h1

Bedömningens utgångspunkt

20 maj 2010

Många gånger kritiserar jag betygsmotståndare, reformmotståndare och skolmyndigheter. Givetvis med all rätt. Men, jag undrar om en del som är motståndare till LPO 94 och betyg egentligen har missförstått betygssystemet. Och det orättvisa i betygssystem är egentligen en kritik mot det gamla betygssystemet.

Vi har ju sedan LPO 94 en kunskapsrätt för eleverna, alltså en rätt att lära sig. Tidigare läroplaner gav eleverna en rätt att gå i skolan. Detta är en helt annan rättighet som eleverna har och som skolan ska uppfylla.

Tidigare betygssystem byggde på ett relativt betygssystem, det vill säga att en viss procent elever skulle ha ett visst betyg, oavsett vad de kunde. Sedan kunde läraren sätta högre betyg om denne hade en ovanligt bra klass, men hur skulle läraren veta det, eftersom det inte fanns någon referenspunkt? Det handlade bara om att sortera elever, ingenting om kunskap. Dagens betygssystem handlar om att betyg ska sättas utifrån i förväg uppställda kunskapsstandarder, det vill säga kunskapsbetyg.

Många inom vänsterpartiet och för övrigt en hel del andra personer pratar om att betyg sorterar elever. Dessa personer vet inte vad de pratar om. Eller också kritiserar de det gamla betygssystemet, som just hade till uppgift att sortera människor. Eller också kritiserar de lärare eller skolor som är dåliga på att sätta betyg. Denna kritik kan jag förstå.

Den kanadensiska forskaren Cathrine Taylor menar att det finns två sätt att göra betygsgrundande bedömningar. Den ena modellen kallas mätmodellen (The measurement model). Huvudsyftet med den modellen är att rangordna, eller sortera elever. Exempel på denna modell är högskoleprovet, lästest, eq-test. Det som är karaktäristiskt för mätmodellen är:

  • Prov med många frågor utan någon medveten progression. Uppgifterna bör mäta olika förmågor.
  • Standardiserade prov där eleverna inte bör få information i förväg om uppgifternas form eller innehåll.
  • Proven bedöms kvantitativt med poäng, betygsgränserna fastställs med lösningsfrekvens.
  • Proven genomförs med tidsbegränsning.

Den andra modellen kallas kunskapsstandardmodell (The standards model). Huvudsyftet med den modellen är att avgöra om eleverna har nått en uppsatt kunskapsstandard. Exempel på denna modell är uppkörning för körkort och ”läraruppdraget enligt LPO 94”. Det som är karaktäristiskt för kunskapsstandardmodellen är:

  • Prov med få frågor som har en medveten progression. Elever behöver inte göra identiskt samma uppgifter, ej heller samtidigt.
  • Elever bör i förväg informeras om uppgifternas form och innehåll.
  • Kvalitativ bedömning görs, d.v.s utan poäng. Betygsgränser fastställs som skillnader mellan olika kunskapsstandarder ( t. ex. förståelse och förmåga att tillämpa)
  • Eleverna får nog med tid

Utifrån dessa två modeller kan man se på svensk skola idag, vilket är det förhärskande? Är det inte så att många mattelärare och engelsklärare gör både poängplockarprov och sätter en tidsaspekt på provet? Mina erfarenheter säger mig det. Sett utifrån detta perspektiv, är det verkligen så att betyg är av ondo? Nej, jag tycker inte det. Är det så att dagens betygssystem sorterar? Nej verkligen inte. Men dagens lärare, som använder gårdagens betygssystem sorterar.

Dessa lärare och dessa skolor har politiker, ”vanligt folk, du och jag all anledning att ifrågasätta. För det är just det som händer – man sorterar elever!

Slutligen önskar jag att ”experter” som åker land och rike runt och föreläser om bedömning borde sätta sig in i de två helt olika bedömningssystemen. Helst innan de åker land och rike runt, men nu är det redan försent, så förhoppningsvis i framtiden. Då kanske betygsmotståndet inte blir lika starkt och Johan Kant slipper sitta och bli förbannad på en föreläsning.

Advertisements

3 kommentarer

  1. […] där man satte relativa betyg och där lärare hade poängplockarprov. Jag skrev ett blogginlägg den 20/3-2010 om olika utgångspunkter för bedömning. Den mättekniska traditionen innefattar det relativa […]


  2. […] där man satte relativa betyg och där lärare hade poängplockarprov. Jag skrev ett blogginlägg den 20/3-2010 om olika utgångspunkter för bedömning. Den mättekniska traditionen innefattar det relativa […]


  3. […] där man satte relativa betyg och där lärare hade poängplockarprov. Jag skrev ett blogginlägg den 20/3-2010 om olika utgångspunkter för bedömning. Den mättekniska traditionen innefattar det relativa […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s