 94, som faktiskt är 15 år gammal. Mål- och resultatstyrning – fungerar det? Nej, man följer inte upp resultat, utan konstaterar tillstånd. Är det 18 IG i matematik i en klass är det väl rektorns plikt att ta en diskussion med läraren. Det kan väl inte vara så att det sitter 18 puckon i klassen? Det kan faktiskt vara så att det är lärarens metodik som brister? Vid en del engelskaprov kan man ha 100 poäng. Gränsen för godkänd är 60 poäng. Spelar det någon roll vilka poäng man tar? Kan man strunta i en del av provet och satsa på att dunka in oregelbundna verb? Är detta professionellt?

Nej rektorn ska diskutera vilka metoder läraren använder, vilka kunskapskrav som ställs och vad läraren ska göra för att  få eleverna att uppnå godkända resultat. Görs detta? Nej och hur bidrar detta till en professionell lärarkår? År ut och år in har skolan ett spill på 20%, det vill säga de elever som inte når fullständiga betyg. Skulle VD:n på ett privat företag producera detta spill skulle denne sparkas till månen. Bara för att det är offentlig sektor accepteras detta. Elevernas rätt till kunskap ignoreras. Bidrar detta till att svensk skola blir professionell? Skulle inte tro det!

Hur många vittnesmål skrivs det inte om i media, senast en årskurs 7:a i Häggvikskolan, där bristen i skolan är högst påtaglig och där elever inte lär sig det de har rätt till. Görs det något åt det? NEJ! Bidrar detta till att svensk skola blir professionell? NEJ! Låt oss leka med tanken att läkare skulle ha ett spill på 20%, alltså patienter som inte blev botade. Skulle detta accepteras? Tänk läkarkåren består av nästan hälften av kvinnor, är det deras tur att få sänkt lön nu? Skulle inte tro det, för de är professionella. Tänk om ingenjörer eller ekonomer kunde göra lite som de ville. Spelar väl ingen roll att man har en läroplan och kursplan som ska styra verksamheten, vi kan väl göra lite som vi vill. Lära ut vad vi vill, sådant som inte står i kursplanen.

Men vem som helst kan ju vara lärare, det vet man ju hur det går till. Det är bara att gå in och köra, kan väl inte vara så svårt. Jag är ganska bra på att sätta plåster på mina barn och hjälpa familjen när de är sjuka, ganska bra på att ställa diagnos. Kanske kan jag jobba som läkare? Skulle inte tro det, jag har ingen utbildning och är diskvalificerad från deras profession. Men lärare kan vem som helst vara! Det är inte svårt!

Summering: Inom skolans värld vet alla hur det går till. Alla har någon gång gått i skola och har därför en bestämd uppfattning om vad skola är och hur den ska skötas. Däremot verkar inte många personer kunna driva en skola framgångsrikt, så att alla eleverna faktiskt lär sig det de ska kunna. Det finns vissa undantag. Tyvärr finns det mängder av exempel, listan kan göras lång, där politiker, tjänstemän, lärarhögskolor, rektorer, lärare och studenter inte bidrar till att skolan blir professionell. Snarare tvärt om!

Politik, tjänstemän och forskare hävdar att svensk skola är en skola i världsklass. Detta är ett hån till de föräldrar och elever som inte känner igen den bilden som målas upp. Man skulle önska lite mer ödmjukhet och självkritik, istället för att vräka ut sig. Lite självrannsakan där faktiskt eleven och resultaten sätts i fokus. Är resultaten dåliga ska skolan titta på organisationen för att utvärdera som man gjort fel. Inte belasta eleven för att denne inte kan.

Denna text är verkligen inte ödmjuk, men jag jobbar dagligen i skolan och möter elever där skolan inte tagit sitt ansvar. Jag möter dagligen studenter som inte får tillräcklig utbildning. Trots att jag påtalat detta för lärarhögsskolorna händer inget. Jag möter brist på ansvarstagande hos skolledning. Vilka är förlorarna? Eleverna! Svensk skolas nedgång startade i och med genomförandet av det relativa betygssystemet (se text: relativa betygsystemet), som infördes i och med läroplan 1962. Det var då svensk lärarkår slutade göra bedömningar, med andra ord slutade lärarkåren att vara professionell.

Så länge svensk skola är så dålig som den är får nog lärarkåren inse att man får den lön man förtjänar.

Annonser

3 kommentarer

  1. Grymt skrivet Johan. Intressant läsning! Får en att fundera…


  2. Jag lär eleverna att lönen handlar utbud och efterfrågan.:)


  3. Det är väl bra att man lär eleverna att lönen till stor del styrs av utbud och efterfråga i ett kapitalistiskt system. Dessvärre har skolan varit statlig till och med 1994 och därefter kommunal. Då gäller inte riktigt samma spelregler som på den öppna marknaden.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s