h1

Sommarlov

16 juli 2010

Nu har det varit sommarlov i tre veckor. Eller rättare sagt, alla elever har haft sommarlov i snart fem veckor, själv har jag haft semester i tre. För jag är ju inte lärare längre, så jag får hålla tillgodo med vanlig semester. Och hur trött har jag inte varit? Helt död, har bara legat och flämtat de två första veckorna, tur att det varit bra väder. Det är framför allt inte jobbet som har varit anledningen till utmattning, utan köp av hus och försäljning av vårt radhus innan marknaden dör ut efter midsommar. Det gick bra, men det var de tre stressigaste veckorna i hela mitt liv.

Nu är allt i alla fall bra och familjen tankar gemenskap. Familjen består förutom mig själv av min fru Elsa, Malcolm 13 år, Douglas 10 år och Alma 6 år, samt vårat kontaktbarn. En kille som är lika gammal som Malcolm. Han har inte varit med oss hela tiden, men är just nu hos oss. Det är nu man inser alla inte har det så bra, att alla inte har samma förutsättningar, att alla inte har lika mycket pengar, att alla inte har samma möjligheter.

Vår pojke trivs mycket bra med oss och han är en härlig kille, som är mjuk och har glimten i ögat. Men det märks också att han inte är van att göra saker tillsammans med familjen. Han hade aldrig varit på Naturhistoriska riksmuseet, något som vi har varit många gånger med våra barn. Han har aldrig varit i skärgården, inte badat i havet, något som våra barn tagit för givet. Listan kan göras lång, men jag tror nog att du förstår min poäng.

Vi blev inte kontaktfamilj för att vi ville visa att vi är ”fina människor”, faktum är att det var en kollega från Jordbromalmsskolan som tyckte att vi skulle bli kontaktfamilj. Men jag kan lova att det känns bra att konkret få hjälpa en ung människa som behöver hjälp. Att få visa det smörgårdsbord som världen erbjuder, bara man är beredd att leta lite och anstränga sig. För killen är superskön och har stora förutsättningar att gå långt, bara han vill lägga ner lite kraft. För kille är bra och han kan.

Visst behövs vanliga familjer och vanliga människor i samhället och i skolan. Vanliga lärare och rektorer som kan visa hur saker ska gå till, som kan visa hur man beter sig mot varandra, som visar hur kommunikationen mellan människor ska fungera. Vanliga människor som du och jag, som kan ge vägledning åt den unge som inte har samma förutsättningar som du och jag hade. För alla människor har möjligheterna att erövra kontrollen över sitt liv, men vissa behöver extra mycket stöd och vissa behöver extra tid. Det kan vi ge dem.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s