Duktiga lärare


Jag var på middag igår hos min mamma, tillsammans med hela min familj. Det innebär fyra syskon och deras sambos och barn. Vi diskuterade livligt. Vid en diskussion sa min ena syster att hon tyckte att skolan skulle få mer pengar. Vad skulle det förändra frågade jag? Svensk skola har mest resurser i hela världen, det är inte där problemet ligger. Men var ligger problemet då frågade syrran. Jag frågade då hela sällskapet: ”Av alla lärare som ni har haft, hur många har varit bra?” Vi gick laget runt, hälften sa en lärare och hälften sa två lärare. Syrran menade att hennes klassföreståndare på högstadiet hade varit skitbra, engagerade och kunnig. Min nästa fråga var: ”Av alla lärare som ni har haft, hur många har varit direkt olämpliga som lärare?” Här varierade svaren, 2, 4 och brorsan som menade att alla hans gymnasielärare utom en hade varit direkt olämpliga.

Revisionsföretaget McKinsey & Co gjorde 2008 en stor internationell studie kring skolan, som jag skrev en utförlig blogg om i december. Det man tittade på var på vilka faktorer det var som gjorde en skola framgångsrik. Det var inte klasstorlek som hade betydelse. Det var inte social bakgrund som hade betydelse. Det var inte skolpengen som hade betydelse. Det var läraren som hade betydelse!

Om du själv tänker tillbaka på din egenskolgång, eller om du går i skolan nu. Och gör som vi gjorde, tänk efter på de lärare du hade eller har. Dela in dem i följande kategorier: Bra lärare, mediokra lärare, dåliga lärare. Hur ser det ut för dig? Hur många bra lärare hade/har du? Lärare som kan lyfta en hel klass, som kan sälja in ämnet, som kan få dig intresserad, som kan få dig att längta till skolan, som kan få dig att få ordentliga kunskaper och betyg?

Hur många mediokra lärare har du haft som har varit ok, men där du aldrig riktigt har tyckt det varit roligt att gå på ämne, åtminstone har inte läraren fått dig speciellt intresserad? Eller också har det varit varken eller. Lärare som inte har brunnit för ämnet, eller lärare som har gjort samma sak hela tiden, lektion efter lektion, år ut och år in. Lärare som du kanske glömt bort, som inte fått dig att komma ihåg någonting av ämne.

Hur många dåliga lärare har du haft. Lärare som egentligen inte borde ha varit lärare, som har kränkt dig. Varit nedlåtande mot dina klasskompisar eller som har gjort bort dig inför klassen. Lärare som inte har kunnat förklara för dig, som har fått dig att tro att det är dig det är fel på. Lärare som har sagt till dig att du inte är en språk- eller mattebegåvning, som har gjort skillnad på ett negativt sätt. Som har sett dig som obegåvad och där du har känt att du inte duger som du är.

Ditt resultat är ingen rolig historia – eller hur? Jag kan lova dig att den första kategorin inte är störst på din lista. Jag hoppas verkligen inte att den sista kategorin inte är störst, utan att den är minst. Jag tror att kategorin mediokra lärare är störst – stämmer det? Lärare som går till jobbet, gör sina lektioner och som sedan går hem. Lärare som inte brinner, glöder, engagerar. Lärare som är trötta, kanske trötta på sitt jobb, kanske trötta på att vara lärare. Tänk, så här ser det ut i hela Sverige, ditt resultat är inte unikt.

Om Mckinseyrapporten kommer fram till att läraren har den enskilt största inverkan på elevernas resultat undrar jag om skolan kan nöja sig med att lärarna är mediokra? Är det inte så att målet måste vara att alla lärare som jobbar i skolan ska vara bra lärare? Är det inte så att vi måste få de bästa studenterna att söka lärarutbildningen? Är det inte så att lärarutbildningen måste bli mycket bättre? Är det verkligen så att dessa alla mediokra lärare skulle bli bra lärare om de fick 5000 kronor mer i månadslön? Skulle inte tro det!

