h1

Betygsmotstånd på agendan

30 maj 2010

Jag och min chef Anna reagerade på en artikel som skrevs på debattsidan i Dagens Nyheter. Vi skrev ett svar, som DN på grund av utrymmesskäl tackade nej till att ta in. Vi publicerar här repliken:

Ännu en gång fuskar regeringen i betygsfrågan, skriver Christian Lundahl och Anders Jönsson på Dagens Nyheter debatt, tisdagen 25 maj. Hela artikeln är högst märklig, för de båda forskarna argumenterar som om de har facit och som om de grundar sig på forskning, empiri och beprövad erfarenhet.

Vi tänker bemöta några påståenden som de gör. ”På god teoretisk och empirisk grund menar vi att regeringens båda utredningar fuskar i betygsfrågan”. På vilken grund? Den forskning som de menar ligger till grund för det de står för är utvald och tolkad av forskare som är betygs- och reformmotståndare. Som man ställer frågan får man svar. Ibland får man en känsla av att betygsmotståndet är vetenskapsteorin som man väljer metod och empiri utifrån och där man avgör vad som är bra och dålig forskning. Mer eller mindre hela den pedagogiska forskningen är ideologiserad och betyg är ”bad guy”, vilket innebär att man helt enkelt utgår från ett negativt ställningstagande när man forskar om betyg. Dessutom hänvisar man till empiri som säger att betyg inte är bra. Alla studier man hänvisar till är studier som är gjorda utomlands, ofta med betygssystem, som på ett grundläggande sätt skiljer sig från vårt kunskapsrelaterade betygssystem. Bland annat finns det studier i England som visar detta. Sveriges kunskapsbetyg är unika och går inte att jämföra med betygssystemet i England.

Lundahl och Jönsson polariserar mellan betyg och gensvar. Detta är märkligt ur den aspekten att det inte finns något motsatsförhållande. Vi har själva jobbat många år som lärare på Jordbromalmsskolan och Kvarnbäcksskolan. Vi har gjort bedömningar utifrån mål och betygskriterier, vi har gett återkoppling (feedback) utifrån mål och betygskriterinerna och satt betyg utifrån betygskriterier. Inte en enda gång har vi haft problem med detta. Det verkar bara vara pedagogiska forskare som har dessa problem. Däremot har vi vid många tillfällen talat om för elever, med hjälp av skriftliga omdömen, på utvecklingssamtal, hur de ligger till i de olika ämnena. Och tro oss, vi är väldigt tydligt mot eleverna. Vi lindar inte in något, utan säger rakt ut som det är, något som både föräldrar och elever uppskattar. Trots fem utvecklingssamtalen i årskurs 6, 7 och 8, innan betyg vid jul i årskurs 8, reagerar en del eleverna med förvåning när de inte uppnår kriterierna för godkända betyg. De har inte tagit till sig tidigare besked. Det blir tydligare med betyg och eleverna får längre tid på sig att jobba upp sina betyg och betygshetsen minskar. För visst är det så att eleverna behöver ha med sig vissa kunskaper för att klara gymnasiet. Inte ett betyg för urvalets skull.

Lundahl och Jönsson menar att regeringen inte litar på pedagogisk forskning. Undrar varför? Har dessa två herrar inte funderat över detta? De senaste 20 åren har svenska elever tappat i både nationell och internationell jämförelse i både läsning, matematik och NO. Kanske den pedagogiska forskningen inte har bidragit något vidare till att utveckla svensk skola? I utredningar från Högskoleverket, Riksrevisionen och Skolverket slår man fast att lärarutbildningen i Sverige har varit delaktiga i att försämra lärares förutsättningar att utveckla och utbilda svenska elever. Många pedagogiska forskare står lärarutbildningarna nära. Jag tycker att det är ett under att vissa forskare ens får ha kvar sina professurer och tjänster. Snacka om tålmodiga politiker!

Christian Lundahl och Anders Jönsson kan inte det svenska betygssystemet, det är faktiskt ett helt annat betygssystem än det tidigare relativa. Eller också ljuger de. Hela Anders Jönssons bok ”Lärande bedömningar”, som används flitigt på lärarutbildningarna, går ut på att polarisera mellan betyg och gensvar. Det är väldigt tydligt att Jönsson är emot betyg. Det Jönsson inte förstår (eller inte vill förstå) är att hela regelverket lever upp till de krav som Anders Jönsson ställer i sin bok. Jönsson avslöjar sin okunskap om regelverket när han skriver: ”Detta innebär att summativa omdömen, det vill säga omdömen som endast summerar elevernas kunskaper men inte ger feedback för att hjälpa dem vidare, och betyget egentligen inte hör hemma i en bok om lärande bedömning, eftersom sådana omdömen inte ger tillräckligt goda förutsättningar för eleverna att fortsätta mot målet” (sidan 133).

