h1

Betygsmotstånd på agendan

28 oktober 2009

Har varit på föreläsning idag om lokal pedagogisk planering. De som höll i utbildningsdagen var Helena Moreau och Steve Wretman, redaktörer för Grundskoletidningen och författare till Skolverkets skrift om att skriva skriftliga omdömen. Det var en heldag som anordnades av Stockholms stad för de som är bedömningsansvariga i stadens skolor. Fram till lunch pratade Helena Moreau om hur den lokala pedagogiska planeringen skulle göras i olika steg. Man skulle börja i kursplanens mål att sträva mot och i en rad olika steg konkretisera dessa mål. Utifrån dessa konkretiserade mål att sträva mot skulle läraren göra en bedömning av elevens kunskaper, som skulle ligga till grund för det skriftliga omdömet. Detta har, enligt Moreau och Wretman, inget med betygsättning att göra. Mål att uppnå nämndes några gånger, men fick nästan inget utrymme. Det märktes tydligt att mål att uppnå är högst ointressant.

Det är intressant att Moreau och Wretman har denna inställning, eftersom Skolverket själva har angett att Mål att sträva mot ska ligga till grund för lärarens planering och att Mål att uppnå är det minimum som ska ligga till grund för lärarens bedömning. Det blev väldigt påtagligt att åhörarna tyckte det hela var förvirrande och rörigt. Många frågor handlade just om att de lärare som lyssnade inte fick i hop det. Läs själva kursplanen i t.ex. svenska, mål att sträva mot är på över en sida. Oerhört svårt att få grepp om ämnet och det är säkert därför mål att sträva mot kommer att tas bort från den nya kursplanerna som kommer 2011, enligt propositionen. Det har säkert varit regeringens ambition, går att läsas i kortfattad form

Jag ska i ärlighetens namn säga att Helena Moreau lyfte fram några viktiga saker. Dels var hon tydlig med att lärare alltid måste göra en pedagogisk planering och dels att denna planering måste vara kopplad till styrdokumenten, det vill säga kursplan och läroplan. 

Efter lunch var det Steve Wretmans tur hålla i mikrofonen. Man har nu ändrat dagens innehåll från lokal pedagogisk planering till bedömning. Var det medvetet eller? Steve Wretman startar en propagandakampanj där formativ bedömning målas upp som ”good guy” och summativ bedömning, eller betygsättning som ”bad guy”. Wretman sätter upp dessa två som motsatspar och pratar oavbrutet om hur bra det är med formativ bedömning. Wretmans definition av summativ bedömning är att elevens styrkor och svagheter summeras vid varje terminsslut till en sammanfattande bedömning. Helheten bedöms, plus och minus vägs mot varandra och resulterar i ett betyg. Alltså summativ bedömning = dåligt. Formativ bedömning däremot analyserar eleven styrkor och utvecklingsbehov, ger läraren information om vad som måste betonas och utvecklas i undervisningen, samt ger eleven information hur denne kan fortsätta utvecklas mot målen (antagligen mål att sträva mot).

Steve Wretman fortsätter med att säga att betyg inte påverkar lärande, all internationell forskning säger det. Betyg påverkar inte heller undervisningen. Wretman berättar om den internationella forskningen som han refererar till. Tre referensgrupper med elever fick olika förutsättningar i sin skolgång. Första gruppen fick bara betyg. Andra gruppen fick formativ bedömning och betyg. Tredje gruppen fick formativ bedömning. Den grupp som lyckades bäst i sitt lärande var gruppen som endast fick formativ bedömning. Slutsatsen Wretman drar är att betyg inte hjälper ett dugg när det gäller lärande. 

Här kan jag inte längre vara tyst. Jag frågar om den internationella forskning som Wretman refererar till är i England, något som bekräftas. Jag frågar då Steve Wretman hur han kan jämföra Sverige och England, eftersom Sverige har kunskapsbedömning och England har relativ bedömning. Det går inte att jämföra dessa två länder när det gäller detta, det är som att jämföra äpplen och päron. Jag påtalar också för Wretman att jag inte gillar hans sätt att måla upp ett motsatspar mellan dessa två bedömningar, där det ena är bra och det andra är dåligt. Jag har satt betyg i 9 år och jag har aldrig haft problem med detta, därför att jag har kommunicerat med mina elever under terminens gång. Det kallas gensvar, återkoppling eller feed-back. Formativ bedömning under terminens gång och summativ bedömning vid varje betygssättning. Båda bedömningsformerna hänger ihop. Wretman kunde inte svara på dessa frågor, bad att få återkomma till betygsfrågan, något han inte gjorde. Kanske förstår han inte själv skillnaden mellan de olika mättraditionerna? Avslutningen tog  i alla fall priset. Jag ställde frågan om varför han inte tog upp betygskriterierna för G, VG och MVG. Wretman påstod då att dessa tre inte anger några nivåer. Jag fattar överhvudtaget inte vad han menar och han kunde inte ge en bra förklaring. 

Nu till några intressanta frågor. Vad säger egentligen Steve Wretman? Vad är hans budskap? För mig handlar det om att han är motståndare till betyg. Dessutom verkar hans upplägg vara som hand i handske för detta, eftersom han bara skapar förvirring och ingen lämnade nog föreläsningen klokare. Vem har bokat in Steve Wretman? Vem har beordrat sina bedömningsansvariga att gå på denna föreläsning? Vem i Stockholms kommun? 