Att skolan inte ska ha dåliga lärare, som kränker elever och inte kan lära ut, det behöver vi inte ens diskutera. Så är det bara, punkt slut. Det är alla barn och ungdomars demokratiska rätt att få en bra skolgång, med välutbildad personal som kan bemöta dem på ett bra och professionellt sätt. Allt annat är oacceptabelt.

Om Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet på riktigt vill ha en skola i världsklass. Vill ha en lärarkår som är professionell och som har hög status. Vill ha en lärarkår som har bra lön. Då får man baske mig sluta att försvara dåliga lärare, ställa krav på professionalitet och på engagemang. Det finns många bra lärare, men det finns alltför många dåliga lärare. Fackförbunden gräver lärarkårens gravar om de inte på allvar hittar möjligheter till reträtt för lärare som inte längre orkar, eller som inte är tillräckligt skickliga, eller tillräckligt engagerade.

Dagens elever skriker efter vuxenkontakt och att bli bekräftade. Att vara lärare idag är inte detsamma som det var för 20 år sedan, yrket har förändrats. Det ställs stora krav på dagens lärare att dels kunna bygga relationer och bekräfta elever som duktiga. Det ställs dels stora krav på att dagens lärare ska ha djupa kunskaper i sina ämnen, något som inte alltid verkar vara fallet. Alla lärare kan bli bra lärare, det handlar om ett förhållningssätt och en övertygelse om innehållet i lärarjobbet. Det kan alla lära sig!

För övrigt anser jag att lärarutbildningen måste bli betydligt mycket bättre!

30 reaktioner till “Duktiga lärare

  1. Instämmer i mycket. På 80-talet sade jag på en personalfest i Jordbro att 75% av lärarna valt fel yrke..Det står jag för än idag.
    Sedan håller jag inte med dig om att alla kan bli bra lärare. Ämneskunskaper kan alla lära in , ja, men det räcker som bekant inte. Att skapa relationer till alla elever är det viktigaste ! Och det klarar inte alla av. Det går inte att lära sig, eftersom det hänger samman med hur du mår som människa. Hur trygg du är i dig själv. Förhållningssättet kan man teoretiskt förstå och lära sig, men inte omsätta i praktiken om du saknar egen grundtrygghet. Därför kan inte alla bli bra lärare och därför finns så många som inte borde vara lärare. Detta kan bara undvikas med en lärarutbildning som kollar upp hur kandidaterna mår och hur väl de förmår att bygga relationer till alla barn. Som jag ser det krävs att alla studerande får ta ansvar för en barngrupp under en termin och att kandidaterna får många besök av kompetenta metodiklektorer som kan sålla agnarna från vetet.I Finland är man tex mycket noggrann då gäller vilka som ska anses värdiga att få undersvisa det uppväxande släktet. Där är det INTE självklart att alla som påbörjat lärarutbildningen är lämpliga.
    Högre lön skulle kunna innebära att de ”bästa” i varje studentkull söker lärarutbildningen. Så är det inte idag….

  2. Jag vill hävda att grundliga, goda, djupa, vida, breda och uppdaterade ämneskunskaper är absolut livsnödvändigt för att en lärare skall kunna ha möjlighet att vara en bra lärare. I synnerhet idag, när samhället ser ut som det gör och lärarsituationen som den gör. Den som brister i ämneskunskap blir mer störd av att bli avbruten, av elevfrågor som h*n inte riktigt kan svara på, av att inte hinna med allt på lektionsplaneringen eller av att ha för mycket lektion kvar i slutet av planeringen. Då är det svårare att hitta energi och engagemang så att det räcker även till elevernas behov av att bli sedda och stöttade som människor.

    Givevis räcker det inte med god ämneskunskap, men det är en mycket viktig del.

  3. Som sagt det som skiljer agnarna från vetet är i första hand förmågan (eller oförmågan) att skapa bra relationer till alla elever.Kan man inte uppnå detta spelar ämneskunskaperna ingen roll. Alla elever behöver känna sig sedda och bekräftade av god äldre kamrat(läs lärare) för att kunna tillgodogöra sig nya kunskaper och utveckla de kunskaper de redan har. Sedan håller jag med om att många lärare också brister i sina ämneskunskaper och det är självklart bra om dessa utvecklas maximalt. Men det räcker alltså inte !

