h1

Skolan kompenserar inte social bakgrund

30 juni 2010

I Dagens Nyheter idag (onsdag 30/6-10) skriver man om en stor internationell studie som gjorts om skolan. Det man kommer fram till är att i Sverige har den sociala bakgrunden stor påverkan på huruvida unga har goda kunskaper i samhällsfrågor. I Sverige är föräldrarnas utbildningsnivå betydligt viktigare än i många andra länder. Svenska skolan kompenserar inte för denna skillnad, utan elever med akademiska föräldrar har ett försprång framför dem som har föräldrar som saknar utbildning. Oroväckande säger Skolverket (se sammanfattning). Överraskande att social bakgrund slår igenom så starkt i Sverige menar artikeln.

Men har man inte missat en del? Det är väl inte alls konstigt att dessa fakta kommer fram, möjligtvis glädjande att det kommer fram. Dessvärre kommer denna studie inte bidra med någon förändring. Den pedagogiska eliten och Skolverket kommer fortfarande hålla greppet om skolan, inte ta till sig det som kommer fram och inte förändra sin inställning för att ändra på utvecklingen.

Varför är jag då inte förvånad? Låt oss backa 50 år tillbaka i tiden. I och med Lgr 62 införs relativa betyg i Sverige. Från och med då ligger inte längre fokus på kunskap, utan det är samkväm med elever som är det viktiga. Relativa betygen mätte inte kunskap och det var inte kunskapsfokus. Under mina år som elev i grundskolan på 70-talet är det riktigt illa, då ska läraren vara kompis med eleverna och grupparbeten ska vara det rådande arbetssättet. Flummet bara fortsatte. Under 80- och 90-talet får de personer som inte var för kunskap ett starkare grepp om skolan. Läraren ska vara handledare, katedern ska bort från klassrummet och eleverna ska söka sin egen kunskap. Topprojektet Färila blev ett riktigt magplask, med elevdatorer till alla. Man plöjde ner mängder med miljoner för att eleverna via dator skulle söka sin egen kunskap, men dessvärre gick eleverna ut årskurs 9 utan att kunna läsa. Men surfa kunde de!

Problembaserat lärande och portfolio blev inne, båda metoderna utan goda kunskapsresultat. När man dessutom kommunaliserade skolan blev det inte direkt tydligare fokus på kunskap. Kommunernas största uppgift innan skolans intåg var av social karaktär, varför skolan snabbt sögs upp i ett allmänt förhållningssätt på social verksamhet.

Att tro att skolan skulle kompensera den sociala bakgrunden för elever, när skolans uppdrag inte har varit kunskapsinriktat är verkligen naivt, eller okunnigt. Förvisso har kunskap legat i fokus sedan LPO 94, men i realiteten har så inte varit fallet. Den pedagogiska eliten påstår sig följa direktiv från regering och riksdag, säger sig lyfta fram kunskapsfokus, men så är inte fallet. Bakom denna fina fasad ligger betygs- och reformmotståndet kvar. ”Det går inte att mäta kunskap”. ”Att sätt fokusera för mycket på kunskap dödar lusten att lära”. Så mycket skitsnack och så mycket makt som står på spel, prestige hos de pedagogiska forskarna att aldrig kunna erkänna att man har fel. Och förlorarna –  eleverna.

Haninge kommun har försökt att ändra på detta, lagt fokus på ökad måluppfyllelse. För det har Haninge blivit attackerad av den pedagogiska eliten och dessutom av en och annan politiker. Historien kommer ikapp skolan, nu i en stor internationell studie – inget att snacka bort – agera utifrån det som kommer fram.

Annonser

7 kommentarer

  1. Bra inlägg Johan. Vet inte hur dagens skola fungerar, men hävdar ofta att det mesta jag lärt mig under grundskoletiden fick jag med mig av mina föräldrar.


  2. Svar från Johan: ”Hej Kersti! Du har nog rätt, det man lärde sig i grundskolan var lite matte, lite engelska, läsa och sen var det nog inget mer. Klart att dina föräldrar lärt dig mer och att du sedan velat ta till dig mer kunskap om det du varit intresserad av. Dessvärre har många barn inte lika kloka och välutbildade föräldrar som du har och dessa ungar är stora förlorare. Men tyvärr verkar inte pedagogiska forskare och makthavare bry sig om detta.”

    Nej tyvärr har du har rätt och jag inser vilken tur jag haft. Önskar liksom du att det ska finnas större, mer jämbördiga möjligheter för alla oavsett var vi råkar födas / Kersti


  3. Jag lärde mig oerhört mycket på grupparbeten etc. övade min ledarförmåga, min förmåga att snabbt sammanfatta både skrifligt och muntligt mm. Resten av gruppen som gärna ville ha en lätt resa lärde sig inte mycket. Jag har också mängder av erfarenheter där någon skaffar sig social kompetens och kompenserar en dålig hemmiljö genom att använda läraren som någon att revoltera mot, fråga varför varför etc. och många lärare är duktiga kuratorer.

    De skötsamma men kanske lite tröga eleverna har dock alltid försvunnit och fått minimal uppmärksamhet. Skolan har kanske ägnat sig åt någon slags kompensation men inte när det gäller den centrala kunskapsförmedlingen. Skolverket har om ioch om igen kommit med skygglapparna på och gjort en totalt felriktad analys som exempelvis denna http://www.skolverket.se/sb/d/2573/a/17272 . Vi behöver lyfta fram uppdraget att förmedla kunskap och att det även ska gälla de med mindre lätt att tillägna sig den. Lärarens updrag behöver fokuseras!


  4. Jan!
    Jag har också lärt mig en hel del av grupparbeten, men det var på grund av att jag var driven. Däremot var det många som åkte snålskjuts och inte lärde sig någonting.

    Vi får fortsätta kämpa på!

    Johan


  5. Det är ingen bra skola för de flesta eleverna och det är ett spretigt uppdrag till läraren. Upplägget med läraren som ska vara allt på en gång och med skolledare med alltför lite tid och ofta även för lite kompetens ger usel uppföljning. Vi behöver fokusera lärarrollen så den stora gruppen elever får rätt stöd och ett skolverk som kan göra analyser med rimlig stringens.

    Jag ser din blogg som en fyrbåk för oss som vill kämpa på fõr en kunskapsskola.


  6. Bra inlägg Johan! Och mkt kloka synpunkter från de som kommenterat.
    Och nu sitter du i sitsen att till hösten vara ansvarig för bla skolbarnsomsorgen på en Fö-åk5 skola!
    Lite annorlunda än en ”högstadieskola” kan jag tänka mig.
    Eftersom jag är förälder till 4 vuxna barn som alla (tack o lov, ibland mer tur än skicklighet) fixat både högstadiet och vidare studier så förstår jag vad du/ni pratar om.
    Och genom mitt dagliga arbete som fritidspedagog översätter jag lätt detta till lägre årskurser.
    Det är ju där det börjar…det som är livsavgörande i framtiden!
    Jag ser fram emot Johan att vi alla tillsammans utvecklar det sociala stödet/kompetensen på Vikingaskolan i höst.
    Känns bra att veta att du förstår helhetsperspektivet för att alla elever ska kunna tllgodogöra sig så mycket kunskap som möjligt.
    Tack för ditt engagemang.


  7. Tack AA!

    Borde jag veta ditt riktiga namn? Kan inte tänka klart nu, men det är klart att vi ska jobba för att alla ungar på Vikingaskolan når målen, både kunskapsmässiga och sociala.

    Johan



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s