Den som har bokat in Steve Wretman har hört honom tidigare och vet vad han står för, han är betygsmotståndare. Den person på Stockholms skolförvaltning som har bokat Steve Wretman har begått tjänstefel. Det som är ännu märkligare är att Wretman och Moreau är engagerade av Skolverket och att deras tidning ligger upplagd på Skolverkets hemsida. Det säger en hel del om Skolverket och de tjänstemän som jobbar där. Fritt spelrum för betygs- och reformmotståndare att basunera ut sitt budskap i skolmyndighetens namn. Herre Gud – giv mig kraft!

Det finns ett riksdagsbeslut i konsensus att vi i Sverige ska ha betyg från årskurs 8. Detta kan vi inte ändra på, eller motarbeta, oavsett vad vi tycker om betyg. Tjänstemän och lärare är ålagda att följa fattade riksdagsbeslut, det ingår i jobbet.

Annonser

13 kommentarer

  1. Ville bara nämna att i Storbritannien har man inte relativa betyg, varken i deras Sats test eller o och a-levels. Men för x antal år sedan var det så. Däremot är det intressant att det några år gamla betygssystemet på universitetet som gäller i EU, sk Bolognaprocessen har ett relativt betygssystem. Men riksdag och regering har gett stor frihet till högskolorna att bestämma själva om de vill ha relativa eller målrelaterade betyg. Så SU kör samma skala som EU men annan bedömningsgrund (dom valde målrelaterade). Något för dig att bita i.:)


    • Hej Ed!
      Du har dessvärre fel i båda dina påståenden. De nationella proven är relativa, problemet är att de kallar dem för standards. Detta blir lite förvirrande, men faktum är att de är relativa.

      När det gäller Bolognaprocessen var första förslaget relativt, men efter mycket påtryckningar ändrades till kunskapsstandardmodell. Detta skedde för 4 år sedan och man har begreppet ”learning outcome”, som till svenska har översatts till förväntat studieresultat.


  2. Varför jämför man inte med Finland, som klarat sig hyfsat i internationella jämförelser ? I Finland ger man relativa betyg från åk 1 och eftersom jag har ett barnbarn i finlands-svensk skola i Vasa, så har jag noga kollat upp hur hon har reagerat på betygen. Hon började åk 4 nu i höst. Nu är förstås en individ inget som helst bevis, men hon(och min dotter som gått i samma skola)ser enbart positivt på att få betyg och att få veta hur hon ligger till.
    JAG tror vi har massor att lära av den finska skolan !


    • Just det Christer, mycket intressant fråga. Det ska jag ta upp nästa gång jag träffar Wretman eller skriver om honom. Antagligen har Finland för bra resultat, det skulle inte vara bra för resultatet i den undersökning som Wretman lyfter fram.


  3. Intressanta påstående du gör, du får gärna lägga till länkar där man få det bekräftat. Eftersom den information jag fann på nätet inte stämmer i så fall.


    • Edmund!
      Jag ska leta rätt på dessa länkar till dig, hinner inte det just nu, men jag lovar att återkomma snart.

      Johan


  4. […] Artikeln som Måhl skrivit handlar om hur lärare ska använda ”mål att sträva mot” och mål att uppnå”. Jag har tidigare skrivit blogginlägg kring denna fråga, se även. […]


  5. […] formativ bedömning. I oktober 2009 var jag på en heldagsföreläsning med Moreau och Wretman, se blogginlägg 28/10-09. Det Steve Wretman gör är att polarisera hårt mellan summativ och formativ bedömning. Summativ […]


  6. […] på sin hemsida. I oktober 2009 var jag på en heldagsföreläsning med Moreau och Wretman, seblogginlägg 28/10-09. Det Steve Wretman gör är att polarisera hårt mellan summativ och formativ bedömning. Summativ […]


  7. […] på sin hemsida. I oktober 2009 var jag på en heldagsföreläsning med Moreau och Wretman, se blogginlägg 28/10-09. Det Steve Wretman gör är att polarisera hårt mellan summativ och formativ bedömning. Summativ […]


  8. […] Läs hela blogginlägget här, länk. […]


  9. […] svensk skola kan du läsa om Grundskoletidningen, se länk. Eller om deras föredrag på Åsö, se länk och länk. Eller om efterdyningarna av deras framfart, se […]


  10. […] Ändå förstår jag lärarkårens kritik mot Lpo 94. Man gick från regelstyrning i Lgr 80 till den målstyrda Lpo 94. Man gick från statlig huvudman till kommunal huvudman och mitt i detta paradigmskifte fick lärarkåren noll fortbildning. Lärarna på Jordbromalmsskolan fick en VHS-kassett där Skolverkets dåvarande generaldirektör Ulf P Lundgren berättade om Lpo 94. Inte lätt för lärarkåren. Särskilt eftersom det i första versionen av Lpo 94 inte fanns några mål att uppnå för årskurs 3 och i hela läroplanen fanns det ingen hänvisning till vad skolan skulle jobba med, alltså stoffhänvisning och arbetsområden – bara mål att sträva mot och mål att uppnå. De dubbla målen skulle jag kunna skriva en del om, men det har jag redan gjort, se länk och länk och länk. […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s