    1. Ni är kloka båda två. Kanske har du rätt Christer, alla kan nog inte bli lärare, men jag tror att väldigt många skulle kunna bli betydligt bättre lärare än vad de är idag. Jag tror att alla elever kan lära sig, vilken innebär att jag även tror att vuxna är bildningsbara. Klart man måste vara trygg i sig själv, men det är en process som man kan lära sig.

      Och du Morrica, du har helt rätt. Utan djupa och goda ämneskunskaper står man sig slätt. Så är det bara – odiskutabelt!

      1. Morrica ?? Hallå vad menar du ? Trodde det var en seriös debatt, men undrar då du skriver det självklara att vuxna(och barn) är bildningsbara…Man tar sig för pannan. Jag trodde frågan gällde hur vi ska få fler DUKTIGA lärare till skolan, inte att få DUGLIGA lärare.Dugliga är de flesta lärare, men duktiga ett fåtal. Återigen det handlar om att kunna skapa bra utvecklande relationer till alla barn. All skolforskning på det området visar att det är just den förmågan som skiljer dugliga lärare från bra duktiga lärare.En förmåga som INTE alla kan lära sig(pga av effekter av arv och miljö, inte minst skolmiljö).Alla kan erinra sig lärare och föredragshållare som har den förmågan. De glömmer man inte. Det är nästan aldrig så att en lärare som är fantastisk för några elever är en katastrof för andra. Jag har då aldrig upplevt det under mina 55 år i svensk skola(grundskola+gymnasium+högskola+lärararbete). Men det är klart att undantag kan finnas, fast å andra sidan får ju inte eleverna välja sina lärare, eller ?
        Än en gång, bättre kvalité på lärarutbildningen där man sållar bort de flesta dugliga lärare , för att få fler duktiga lärare.Elitistiskt ? Ja kanske men på det viktigaste av alla områden och med barnens bästa för ögonen, är det nödvändigt.

      2. Morrica igen…Dina inlägg andas den förödande inställningen att alla kan bli lärare. Det är denna inställning (bla.) som gör att vi har den kvalité på lärarkåren som vi har. Den är inte katastrofalt dålig, MEN den kunde vara mycket bättre ! Alla vuxna är bildningsbara, säger du. Innebär det att du anser att alla vuxna kan bli duktiga kirurger, poliser eller kärnfysiker också ?
        Läraryrkets status kan inte höjas om inte kraven i utbildningen skärps. Tycker Jan Björklund är på rätt väg och hoppas innerligt att han får sitta kvar efter valet.En av orsakerna till den situation vi har idag är den flummiga (läs brottsliga) skolpolitik som socialdemokraterna förde under förra århundradet.

      3. Christer, tack för dina tydligt deklarerade åsikter om mig. Efter dessa salvor återstår bara för mig att önska er en trevlig kväll.

      4. Morrica! Ta inte åt dig så mycket, jag tycker att du bidrar gott till debatten och jag är glad över att du lämnar dina åsikter och din syn på saker och ting. Hoppas du fortsätter med det!

      5. Tack, Johan, men efter att ha ställts till svars för åsikter och tankar så vitt skilda från de jag trodde mig ha gett uttryck för, och från de jag faktiskt hyser, känns det som om jag inte har mycket att tillägga i den här diskussionen. Det är en viktig diskussion, alltför viktig för att smulas sönder av misstolkningar och personligt tjafs, så jag återkommer vid annat tillfälle istället.

  4. Jag skulle tro att mer pengar till skolan verkligen kan göra skillnad. Kanske inte om man bara höjer lärarnas löner, utan snarare att man anställer fler lärare, så att varje lärare kan få ha färre klasser. Det skulle ge dem lättare att stötta och skapa en relation med alla sina elever, samtidigt som de skulle ha färre lektioner, och därmed mer tid över till lektionsplanering. För vill man ha engagerande och roliga lektioner, då måste läraren få tid till lektionsplanering, och in för många lektioner, eftersom det tar kraft att ständigt vara engagerande.

