Språkets fantastiska värld


Redan under antiken förfärades de gamla filosoferna över hur ungdomen var förtappad. Deras språk och leverne var något som upprörde Platon och grabbarna. Under årtusendenas lopp har det varit förfärligt att se hur illa det har varit med de ungas språk och att de hela tiden har brutit mot gängse språkliga konventioner. På 1960-talet gick hela vuxenvärlden i taket för ungdomens språkbruk och klädstil. Inte nog med det – långhåriga pojkar.

När jag började på Jordbromalmsskolan i augusti 2000 var allt rostigt. Allt dåligt var rostigt i ungdomarnas värld. ”Vilken rostig mat det var idag” eller ”Va rostigt att vi inte får rast”. Allt var rostigt. Några år senare var allt light, med betydelsen dålig. ”Vilken light lektion” eller ”den där läraren är så light”. Många ord har kommit och gått, kanske det mest kända på senare år är fett, som har spridit säg över hela Sverige. ”Fett bra film” eller ”Fett god mat”. Det senaste är att eleverna på Jordbromalmsskolan använder ordet ofta, med betydelsen: Säkert! ”Ofta han har sett den filmen” eller ”Igår köpte jag en ny mobiltelefon. Ofta!” Jag har ingen aning om hur detta ord plötsligt har fått denna betydelse. Nu säger en hel del av eleverna på Vikingaskolan också ordet ofta – hur gick det till?

För någon månad sedan fick jag en fråga av en teaterregisör, ifall jag som jobbat på Jordbromalmsskolan så länge, kunde hjälpa henne. Hon skulle sätta upp pjäsen Pygmalion och hon hade tänkt att skådespelarna skulle prata rinkebysvenska, alltså svenska med en invandrarbrytning. Jag berättade för henne att jag absolut inte kan prata rinkebysvenska, utan att hon skulle vända sig till elever som pratar det. Intressant att tro att jag skulle kunna det. Jo, ett och annat ord kan jag, men verkligen inte hela ”dialekten”. Den måste man praktisera och det är mycket bättre att prata med ungdomar som kan ”snacket” än med en gammal lärare. Jag ber henne vända sig till en elev jag känner som pratar en utpräglad Rinkebysvenska. Intressant när det gäller denna kille, han kan inom loppet på någon sekund, växla från Rinkebysvenska till vanligt svenskt språkbruk. Beroende på vem han pratar med. Fantastiskt – eller hur?

Jag är verkligen ingen språkpolis, inte heller speciellt duktig i svenska språket. Jag är ju bara en SO-lärare, som har blivit rektor. Ändå kan jag inte låta bli att observera hur spänstigt språket är, hur det hela tiden förändras och att det till viss del är ungdomar som förändrar språket. Ungdomar som inte alltid är jättebelästa, eller jättestarka i det språk som skolan efterfrågar. Leka med språket, hitta på nya ord och förändra ords betydelse. Fredrik Lindström har belyst detta fenomen. Men det är häftigt att få vara med om det själv.

14 reaktioner till “Språkets fantastiska värld

  1. Precis detta fenomen, hur språket lever och utvecklas, hur ords betydelse förändras inom loppet av några veckor och hur nya betydelser, uttryck och ord vandrar över landet och världen (här nere i Skåne har ofta använts i omkring ett år, oerhört intressant att höra att det nu börjar bli så frekvent även i din del av landet!) lockade mig till språkvetenskapen, och jag är inte mindre fascinerad nu.

    Och det är ungdomarna som driver utvecklingen framåt, precis som det var på de gamla grekernas tid. Den stora skillnaden är att tack vare Internet kan man följa utvecklingen i realtid, både geografiskt, linguistiskt och kronologiskt.

    Din elev som utan att blinka skiftar dialekt, är han duktig i matte? Är han musikalisk? Ursäkta min nyfikenhet, och svara inte om det känns för närgånget.

  2. Hej!
    Han går andra året på gymnasiet, så jag har honom inte längre. Vet inte om han är musikalisk, men duktig på matte är han. Jag tänker att de allra flesta människor pratar ju korrekt när de är vuxna, så det är nog ingen fara med kidsen. Kom ihåg själv att pappa och mamma förfärade sig över alla ba man sa när man var tonåring.

    Om jag får vara närgången och fråga – hur kom det sig att du började läsa min blogg? Hur fick du reda på den? Jag går inte direkt ut och marknadsför mig.

    Ha det!

