h1

McKinsey-rapporten

19 december 2009

I maj 2008 släppte det amerikanska revisionsföretaget en rapport om skolan. Man har gjort en stor internationell undersökning där man har tittat på framgångsfaktorer i skolsystem som är framgångsrika. Det man kommer fram till resulterar i en rapport, som inte är speciellt smickrande för svensk skola, svensk skolpolitik, svensk lärarutbildning, svenska lärarfack och svenska lärare. I september 2009 hålls ett seminarium som spelas in av tv-kanalen Axess. Detta är ett mycket intressant seminarium, där bland annat en av författarna till McKinsey-rapporten, Mona Mourshed, berättar om vad de kommit fram till. Titta på detta!

McKInsey kan konstatera att klasstorlek har ingen påverkan på elevernas resultat. Den vanliga tanken om att mindre klasser ger läraren mer tid över för varje elev är ett feltänk.  Har du inte en bra lärare längst fram i klassrummet, spelar det ingen roll hur stora klasserna är. De enda klasser där storleken har betydelse är förskoleklass.

Man kommer också fram till att tiden har betydelse. De elever som kommer från områden som är fattiga, våldsamma och drogmissbrukande, behöver betydligt mer tid. När man gav dem extra tid gav det resultat. Dessa elever kunde hålla lika hög nivå på resultat som elever som kom från goda uppväxtförhållanden hade.

McKinsey kommer också fram till att det inte finns någon relation mellan hur mycket pengar man lägger på skolan och på framgångsrika skolor. Framgångsrika skolor lägger sina pengar på att förbättra undervisningen och inlärning. En diskussion som också lyfts fram av föreläsaren Mona Moursheed är att en skola kan välja att ha många lärare och betala dem en låg lön, eller också kan man ha mindre antal lärare och större klasser och betala lärarna en hög lön. På så sätt kan man fokusera på högpresterande lärare och få goda elevresultat.

Fyra aspekter för framgångsrika skolsystem lyfts fram i rapporten.

1. Kvaliteten på en skola kan aldrig vara högre än kvaliteten på dess lärare.

I sin undersökning har McKinsey tittat på två 8-åringar, med samma sociokulturella bakgrund och kunskapsnivå. Den ene fick en högpresterande lärare och den andra fick en lågpresterande lärare. När man efter 3 år tittade på ”outcome result”, alltså det som eleven presterade inlärt, skiljde det 53%-enheter. Det gäller alltså att få högpresterande lärare i varje klassrum. McKinsey menar att det att toppstudenter skulle behöva söka lärarutbildningen. I Sydkorea måste du vara en av de 5% bästa studenterna i din klass för att söka till lärarubildningen, i Finland måste du vara en av 10% bästa. McKinsey menar att för att få de bästa sökande till lärarutbildning behöver det vara svårt att bli antagen till lärarutbildningen. McKinsey redogör för hur framgångsrika skolsystem har gjort. Dels har man lagt stor vikt på att gå igenom studentens CV. Man har också tittat på hur en sökande handlar i vissa situationer, eventuellt får studenten provundervisa.  Efter det intervjuas studenterna. När en student väl har blivit antagen till lärarutbildningen och det visar det sig att studenten inte kommer att passa som lärare, får denne sluta. I Finland kommer bara 1 av 10 sökande in på lärarutbildningen, i Singapore 6 av 10. I dessa länder har man gjort lärarutbildningen till en exklusiv utbildning. Utbildningen i de framgångsrika skolsystemen består till 40% av praktik. Lärarlönen är också viktig, inte minst ingångslönen som måste vara hög. McKinsey menar att studenter tittar på lön när de ska välja utbildning och jämför läraryrket med läkare, ingenjör, ekonom etc.

Min kommentar: Det är klart att den enskilda lärare har avgörande betydelse, det har jag alltid hävdat. Dessvärre har den svenska lagom-mentaliteten och jantelagen satt stopp för att lyfta fram bra lärarexempel. Bra lärare ska ha bra betalt, mindre bra lärare ska inte ha lika bra betalt och dåliga lärare ska få sluta som lärare. Att som Lärarförbundet kräva att lärare ska ha högre betalt är som att blunda för att det faktiskt finns dåliga lärare som är lågpresterande. Jag har personligen träffat flera. Att höja kvaliteten på lärarutbildningen är också önskvärt, det har jag skrivit i många bloggar. Detta är ett politiskt uppdrag, men vem ska välja ut och intervjua blivande lärare? Jo, de lärare som idag jobbar på lärarutbildningen och som inte har någon koppling till skolvardagen och som år ut och år in utbildat betygs- och reformmotståndare. Här behöver regering och riksdag bli tuffare. Dra in examinationsrätten för lärarutbildningen och låt ett fåtal universitet sköta lärarutbildningen, t.ex. Uppsala. Jag är tveksam om Stockholms Universitet ska få rätt till lärarutbildning, för där jobbar alla de lärarutbildare som fanns på Lärarhögsskolan i Stockholm. De har bevisat att de inte kan svara upp mot de krav och önskemål som finns enligt McKinseyrapporten (och även andra rapporter, se tidigare bloggar).