  5. Jag är helt övertygad om att du har rätt Johan. Hur kan vi få fler att inse att det inte handlar om fler lärare utan om rätt lärare. Det handlar inte om mer resurser utan om rätt resurser.

    1. Klokt inlägg, jag skulle vilja följa tankebanan lite längre.

      Det handlar om fler lärare, ty med fler lärare följer automatiskt fler sorters lärare, och med detta ökade möjligheter både att hitta de lärare som är ‘rätt’ och satsa på dem, och för elever att hitta lärare som passar just den elevens behov i just det läget. Elever är ju sinsemellan så olika att den lärare som är fantastisk för den ene kan vara katastrof för den andre.

      På samma sätt förhåller det sig med resurser, det behövs mer resurser men det duger inte med vad skräp som helst som blivit över någon annanstans, utan precis som du säger, rätt resurser.

  6. Martina, det är inte jag som säger att skolan ska ha mer resurser och fler lärare, det är Ruff. Jag delar inte den åsikten, det handlar om rätt lärare och fokus på uppdraget!

    Johan

  7. M !
    Ledsen om jag missförstått dig…Läste väl slarvigt,men många har uppfattningen att alla kan bli duktiga lärare och drog in dig i den sörjan.
    Frågan är så viktig för läraryrkets status, så jag överreagerade.
    Sry !

  8. Spännande inlägg. Det fick mig att reflektera över min egen skoltid. Ska väl direkt säga att jag är 67 så jag gick i ett helt annat skolsystem än dagen – och jag tror att det systemet hade goda sidor vi kunde använda idag.Jag hade rätt mediokra lärare mina första skolår. Det gjorde inte så mycket. Jag hade lärt mig läsa innan jag började skolan och min pappa bokstavligen gödde mig med både goda böcker och föredöme som läsare.
    Men med 5:e skolåret började jag i läroverk och där gick jag 8 år gymnasiet ut. I det mötte jag aldrig en usel lärare, bara få mediokra och de allra flesta lärarna var stjärnor!
    Hur kunde det komma sig? Jo, jag gick i ett ”provårsläroverk” som även hade ansvar för att utbilda nya lärare. Det var inget som andra än skickliga lärare fick göra på den tiden! Troligen något som man borde ta efter idag.
    Jo vi hade verkligen lärarkandidater som undervisade en stor del av tiden, men ordinarie lärare fanns ju i bakgrunden och i mitt minne är det snarast så att detta förstärkte kvaliteten i skolan. Ska kanske också påpeka att både lärare och kandidater diskuterade undervisningen och dess resultat inlärningen med oss elever. Sånt hände på 1950talet. Undrar hur länge det tar innan detta återuppfinns!

    1. Hej Margareta! Roligt att höra flera olika erfarenheter kring lärare och skola. Inte minst när det gäller olika generationers referenspunkter. Ja, du har nog helt rätt, det vore perfekt att ha skolor som utbildade lärare på ett mer konkret sätt än idag, det vill säga att det var mycket bra lärare samlade på några skolor, som skulle ha ansvar för många lärarstudenter. Men då skulle det väl bli orättvist…..? Men som det är idag går ju studenterna bara ut och gör VFU (praktik), ibland hos obehöriga lärare och ibland som oönskade studenter. Trist för både skolan, men inte minst för studenten. Man borde ta vara på studenterna på ett bättre sätt, dels se dem som en kraft och dels ge dem den bästa praktik de skulle kunna få. Vi får se i framtiden!

  9. Orättvist mot dem som inte får möjligheten att gå i en skola med bra lärare, eller orättvist mot dem som får en dålig lärare, eller orättvist mot en hel generation om inget görs åt skolan. Världen är full av orättvisor, men det blir så uppenbart när det skiljer så väldigt mycket, ibland mellan två klasser som går i klassrummen bredvid varandara.

