En lögn sprids över Sverige


På höstlovet, den 28 oktober var jag och lyssnade på Steve Wretman, redaktör för Grundskoletidningen. Han och Helena Moreau hade i Stockholms stads regi en utbildningsdag som skulle handla om lokal pedagogisk planering. Hela den dagen var en propagandakampanj, läs vad jag skrev den 28/10 med rubriken ”Betygsmotstånd på agendan”. Jag vill dock ta upp något som Steve Wretman sa och som rimmar rätt med bloggen jag skrev igår (Empirisk forskning 25/11-09).

Wreman menade att man genom att planera sin undervisning utifrån Mål att uppnå, sänker ambitionsnivån. Mål att uppnå anger en alldeles för låg nivå, det hade Wretman själv kunnat konstatera veckan innan, då de i en kommun de jobbar med själva fått se detta. Vilken kommun det gällde fick varken jag eller någon annan av åhörarna veta, heller inte vilken empirisk dokumentation Wretman hade för påståendet. Hade Wretman varit ute och gjort en forskningsstudie kring denna kommun, eller var det bara som han själv godtyckligt ansåg?

Hur som helst, låt oss titta på några mål att uppnå från kursplanen och bedöma om de ligger på för låg nivå: ”Eleven skall kunna ta del av, reflektera över och värdera innehåll och uttrycksmedel i bild, film och teater” (1 av 6 punkter i svenska år 9), ”Eleven skall kunna jämföra de egna livsvillkoren med livsvillkor i andra miljöer och i olika tider” (1 av 5 punkter i  samhällskunskap år 5), ”Eleven skall kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om fysikens tillämpningar i samhället och i tekniska anordningar som förekommer i elevens vardag” (1 av 15 punkter i fysik år 9).

Är detta låg nivå? Finns det över huvudtaget några nivåer angivna? Det skulle jag gärna vilja ha svar på. Jag skulle också vilja ha svar på vilken forskning Steve Wretman lutar sig på? Ge mig den forskningen! Eller är det bara en lögn som har uttalats så många gånger så att det har blivit sanning?

Det är korrekt att mål att sträva mot ska styra lärarens pedagogiska planering, se Skolverkets riktlinjer. Dock ska elevernas kunskaper bedömas utifrån mål att uppnå. I år 8 och 9 utgör mål att uppnå kriterierna för godkänd och där finns också kriterier för väl godkänd och mycket väl godkänd för att bedöma elevernas kunskaper. Problemet för Steve Wretman är att han inte kan hålla isär inlärt och utlärt. Utlärt är lärarens pedagogiska planering, läromedlen och lektionerna. Mål att sträva mot är utlärt. Inlärt är vad eleven faktiskt kan, alltså erövrade kunskaper. Mål att uppnå är inlärt. Nu säger proggarna att detta sätt att se på det hela bidrar till atomistisk kunskapssyn, som bara främjar faktainlärning. Detta är ren nonsen, men även ett led i den strategi som används för att baktala mål att uppnå. Det är konstruktionen av prov och examinationsuppgifter som styr ifall fokus ligger på atomism eller holism. Ställer läraren frågor som kräver att eleven visar sitt egna tänkande och förhåller sig till den kunskap som denne lär sig, då hamnar vi inte i lära-sig-utan-att-förstå-träsket. Det vore önskvärt att alla proggare än gång för alla kunde begripa detta!

Steve Wretman åker land och rike runt och sprider ut sina lögner om mål att uppnå. Ibland åker han dessutom i Skolverkets namn. Han producerar också texter i Grundskoletidningen där lögnerna sprids i pappersform. Att påstå att mål att uppnå sänker lärarnas ambitionsnivå, eller nivån på undervisningen är att förolämpa, kränka och dumförklara svensk lärarkår.

 

21 reaktioner till “En lögn sprids över Sverige

  1. Hej Patrik!

    Varför kan man fråga sig. Men ett svar tror jag är att de som sysslar med lärarutbildning och fortbildning för lärare inte har någon koppling till klassrummet. Alltså de vill att skolan ska fungera på ett visst sätt och de tror att det fungerar efter den tror de har. Vision och verklighet är två helt olika saker som de som inte jobbar i skolan dagligen blandar ihop.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s