h1

Rättvisans gång

11 maj 2009

Jag var på rättegång i fredags (8 maj) och vittnade. En före detta elev hade blivit misshandlad av sin pappa, dömd i Södertörns tingsrätt, men han hade överklagat. Det hela började för några år sedan. Jag hittade eleven gråtande i korridoren på skolan. Jag frågade hur det var, stannade och pratade, men hon ville inget säga. Efter ett tags dividerande kom det fram att flickans pappa hade sparkat henne i höften och hon hade väldigt ont. Jag tog kontakt med vår kurator som tog hand om fallet.

Efter en vecka hiittade jag åter flickan gråtande i korridoren. Denna gång gick det enklare att få ur henne vad som hade hänt. Denna gång hade pappan slängt henne över vardagsrummet som en trasdocka, för att hon inte hade gått och lagt sig när pappan sa till. Jag kunde konstatera att hon hade ett blåmärke på överarmen, stort som en tennisboll. Nu brann det till i huvudet på mig. Efter att ha tröstat flickan, sett till att hon lugnat ner sig, ringt vår kurator, flickans mamma (som var skild från pappan), bestämde jag mig för att anmäla händelsen till socialtjänsten.

Det visade sig att socialtjänsten inte skulle anmäla detta till polisen, trots att jag hävdade att misshandel är ett brott. Då tog jag saken i egna händer och polisanmälde pappan för misshandel. Efter en tid blev det polisförhör för mig och vår kurator. Och efter ett halvår kallades jag till Södertörns tingsrätt som vittne. Jag berättade vad som hade hänt och vad jag hade sett. Efter två veckor kom domen, pappan blev dömd för misshandel till 2 månaders fängelse villkorlig dom. Samhällstjänst och skadestånd till flickan.

Pappan överklagade domen och i fredags var det alltså dags för en ny förhandling, denna gång i Svea hovrätt.  Allt gick jättebra och flickan var mycket stark. Dom meddelas om ungefär två veckor, men för mig är det inget snack om att han kommer att bli dömd, känns som om bevisningen är tung. Det här är också en del av lärarjobbet. Att stå upp för värden i samhället, stötta unga människor och visa vad som är rätt och fel. Det är givetvis inte allt man ser som lärare, men en del stöter man på.

Då är det viktigt att våra elever vet att de kan lita på oss. Därför har lärarjobbet blivit mer komplext än det var när jag gick i skolan, många unga suktar och söker efter vuxenstöd.

Annonser

4 kommentarer

  1. Johan var inte så säker. Sveriges rättssystem fungerar verkligen INTE bra, kan berätta för dig någon dag om en berättelse om en kompis jag känner…


  2. Hur skulle Haninge se ut utan toppen lärare som verkligen bryr sig om sina elever på det sättet du gör Johan? Hoppas hovrätten inte friar!


  3. Det är skönt att höra att det finns vuxna som verkligen bryr sig och hjälper ungdomar som har problem. Jag håller tummarna att pappan blir dömd, och Flickan får skydd!

    Jag önskade att någon såg mig när jag gick i Jordbromalm.. för jag hade rent sagt ett helvete när jag gick där som har förstörd ganska mycket av mig som jag kämpar med idag för att gå vidare 🙂


  4. Anders! Jag hoppas att du har fel, men dessvärre känner jag också människor som har farit illa av svenska domstolar som har dömt illa. Detta har dock uppmärksammats av doktorander på Stockholms Universitet, så jag hoppas att flickan får rätt.

    Tack tjejer för de värmande orden. Jag är ledsen för din skull Soile. Jag vet att du kämpar och jag är den förste som skriker go, go, go. Kom igen! Samtidigt ska du veta att av jobbiga saker blir man stark, om man tar tag i dem. Tänk dig ditt liv om 10 år, då kommer du vara på topp och må underbart! Kämpa hela vägen dit, för du är en fantastisk människa.

    Ta hand om er alla!

    Johan



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s