    1. Livet är orättvist, världen är orättvis, samhället är orättvist. Det är inte rättvist att somliga går i trasiga skor, att somliga hittar på ursäkter för att inte åka med på skolutflykter för att matsäcken blir för stor utgift. Det finns exempel i legio, men de blir inte färre av att man avstår att åtgärda det man kan. Ingen kan fixa allt, men alla kan fixa något och det är bättre att det blir lite bättre för några än inte ett dugg bättre för någon.

  10. Den här bloggen handlar ju om skolan men jag tycker ändå att man kanske ser ett problem som egentligen finns i de flesta yrken. Att det finns mindre lämpade (duktiga) och mer lämpade (duktiga) inom en yrkeskår. Jag hjälpte just mamma med ett brev angående att hon kändes sig kränkt av en läkare. Tror det är lite naivt att tänka sig att inom en viss yrkeskår skulle man kunna ha endast mer lämpade personer. Det finns ju många olika faktorer som påverkar, som t.ex. vad olika individer vill jobba med, hur en persons personlighet passar in i yrket. Hur många personer som samhället behöver som jobbar med samma eller liknande saker, vilken lön, status jobbet har, vilka förutsättningar det finns att göra ett bra jobb och hur bra utbildningen är osv…..

    Jag är ganska tveksam att vuxna människors bedömningar av hur bra deras egna lärare är en bra måttstock på hur bra lärare är. Om vi gör ett tankeexperiment där vi vuxna får vara elever igen men som vuxna och ha samma lärare. Då tror jag att många av oss skulle ha andra åsikter om dessa lärare, vissa till det bättre och andra till det sämre. För många ungdomar är känslolivet ganska intensiv och för många är status i gruppen väldigt viktigt. Ungdomar lägger helt enkelt ned väldigt mycket tid på saker som inte främjar deras lärande men som kanske tillhör åldern.

    Som någon skrev här i kommentatorsfältet att det finns ett samband mellan upplevelsen av hur bra en lärare med hur bra man synkar med läraren. Med det i åtanke tror jag med bestämdhet att med fler lärare i klassrummet skulle resultaten bli bättre för eleverna.

    Jag har då inte läst denna McKinsey rapport men måste säga att det låter som ett revolutionerande resultat, där endast var läraren som hade en positiv inverkan på studieresultatet. Dom måste väl mena att det är den starkaste faktorn? Du J som har läst denna rapport, hur vetenskaplig var den? Hade dom gjort någon typ av varians analys där de olika oberoende variablerna som t.ex. skola, lärare och gruppstorlek kördes mot varandra?

    1. Du har helt rätt Edmund att det finns rötägg i alla yrkeskårer. Dessvärre är det så att mer lämpade studenter, som är engagerade och vill bli lärare, inte för att de inte kom in på någon annan linje, är att önska. Det innebär att ett bättre intag på lärarutbildningen, samt en bättre lärarutbildning skulle kunna göra underverk. I Finland är det 8 sökande till varje plats på lärarutbildningen och i Singapore är det ännu värre. I Sverige står platser tomma. Har du haft studenter hos dig vet du att det finns en hel del som inte borde bli lärare. Givetvis finns det en hel del bra också.

      När det gäller din tankegång om att vuxna inte kan bedöma de lärare de hade i barndomen tycker jag att du dumförklarar barn och ungdomar. Klart att man som barn kan avgöra ifall en lärare är bra. Håller läraren ordning och reda. Kan läraren förklara så att eleven förstår. Är läraren tydlig med kunskapskrav och ger bra återkoppling. Kan läraren bygga relationer och kommunicera med elever. Behandlar läraren eleven med respekt eller kränks eleven? Hur svårt kan det vara? Klart att barn, både då och nu kan avgöra detta!

      Ditt resonemang med fler lärare för att lyfta kvaliteten är helt fel. Det finns många exempel på att flera dåliga vuxna i klassrummet har haft förödande konsekvenser för eleverna. Det har jag själv bevittnat. Om man däremot säger att fler kvalificerade och bra vuxna lärare i klassrummet kan ge resultat, då kan jag hålla med dig. Men eftersom det är svårt att få tag i riktigt bra lärare, kanske man ska satsa på de bra lärarna som finns.