    Johan

  3. Hej själv,

    Aha, mycket intressant. Det finns teorier som hävdar att gott matematiksinne hänger ihop med gott språksinne, och andra teorier som hävdar att den som har gott gehör och är mycket musikalisk har svårare att skifta så på direkten mellan olika dialekter. Det är innerligt intressant att söka belägga dessa teorier, jag är benhårt övertygad om att det gör mig till en bättre språklärare.

    Hur jag fann din blogg har jag ingen aning om, sannolikt följde jag en länk från någon klok kommentar du skrivit någonstans och la dig i RSS-listan eftersom det du skriver ofta är både klokt och intressant. Det är så det brukar gå till när jag hittar nya bloggar.

    Ha det gott!

  4. Intressant det du skriver. Jag tror också att det finns ett samband, även om jag inte säkert vet. Tack för kommentaren om min blogg, jag försöker att inte vara mainsteam, utan sticka ut hakan och attackera svåra problem.

    Ha en bra helg!

    Johan

  5. Jag sökte på wretman moreau och slumpade in på din blogg. Ett nytt uttryck som jag ofta hör bland mina elever, upp till år sex, är abo (stavas kanske på annat sätt). På frågan om vad det betyder svarade en elev ”herrejösses”. Spännande tycker jag, att lyckas snappa upp nya ord. Vet du var det kommer från?

    1. Hej Martina!
      Jag tror att ordet aboo är det mest använda just nu, vet faktiskt inte heller var det kommer ifrån. Jag har skrivit en eller ett par bloggar om Wretman, en ny är på gång. Jag är riktigt kritisk till det han håller på med, inte minst av demokratiska skäl. Håll ögonen öppna så kommer det en blogg inom några dagar om just Steve Wretman.

      Ha det gott!

      Johan

  6. Hej,

    Är inte säker men nog var det flera år sedan mina ungdomar nämnde begreppet aboo. Det här begreppet ofta, det tror jag passar undomarna som gillar och vara ironiska.

  7. Jag har märkt att Vikingaskolan har vuxit ikapp utvecklingen av språket och beteendet, de närmar sig Jordbromalmsskolan-nivå… Varje läxhjälp vi har säger vi kanske 5-6 gånger till varandra att ”Sådär gjorde vi aldrig när vi gick i deras klass eller ”sådär sa vi aldrig förut”.

  8. Som komvuxlärare i svenska som andraspråk på grundläggande nivå (motsvarar grundskolenivå till år 9)som undervisar 24 timmar i veckan (klocktimmar), som har fem tim obligatoriska möten i veckan, undervisar ibland till 21 för att nästa dag börja 8.15,undervisar till 29 juni, skriver IUP, kursomläggningar, avbrott m.m. samt har kontinuerlig antagning i mina grupper året runt och endast har fem veckors semester så undrar jag hur man får tid att skriva böcker, resa runt i landet och prata och ha tid för en blogg. Den världen vill jag också leva i. Vad gjorde jag fel som inte har det?

    1. Hej Ulla,
      Det handlar om prioritering. Emellanåt ser jag aldrig på TV och jag sover 6 timmar per natt, samt tar ut semester för att kunna färdigställa boken. Sedan är det ju en väldigt begränsad tid jag åkte och pratade. Men jag sköter också markservice hemma, det vill säga handlar, lagar mat och hämtar barn på fritids och lämna i skolan. Fast jag har ju inga fritidsintressen som tar mycket tid. Prioritering helt enkelt.

      1. Nja, riktigt så enkelt är det nu inte. Jag ser inte heller på tv och orkar heller inte umgås med vänner längre, det är knappt så att jag orkar med min egen familj. Då måste något vara fel.

    2. Om du jobbar kvällstid kontinuerligt (varje vecka) är det säkerligen det som tröttar ut i längden. Under elva år hade jag kvällsundervisning och många gånger seminarier kl. 9. nästa morgon. Det var mycket slitsammare än två extra seminarier på dagtid i veckan. Tre timmar på kvällen sliter hårdare än på dagen. Det tar ju ett tag att varva ner så jag somnade kanske inte förrän kl. 2 och skulle sen upp kl. 5 igen och två seminariepass nästa dag. Men även om jag inte hade förmiddagsseminarium kände jag mig mer sliten än vad jag gör nu med högre arbetsbelastning, då jag bara undervisar dagtid.
      Jag tror förklaringen ligger i kvällsundervisningen och sen denna mängd undervisningstid i veckan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s