2. Det enda sättet att förbättra resultat är att förbättra undervisningen.

McKinseyrapporten menar att allt som görs med klasstorlek och ifall man använder sig av  teknik inte spelar någon som helst roll om kunskaperna eleverna får inte är inlärda. Utlärning saknar betydelse om det inte är inlärt hos eleverna. Görs lärare till bättre undervisare ger det direkt resultat. McKinsey menar att det är viktigt att nyutbildade lärare får möjlighet att lära sig av äldre lärare, för att lära sig själva yrket och på så sätt bli bättre lärare själva. Genom att auskultera, så att yngre lärare får se teknik hur man undervisar och sedan diskuterar. De mest framgångsrika skolsystemen investerar 2-3 timmar per vecka och lärare för nyanställda, där de får återkoppling på den undervisning man har gjort av den äldre mentorn.

Min kommentar: Jag har alltid sagt att praktiken, VFU är viktig. Det är där man lär sig själva yrket, för läraryrket är ett hantverk. Den akademisering som har skett med läraryrket är direkt kontraproduktivt för nya lärare. Lärarutbildning och skolverklighet har kommit allt längre ifrån varandra. På lärarutbildningarna är allt färre utbildare lärare och ifall de är lärare, var det väldigt länge sen de undervisade. Dessutom har i Sverige en våg av tvivelaktig metodik sköljt över landet under 90- och 2000-talet. Datormetodik, eleven ska forska, problembaserat lärarande med mera. Läraren ska vara handledare och eleverna ska göra jobbet. Resutat: Katastrof!

3. Hög prestation hos läraren kräver att alla elever ska lyckas.

McKinsey menar att för att veta vilka elever som behöver extra hjälp behövs ett system där man ta redan på elevernas resultat. Utifrån detta fördelar man resurserna så att de elever som behöver extrahjälp får det. McKinsey menar att för att veta exakt vad det är som är problemet för den enskilda eleven behöver man se holistiskt på eleverna. Det innebär att man även behöver ta in funktioner runt om för att kartlägga vilka behov eleven har för att kunna prestera bra, exempelvis kurator och skolsköterska om så behövs.

Min kommentar: Resultatuppföljning, återkoppling direkt till eleven och sedan nya chanser att få möjlighet att visa vad man kan. Det innebär att det behövs tydliga kunskapskrav och hur eleven ska visa kunskap, t.ex. genom prov. Det behövs kvalitativa kunskapskrav, som ställer krav på eget tänkande och förhållningssätt i förhållande till det man lär sig. Det krävs att eleverna förstår det de lär sig. Återkopplingen från lärarens sida är direkt avgörande, det som populärt brukar kallas för formativ bedömning. Sedan måste eleven ges möjligheter att hitta tid och plats att plugga och förbereda sig. Läxhjälp, sitta kvar i klassrummet efter skolans slut, plugga hemma eller hos en kompis eller släkting. En individuell lösning måste hittas för eleven.

4. Alla skolor behöver ha bra rektorer.

McKinsey menar att en avgörande del av framgångsrika skolsystem är att skolan har en bra rektor/rektorer. McKinsey menar att det är mycket viktigt att en rektor har stor erfarenhet från att ha undervisat själv. Enligt Moursheed är minst 6 år av undervisning som lärare ett önskvärt, för att man ska kunna hantera alla olika situationer och problem som uppstår i en skola.

Min kommentar: Generellt ägnar sig svenska rektorer åt att administrera svensk skola, det vill säga hålla budget i balans och ägna sig åt administrativt arbete. Jag och min chef Anna försöker göra annorlunda, även om det är en hel del administration också. En dag i veckan är vi ute och auskulterar och dagligen är vi ute i verksamheten och pratar med elever, löser konflikter, sätter gränser, pratar med föräldrar, pratar med lärare, vickar och visar åt vilket håll vi ska gå. Jag vet av tidigare erfarenhet att en hel del rektorer sitter instängda på sitt kontor, framför datorn och då sker ingen skolutveckling. Jag är förvisso i början av min rektorskarriär och har mycket kvar att lära för att fylla upp rektorskostymen. Dock märker jag efter en termin att jag har erfarenheten att kunna hantera de flesta problem en rektor står inför.

Man kan konstatera att svensk skola har en hel del att göra. Dock är det inte olösliga problem, men det krävs tuffare tag från regering och riksdag, en del obekväma beslut, att kommunerna köper ut dåliga lärare, att högskoleverket drar in examinationsrätt och att det inte blir lätt att komma undan med dåliga resultat på högskolan. Konsekvenser av ens handlande! Tuffare tag! Ska vi ha en skola värd namnet får det kosta, inte bara pengar, utan blod, svett, tårar och tuffa beslut!

 

Annonser

3 kommentarer

  1. Mycket intressant! – Stämmer klockrent med min syn på skolan vilket jag kämpar för här i Gagnef kommun. Jag vill ha en skola med kunniga lärar som har god ämneskunskap men framförallt som kan och vill lära ut!

    Kämpa på Johan, vi behöver fler av din kaliber.

    God Jul och Gott Nytt!


  2. […] skolframgång är läraren. LÄRAREN! Se Axess TV:s seminarieserie om McKinsey-rapporten. Läs min sammanfattning om vad man kommer fram […]


  3. […] och föranledde en rad diskussioner, Jag skrev ett längre blogginlägg om McKinsey-rapporten då, länk. Kortfattat kan man säga att McKinsey & Co kom fram till fyra faktorer som hade särskild […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s