h1

Vision och verklighet

18 november 2009

Under väldigt lång tid har lärarutbildningen i Sverige varit under all kritik, inte minst Lärarhögskolan i Stockholm (LHS). Nu har LHS sugits upp av Stockholms Universitet och man hoppas att det kommer att bli ändring på den dåliga utbildningen som studenterna har fått. Högskoleverket, Riksrevisionen och Skolverket har riktat skarp kritik mot LHS just när det gäller bristfällig utbildning. Vad är då felet? Varför lyckas inte lärarutbildningen få till en bra utbildning för studenterna? Varför träffar jag hela tiden studenter som är så teoretiskt grunda? Varför tar inte lärarutbildningen till sig kritiken?

Det finns flera förklaringar som är av bidragande orsak till den usla utbildningen. Lärarna på lärarutbildningen pratar så mycket om hur det borde vara ute i skolan, själva visionen, att man blandar ihop visionen med verkligheten. Fokus ligger stenhårt på visionen. Samtidigt har mer eller mindre för få lärarutbildare någon koppling till skolan som den ser ut idag. Akademiseringen av lärarutbildarna har bidragit till att lärarna saknar förankring i klassrumsvardagen. Eftersom man är så fokuserad på den vackra visionen, tappar man bort sig i verkligheten och intalar sig att visionen är verkligheten.

Ett exempel är det att alla elever vill lära sig, en vision som inte stämmer överens med med den vanliga verkligheten. Konsekvenserna är att lärarutbildarna tror så stenhårt på detta att de utbildar lärarstudenter i att eleverna själva ska söka kunskap själva, eller ta kontroll över sin egen inlärning. ”Måste man ha prov och betyg, kan inte barn lära sig av fri vilja”, frågade en student som går i samma grupp som en vän till mig. Denna student har blivit itutad av lärarutbildningen den vision som råder och som inte fungerar i verkligheten.

Jag har jobbat på Jordbromalmsskolan i 9 år och jag kan säga att en del elever vill lära sig av egen fri vilja, men de är i minoritet. Däremot kan du som lärare få eleverna att bli intresserade, men har du inga prov finns det inte en chans att du får med dig alla. Men lärarutbildarna behöver ju inte gå så långt, det räcker att titta på studenterna på lärarubildningen. Hur många studenter läser all kurslitteratur? Hur många är så kallad que-seekers? Hur många studenter kommer oförberedda till diskussionsseminarium? De har ju ändå av fri vilja sökt till lärarutbildningen – men fri vilja att lära sig? Jag vet inte?

Det finns många, många fler exempel liknande det ovan. Lärarstudenter som går ut på praktik (VFU) i skolan märker att visionen från lärarutbildningen inte stämmer med verkligheten. När en student tar upp med lärarutbildaren blir denna förbannad, sarkastisk, elak, irriterad, auktoritär. Denne blir störd av studenten och utnyttjar sin maktposition. I bästa fall svarar inte läraren på frågan och ber om nästa fråga.

Så här illa är det på lärarutbildningen på Stockholms Universitet och jag tror tyvärr inte att det kommer att bli bättre. Regeringen har uppdragit till Högskoleverket att ta fram en ny lärarutbildning. Dessvärre är det samma människor som ska sköta den nya lärarutbildningen, människor som kanske aldrig har jobbat som lärare och ifall de har gjort det var det på stenåldern och styrs av ett relativt betygstänkande. Och jag tror inte en sekund på att disputerade lärarutbildade löser detta problem.

Annonser

16 kommentarer

  1. Instämmer till 100% !
    Vad var det för fel på att ha praktiktermin som vi hade när jag gick utbildningen ?
    Då får alla en chans att prova på läraryrket och förhoppningsvis hoppa av när man inser hur pass svårt det är och att alla inte lämpar sig för det…
    De kandidater jag haft på senare år har inte ens haft som uppgift att prova på några lektioner…


  2. Det vore perfekt att ha det som du säger, men också att man ska knyta de teorier man lär sig praktiskt när man kommer ut på VFU. De innebär att du ska gå ut och testa teorierna om de funkar konkret. Dessutom borde alla som undervisar på lärarutbildningen vara tvungna att jobba ute i skolan. Som det är idag finns det lärarutbildare som är forskare och vissa har aldrig varit lärare. Märkligt tycker jag, för läraryrket är ett praktiskt yrke som man lär sig i praktiken.