Christian Lundahl föreläser på lärarutbildningen på ett sådant sätt att han fostrar betygsmotståndare, vilket är helt emot fattade riksdagsbeslut och ett hot mot demokratin. Det handlar inte om yttrandefrihet, Lundahl får tycka vad han vill, men som tjänsteman som ska utföra ett uppdrag är det tjänstefel att sprida sina åsikter.

Jönsson och Lundahl är det unga gardet av betygs- och reformmotståndare, som fortsätter att låta bli att utbilda för verkligheten. De har inte jobbat som lärare, de sitter på sina institutioner, långt ifrån verkligheten i klassrummet och bygger upp sina fina teorier. De saknar verklighetsförankring och deras vision blir en illusion över vad de vill att skola ska vara. Dessa båda påtalar i slutet av debattartikeln att det krävs en mångmiljonsatsning på fortbildning för lärare, vilket antagligen stämmer. Men vem ska hålla i den frågar vi oss? Vi ber till gudarna att inte Jönsson och Lundahl får detta uppdra. Egentligen har väl alla pedagogiska forskare försatt sin chans till att utbilda lärare. Jag tycker regeringen gör rätt i att misstro den pedagogiska forskningen och hoppas att uppdraget att utbilda lärare i bedömning, kriteriearbete och resultatuppföljning sköts av ekonomer, revisorer och jurister – de verkar kunna skolan bättre.

Anna Magnusson
Rektor, Vikingaskolan, Haninge

Johan Kant
Biträdande rektor, Vikingaskolan, Haninge

Annonser

10 kommentarer

  1. […] kan vi läsa ett välgörande inlägg på Johan Kants blogg,”Betygsmotstånd på agenda” , som svarar på en debattartikel i Dagens Nyheter om betyg, ”Ännu en gång fuskar […]


  2. Vänsterpartiet efterlyser likformiga omdömen för Sverige, helt omedvetna om att betyg hitills är det enda sättet att kalibrera som har en chans att fungera. I tjugo år har en stor andel Svensk forskning ägnats åt att försöka bevisa att betyg är dåliga med i stort sett inga resultat. Utan betyg att kalibrera mot ār omdömen bara svammel och tyckande som inte hjālper eleven att förstå sina förutsàttningar. Suck, DN!!


  3. Jan!
    Mina egna erfarenheter är som dina, väl använt är betyg ett bra instrument för att sätta ord på vad eleverna kan, det enda sättet att kalibrera.

    Jag tror dessvärre att chefredaktören är lite för optimistisk, dessa två herrar och för övrigt hela motståndsrörelsen inte kommer att ge upp så lätt. Snarare tvärt om.


  4. […] kritik mot honom föreslår jag att dessa läses. Ett blogginlägg är från 30 maj 2010 och heter Betygsmotstånd på agendan. Ett annat är från 4 december 2010 och heter Christian Lundahl svävar ut om betyg igen. Och det […]


  5. […] har satt sin fot i ett klassrum. Läs gärna mina tidigare blogginlägg: En ny stjärna, och Betygsmotstånd på agendan och Christian L svävar ut om […]


  6. Finns en sak de glömmer bort.. Jag är av den erfarenheten att elever med svårigheter får det svårare om en lärare ej vet hur denne skall använda betygssystemet. Detta kan vara en aspekt som kan leda till betygsmotstånd vilket kanske inte är så konstigt.. Men! Det är precis som du säger att om en lärare vet denne skall använda betygsverktyget så kan eleven få ord på exakt vad denne kan. Så kanske det behövs mer kunskap hos lärarna huruvida de skall sätta betyg eller inte?

    Förlåt! Hoppas du inte tar det som kritik. Tvärtom så förundras jag över hur två framstående forskare för ett sådant bristfälligt resonemang. De borde istället diskutera skolan ur en helt annan synvinkel. Hur gör vi kunskap tillgänglig för alla elever? För är det inte det vad skolan är till för? Att elever skall få kunskap!


  7. […] kritik mot honom föreslår jag att dessa läses. Ett blogginlägg är från 30 maj 2010 och heter Betygsmotstånd på agendan. Ett annat är från 4 december 2010 och heter Christian Lundahl svävar ut om betyg igen. Och det […]


  8. […] jämförelse gällande betyg, läs blogginlägg, eller betygsmotstånd på agendan, läs blogginlägg. Eller detta inlägg. Läs också när Lundahl försökt tysta ner Heléna von Schantz, läs […]


  9. […] ska ta några exempel. Jag har flera gånger påtalat att Christian Lundahl är betygsmotståndare och att han i sina föreläsningar pratar emot betyg. Lundahl och Anders Jönsson har systematiskt […]


  10. […] kritik mot honom föreslår jag att dessa läses. Ett blogginlägg är från 30 maj 2010 och heter Betygsmotstånd på agendan. Ett annat är från 4 december 2010 och heter Christian Lundahl svävar ut om betyg igen. Och det […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s