Är Johan Kant en rättshaverist?


Ibland kommer det över mig, ett slags filosofiskt, existensiellt eller ifrågasättande över vad jag gör.  Jag ställer mig frågor. Granskar mig själv hårt. Är kritisk till mig själv och vad jag gör. Jag blir trött på att vara Johan Kant. Ibland kan detta leda till sorgsenhet, ibland depression och då inte av något grovt slag, utan snarare deppighet en dag. Jag grubblar och kommer fram till att jag gör det jag gör för att jag tror på det och att jag ser resultat.

Vad är det då som ställer till detta? Många gånger drar jag saker till sin spets, för att testa eller få fram så många åsikter eller varianter som möjligt. För att testa något, eller utmana något. För att utmana mig själv. Helt enkelt för att föra utvecklingen framåt. Detta förhållningssätt är en energitjuv, för om jag vill ha det på ett visst sätt måste jag argumentera för min ståndpunkt. Skaffa argument och framföra dem, motargumentera och fortsätta. Det kostar energi. Speciellt om man inte alltid är politiskt korrekt. Dock är det viktigt att ha orken att fortsätta driva en linje, vara en duracellkanin, som bara går och går och går. Vinna på uthållighet.

Vad pratar jag då om? Ja skolutveckling så klart, både på lokalt och nationellt plan. Exempelvis tänker jag så här: Om det är så att det varit kaos inom skolans värld i åtminstone 15 år, elevernas resultat har sjunkit (om man får tro media, statliga utredningar och internationella jämförelser), då kanske det är dags att se efter vad denna kaos innebär, hur det tar sig uttryck. Då kanske det är dags att se om lärarna följer kursplanen eller inte. Om lärare inte följer kursplanen, utan låter sin verksamhet utgå från något annat, t.ex. läroböckerna, då kanske det är dags att ifrågasätta lärarkåren. Hur många lärare utgår inte från kursplanen? Kan man säga att de lärare som inte utgår från kursplanen går till jobbet och ”leker skola”? Jag menar alla har ju gått i skola, alla vet ju hur skola går till. Men om det ska bli bra resultat är det då inte viktigt att läraren har goda kunskaper i inlärning, lärararbete utifrån kursplanen, förhållningssätt utifrån läroplanen och en god förmåga att planera-genomföra-bedöma-dokumentera och följa upp?

Om lärarutbildningen fått kritik i utredning, på utredning, på utredning – vad ska hända? Är det inte läge att lägga ner lärarutbildningen och låta någon annan sköta den? Det är ju samma personer som skötte lärarutbildningen, som ska omorganisera den för att bli bättre. Men om man inte lyckas? Är Johan Kant taskig när han ställer krav på att lärarstudenter ska ha goda kunskaper i inlärningsteori och bedömning? Vilket företag låter samma människor driva företaget och misslyckas hela tiden? I utredningar från Skolverket, Högskoleverket och Riksrevisionen kommer kritik på kritik på kritik. År ut och år in – samtidigt sjunker elevernas resultat. Är Johan Kant en rättshaverist för att han påpekar detta?

Gott folk, det är dessa tankar som bubblar upp i mitt huvud titt som tätt. Jag har många fler exempel, men ni förstår principen. Jag är inte ute efter din medömkan, eller ett tröstande ord, eller få bekräftelse från er läsare. Det är verkligen inte synd om mig, jag lever ett gott liv, har goda arbetskamrater och en bra arbetsplats att gå till. Jag har en underbar familj och får möjlighet att uttrycka mig på min bloggsida.

Det enda jag är ute efter är att förklara för er att jag anser att det finns värden i livet som är viktiga att kämpa för, kanske ställa saker på sin spets. Det finns värden som vi inte kan ignorera, utan måste försvara. Några sådana värden är demokratin, exempelvis att myndigheter inte sätter demokratiskt fattade beslut ur spel. Eller att de som är satta att utbilda studenter ser till att de får god utbildning, så att de klarar uppdraget. Eller att dagens elever får den utbildning de har rätt till. Dessa värden, anser jag, är viktiga att försvara till alla buds tänkbara medel. Jag framstår ofta som moralens väktare, vissa kan tycka att jag är lite väl bror duktig, men det struntar jag i. Jag tycker att det är dags att få ordning och reda i skolans värld – en gång för alla. Det är hårt och smärtsamt att göra upp med synsätt och vanor, men utan en kognitiv konflikt går det aldrig att ända sig. Och jag tror verkligen att Haninge kommun är på rätt väg. Och allt för elevernas skull!

4 reaktioner till “Är Johan Kant en rättshaverist?

  1. Johan du behövs och säger sanningar som många mår bra av att höra. Du vänder på stenar och är orädd. Dessutom har du väldigt mycket rätt i det du tar upp och kritiserar. Har analytisk förmåga och är en utvecklare. På dig blåser det och samlas inget damm. Det gillar jag.

  2. Tack Paul!

    Det är bra att få höra av någon som har jobbat nära mig, eftersom du varit min chef. Som jag skrev i den text jag publicerade var mitt mål att förklara mig och mitt agerande, men det är alltid bra att få återkoppling från ”fältet”.

  3. Alla vi lärare är lite rättshaverister, för det är otroligt vad en del politiker utan kunskap får mycket plats för att torgföra sina tokigheter och hur flumpedagoger utan erfarenheter breder ut sig i debatten. Ilmaar Reepalu mfl, Hans-Åke Scherp mfl kan ta och misskreditera hela lärarkåren och argumentera för saker som helt kommer att tillintetgöra skolans kunskapsuppdrag.

    Det är dags för en motrörelse och ”rättshaverist” Johan Kant är en förebild för mig och som jag hoppas många fler.

  4. Hej Jan

    Tack för förtroendet för ”gerillarörelsen”. Det glädjer mig att några håller med mig.

    Däremot är jag inte säker på att alla lärare är lite rättshaverister, allt för många tiger och jobbar på, fast de borde säga ifrån.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s