  3. Jag känner tyvärr inte helt igen den blid du ger utav universitetet, men en hel del håller jag med dig om att alla inte läser kurslitteraturen och kommer oförberedda till seminarierna. Men många utav dem slutar också lärarutbildningen. Men kan ändå hålla med på ett plan där då det är rätt styrt om vad man ska tro och inte tro på, när det handlar om de olika Visionerna. Men sen tror jag även det handlar om vilka lärare som man har där på lärarutbildningen. Jag har haft turen att ha lärare som även förklarar att man inte alltid kan se utifrån den här ”visionen” utan det kan vara helt annat ute i verkligheten och även har jag redan under första kurs vara ute på vfu och vi skulle ha minst tre lektioner men fler om vi fick. Och då fick man verkligen testa det teoretiska man hade lärt sig och se vad som fungerade i praktiken 🙂


    • Hej Sandra!
      Roligt att du läser min blogg. Bra att du inte känner igen dig, då finns det hopp. Precis som i vanliga skolan finns det väldigt bra lärare och det är tur att du har fått några av dem. Jag tror dock att du ska komma ihåg att du är ganska ny student och har inte ”grottat in dig” i lärarutbildningens värld. Det är väldigt svårt att se dessa saker som relativt ny student, men jag ska lova dig att ge tips om vad du kan titta efter. Dessutom har Lärarutbildningen fått grov kritik från Högskoleverket, Skolverket och Riksrevisionen – det finns utredningar som visa på stora brister.


  4. Det är upplyftande att läsa din blogg Johan, du sätter fingret på många problem som finns idag.
    Min sambo läser på lärarhögskolan för närvarande och där märker jag exakt det du tar upp vilket skrämmer mig. (Min sambo har varit och är lärare i spanska sedan många år men har ej fullständig behörighet).
    När jag kikar föreläsningar, litteraturen (alla är inte dålig), de uppgifter de får osv förstår jag varför det ser ut som det gör idag. Även jag som ”lekman” inser att utbildningen inte stämmer överens med verkligheten.
    Fortsätt så Johan – vi måste lyfta fram problemen och tillsammans försöka rätta till dem!


    • Hej Stefan!
      Det är viktigt att diskutera de problem som finns och att lyfta dem. Dessvärre är det inte alla som ändrar sig, trots hård kritik från granskande myndigheter och då måste något annat till. En ändrat politiskt beslut, eller till och med politiskt mod att avsätta de som inte genomför det uppdrag de har (och i vissa fall motarbetar sitt uppdrag). De allra flesta lärarstudenter har valt lärarjobbet för att de har en idé om att de har något att tillföra, något att bidra med. Att ta kanske 300 000 i studielån för ett papper där det står: ”Du är lärare” är inte acceptabelt. Lärarutbildningen är viktigt, eftersom läraryrket är samhällets viktigaste yrke. Då duger det inte att ha en dålig eller usel utbildning.
      Tack för de värmande orden!

      johan


  5. […] mitt tidigare blogginlägg där jag beskriver lärarutbildningens brist på förankring i klassrummet, alltså visionen av hur […]


  6. […] emot, byggt nätverk och suttit på makten, kommit allt längre ifrån klassrummet och byggt sina visioner som saknar verklighet. På Skolverket, på lärarutbildningen och i på pedagogiska […]


  7. […] har sagt – så är det i skolan. Jag vill åter påminna om mitt gamla blogginlägg: Vision och verklighet. Men det finns faktiskt ett enkelt sätt att se om man får med sig alla elever och om alla klarar […]


  8. […] Så debatten pågår om svensk skola, hela tiden utmålas lärare som inkompetenta och skolan som dålig. Och jag tycker att det som är dåligt ska lyftas fram och synliggöras. Jag tycker att man ska diskutera vad som är problemet i svensk skola och sedan vara lösningsinriktad. Men de personer som kanske är bäst på att vara lösningsinriktade får aldrig delta i debatten. När såg ni senast en lärare som deltog i debatten? Nej debatten drivs av myndighetspersoner, forskare och journalister. Väldigt sällan eller aldrig får lärare beskriva sin vardag, det vill säga hur det ser ut i skolan. I stället får personer som sitter på ett fint kontor, långt ifrån ett klassrum, som man kanske aldrig satt sin fot i, uttala sig och veta exakt vad man ska göra med skolan. Läs gärna mina gamla blogginlägg om vision och verklighet. […]


  9. […] har ju tidigare skrivit en rad blogginlägg om lärarutbildningen, läs om vision och verklighet, blogginlägg. Eller om ideologisering, […]


  10. […] för några år sedan skrivit blogginlägg om just vad det är man sysslar med, läs blogginlägget vision och verklighet och ideologisk […]


  11. […] har. Jag har tidigare lyft fram hur ideologin får styra på lärarutbildningen i blogginlägget Vision och verklighet, eller tre inlägg om John Dewey, här, här och […]


  12. […] Vision och verklighet Mål att sträva mot – en feltolkning Lärarlyftet Ideologisk överföring En granskning av lärarutbildningen En skola åt helvete, del 15: Teori och ideologi En skola åt helvete, del 5: Lärarutbildningen […]


  13. […] När jag själv gick på Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) var lärarutbildarna tvungna att ha en viss undervisning i en vanlig skola. Inte mycket, men några lektioner. Det var bra, för det gav dem markkontakt. Idag saknas kopplingen mellan skola och akademin. Detta har jag påtalat många gånger på den här bloggen, kanske tydligast i ett blogginlägg som jag döpte till Vision och verklighet, se länk. […]


  14. […] eftersom förankringen i klassrummet saknas så är det skillnad mellan vision och verklighet, se blogginlägg. Betyg och resultat är fy fy fy. Bedömningsfrågor – what! Och när jag gör en anmälan […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s