h1

Provens styrande betydelse

10 november 2009

Just nu har jag snappat upp att det pågår en debatt om huruvida man ska ha prov eller inte. Denna diskussion har varit het de senaste åren och har emellanåt varit hätsk, med föraktande av nationella prov och kunskapskontroller. Inte minst Haninge kommun har fått på pälsen av diverse forskare. Nu är det igång igen, samma hänvisning som jag i en tidigare blogg (28/10), där man hävdar att det inte fungerar med prov och kunskapskontroller, resultatet blir sämre. I Svenska Dagbladet går det att läsa om de förfärande resultat som de nationella proven har haft i England. Att proven styr läroplanen.

Här finns dock ett litet problem. I England har man relativ bedömning av proven och i Sverige har vi kunskapsstandardmodell. Vad är då det för problem tänker den oinvigde. Jo, med relativ bedömning tittar man inte på kunskapsutfallet, utan provet i sig säger ingenting om kunskap, bara att du som elev har uppnått ett visst resultat i förhållande till övriga elever i klassen. Man har redan från början bestämt att ett visst antal elever ska ha ett visst resultat, som det tidigare svenska betygsystemet. 7% skulle ha 1:or, 24% skulle ha 2:or och så vidare oavsett vad du kunde. Det vill säga, relativ bedömning sorterar elever. Med kunskapsstandardmodell som bedömningssystem ska du ha uppnått en viss kunskap för att klara målen. Antingen kan du eller inte.

Alltså – Man kan inte jämföra England med Sverige och därför är inte artikeln relevant för svensk skola, såvida inte svenska skolor bedömer relativt, men det hoppas jag inte att de gör.

Skulle det vara så som jag har hört i debatten, att prov styr skolan, det vill säga att man tokpluggar inför ett nationellt prov och hela lärarens metodik utgår ifrån att eleverna ska klara provet, då är man fel ute som lärare. Skulle proven alltid styra undervisningen, då är det viktigt hur provet ser ut. Har man prov med frågor av typen: ”När blev Gustav Vasa kung?” och tokplugga inför dessa prov. Skulle det vara så som jag ovan skissar, då är man inkompetent som lärare. Då har man inte förstått sitt uppdrag.

Skulle man däremot ha prov som kunskapskontroll, där eleverna får visa att de kan använda sitt kunnande anser jag inte att det är några problem. Där eleverna får förhålla sig till det de lärt sig,  med provfrågor av typen: ”Varför blev Gustav Vasa en framgångsrik kung – förklara hur du tänker!”. Eleven får veta vad han förväntas kunna, får genomföra ett prov, får återkoppling på provet, både på dennes svar och hur läraren har bedömt svaren. Dessutom vad eleven ska göra för att förbättra sig. De som misslyckats på provet – vad beror det på? Här måste man som lärare analysera sig själv, hur man har förklarat, hur eleven har pluggat och om man kan hjälpa eleven på ett bättre sätt. Då tar man pedagogiskt ansvar om lärare för sin verksamhet.

Jag har under alla mina år som lärare alltid använt skriftliga läxförhör och prov. SO är ett teoretiskt ämne och det är väldigt svårt för eleven att visa att den kan det den ska kunna, annat än på skriftliga läxförhör och prov. I vissa moment kan eleven visa upp kunskaper t.ex. när det gäller att diskutera och argumentera, men oftast kommer inte alla elevers kunnande fram, utan de som vill tala och tar talutrymme. Oavsett hur man som lärare försöker lyfta fram samtliga elever är det alltid några elever som inte säger så mycket. Hur ska man som lärare veta att de verkligen har inlärda kunskaper? I praktiska ämnen kan eleverna visa upp kunskaper, t.ex. genom att spela ett instrument eller tillverka något i slöjden. Aldrig någonsin har jag haft några elevproblem kring detta. Givetvis har en del elever missat och försökt komma undan, men jag har alltid lyckats få eleverna att göra skriftliga uppgifter. Efter ett tag har dessutom eleverna själva tyckt att det varit den bästa formen av examination, dels eftersom de märker att de lärt sig mycket och dels för att de insett att det är ett ganska enkelt sätt att lära sig.  Prov är ett väldigt bra sätt att se till att alla elever har kunskaperna inlärda. Finns det något annat sätt, när det gäller teoretiska ämnen, där man som lärare kan garantera att alla elever har inlärda kunskaper?  Och inte utlärda kunskaper.

Vill någon fördjupa sig i bedömningssystemet i England kan man läsa en bok som finns på Skolverket och heter Mål för alla. Den är skriven av Inger Eriksson, docent vid lärarutbildningen på Stockholms Universitet. Från och med sidan 172 redogör hon för det Engelska bedömningssystemet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s