h1

Rektor mitt i lagslöst land

15 februari 2010

Ibland blir jag riktigt, riktigt glad. När jag läste senaste numret av Skolledaren är ett sådant tillfälle. En artikel handlar om två skolor i Biskopsgården. Skolorna heter Sjumilaskolan och Ryaskolan. Artikeln handlar om hur en skola i ett hårt segregerat område kan lyckas. Vad menas med lyckas? Sjumilaskolans elever har till 97% invandrarbakgrund och Ryaskolan har ligger på 85%, alltså eleverna kan vara födda i Sverige, men har levt i en annan kulturell bakgrund än den homogent svenska.

Artikeln beskriver en utveckling i Biskopsgården med stenkastning, bildbränder, skottlossning, knivöverfall, misshandel och mord. Ett kriminellt och segregerat samhälle, i Sverige 2010. Rektorerna Jan Arvidsson och Rickard Ernebäck har lyckats stänga ute allt våld och få skolan fredad. Hur? Genom att bygga relationer, synas ute i verksamheten och verkligen bry sig om eleverna. Alla som jobbar i skolans värld vet att respekt är något man förtjänar. Uppenbarligen har de förtjänat denna respekt. Detta är mycket glädjande och jag känner ett starkt igenkännande med dessa herrar. Jag skulle gärna vilja åka på studiebesök till Biskopsgården och höra från dem själva hur de jobbar.

Ska man vara lite kritisk gentemot artikeln, kan man ställa frågor om kunskapsuppdraget. Artikeln handlade bara om sociala frågor. Jag anser ”att lyckas” handlar om att eleverna uppnår de mål som de ska, detta tas inte upp i artikeln. Det är oerhört viktigt att bygga relationer, men skolans uppdrag handlar primärt om att eleverna ska lära sig en massa kunskaper. Lära för livet. Vi har i skolan ett uppdrag, en fostransroll: Att fostra eleverna till demokratiska samhällsmedborgare. De flesta eleverna vet hur man ska uppföra sig. De flesta eleverna vet vad som är rätt och fel. De flesta eleverna vet att man inte ska bruka våld. Samtidigt vet vi att vi ibland har problem med detta. Båda rektorerna lägger fokus på hur viktigt dialogen med föräldrarna är, något som jag tror är kärnan till att nå goda sociala resultat. Jag vet att i de klasser jag lyckats som lärare har jag haft en mycket god relation med föräldrarna. Jag vet att min chef Anna alltid har byggt goda relationer med föräldrarna, vilket inneburit att hon fått respekt, både av föräldrar och elever.

Men fokus måste ligga på kunskap!  Extraviktigt är det i områden som Biskopsgården, annars blir skolan en social inrättning, en förvaring för att eleverna ska lära sig att sköta sig. Alla måste få chansen att klara av gymnasiet och de faktiska kunskapskrav som ställs i samhället. Annars blir man segregerad på livstid.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s