      När det gäller McKinsey-rapporten kan jag skaka fram den till dig, om du vill läsa den. McKinsey är så vetenskaplig som man bara kan vara, betydligt mer vetenskaplig än en del professorer inom svensk forskning. Man har gjort en otroligt stor undersökning, där man har tittat på många aspekter hos framgångsrika skolor, bland annat lärare, gruppstorlek, invandrartäthet och så vidare. Läs min blogg om McKinsey – jag redogör ganska tydligt för en del av innehållet. Du kan också se tv-programet Morgondagensskola på http://www.axcess.com.

  11. Hela rapporten har jag nog inte tid att läsa, men själva metoden för hur de har gjort undersökningen vill jag gärna göra. När man tittar på olika oberoende variabler som man på något sätt intuitivt tror påverkar den beroende variabeln. Som i det här exemplet, storleken på gruppen, social bakgrund på eleven, lärarens kompetens. Då har jag otroligt svårt att se att bara en av de oberoende variablerna skulle ha någon påverkan. Det låter mer som att Mckinsey har antingen mätt fel eller velat mäta fel.

    Jag menar nog inte att barnens bedömning är fel, men den utgår från deras tänkande och behov då. Vem gilla inte den schyssta läraren på högstadiet som visade film varje fredag. Idag kanske jag skulle ha en annan bedömning av den läraren.

    Glöm inte att det är ganska svårt att bli läkare men jag tror många håller med att många läkaren inte ska jobba med människor.:)

    1. Jag fixar fram rapporten till dig, så får du själv ta ut det material du vill. Återkommer med den nästa vecka.

      Nej, det är klart att det finns dåliga läkare som inte ska jobba med människor. Förhoppningsvis bör lärarutbildningen kunna sålla människor med dålig attityd och dåligt bemötande, dels genom intervjuer vid intag och även senare under utbildningen.

    2. Just det Edmund, en sak till. Vill bara tillägga att du borde titta på länken från axcess-tv och även läsa min blogg från 19 december.

      McKinsey har jobbat på det sättet att man har tagit in all forskning som har behandlat områden och sedan gått igenom det. Utifrån detta har man dragit slutsatser.

  12. Känns lite dumt att kommentera till en så pass ”gammal” debatt, men strunt samma. Tänkte bara lämna min åsikt om saken. Jag tog för inte så länge sen upp detta på Facebook av alla ställen, där jag sa att jag tyckte det var illa att betygssnittet för intagna till lärarutbildningen var så lågt. Jag möttes av ett ramaskri från vänner och bekanta om att man minsann inte behöver ha bra betyg för att bli bra lärare. Jag kan hålla med om att det pedagogiska, sociala och didaktiska är en mycket stor del av hur en bra lärare är. Men jag vet också hur många toppstudenter med brinnande intresse för att lära sig som ratar lärarutbildningen på grund av att det är för låg lön. De söker sig till jurist, psykolog och läkarlinjen istället. Kanske hade de blivit jättebra lärare, kanske inte. Men jag tror chansen är större att de som brinner för kunskap också kämpar för att väcka den glöden hos andra. Samt att ämneskunskapen skulle bli bättre med bättre studenter.

    Därför tror jag högre löner till bra lärare(inte generellt till alla för det förtjänar vissa inte) kombinerat fler karriärsmöjligheter, fler betygsnivåer och högre krav på lärarutbildningen skulle ge bättre lärare i framtiden.

    Toppstudenter vill ofta sträva för att bli bäst, det är ju därför de har så höga betyg, men som det är idag skäms man nästan att erkänna att man ska plugga till lärare om man har MVG i nästan alla ämnen. Man vill ju inte gå ihop med de mediokra studenterna för då är man ju inte bättre än dem tror man. Med fler betygsnivåer på lärarutbildningarna skulle man kunna sålla agnarna från vetet och ge de bästa lärarstudenterna högre ingångslöner. Svårare än så är det inte.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s