h1

Skolk i skolbetygen

03 augusti 2010

Igår debatterade Jan Björklund och Rossana Dinamarca skolk i Aktuellt. Bakgrunden är att regeringen, med Björklund i spetsen, vill lagstifta om att elevers skolk ska skrivas in i betyget. Det var klassisk högerretorik med ordning och reda, mot klassisk vänsterretorik med omvårdnadstanke. Det fanns ingen samsyn.

Vad menar då Jan Björklund med detta förslag? Jo, utbildningsministern menar att skolket är oacceptabelt stort och att det får stora konsekvenser för eleverna, att skolk är ett riskbeteende. Han menar att genom att skriva in skolk i betyget blir skolorna skyldiga att varje dag rapportera skolk till hemmet. Rossana Dinamarca håller med om att skolk är ett stort problem, men menar att det behövs fler lärare och kuratorer i skolan för att lösa problemet.

Jag tycker att det här är intressant. Bara en dryg månad innan riksdagsvalet slänger Björklund  fram förslaget om att ta tag i ”skolkproblematiken” – varför? För att profilera sig som ett skolparti? Men titta på Jan Björklunds tidigare politik: Kepsförbud, mobilförbud, flytta mobbare och nu skolk. Är det stora problem i skolan? Möjligtvis på vissa skolor, men jag har som lärare aldrig haft några stora problem kring dessa frågor. När elever var borta på grund av skolk på Jordbromalmsskolan ringde överlag alltid mentorerna hem till föräldrarna samma dag (samma sak på Vikingaskolan). Med jämna mellanrum gjordes samordnade aktioner för att minska skolket, ibland med punktmarkeringar på vissa elever. Ständig diskussion på elevhälsomöten kring elever och åtgärder. De elever som skolan inte klarade hade stora sociala problem hemma, oftast med socialtjänsten inblandad. Vid några fall hade jag personligen önskat att föräldrarna skulle föreläggas med vite, på grund av att de inte såg till att de fick sina barn till skolan. Men, jag upplever att Jordbromalmsskolan gjorde sitt bästa för att rapportera, beivra och styra upp skolk.

Rossana Dinamarca menar att det behövs mer resurser till skolan, i form av lärare och kuratorer. Dessvärre kommer det inte lösa något. Sverige är ett av de länder i världen som tillför mest resurser till skolan, ändå rasar våra resultat i internationell jämförelse. Jag har många gånger själv sett hur två lärare i ett klassrum inte fått ordning på en kaosartad klass, hur lärare inte kan hålla ordning, hur elevassistenter inte har respekterats och blivit ”pass-upp” åt elever, hur ”guldgubbar” gjort mer skada än nytta och till och med kränkt elever. Lösningen är inte fler vuxna, inte fler lärare, utan rätt personer. Du kan slänga in 100 vuxna i ett klassrum, men det kommer inte att lösa någonting om det inte är rätt personer. Detta är ett av de områden lärarutbildningen brister, nyexaminerade lärare har inte med sig verktyg för att kunna klara av dessa situationer. Det handlar om att den nyexade läraren får lita till sin person och lösa problemet. Många gånger är nyexaminerade lärare entusiastiska och det brukar gå hyfsat, men i hur många år då? Jag håller däremot med Dinamarca om att det behövs kuratorer på skolorna, för det är många elever som behöver en vuxen att prata med. Det är en prioritering som borde göras, men här behövs det också bra kuratorer.

Två saker slår mig med denna debatt. När ska vänstern flytta fokus från omvårdnad till kunskap, det verkar vara mission inpossibl, de ramla hela tiden tillbaka till omvårdnadstanken. Det är faktiskt vänsterns väljares barn som vinner mest på kunskapsfokus och betyg och förlorar mest på att skolan är flummig, otydlig och har fokus på omvårdnad. Det är precis som vänsterpolitikern Ali Esbati, som utbildade sig till civilekonom på Handelshögsskolan för att skaffa sig kunskap. Om skolan inte ger arbetarnas barn kunskapen och argumenten får dessa barn kuvas till sin plats i samhället.

Den andra saken som slår mig är att Jan Björklund är en populist, de verkliga problemen i skolan tar han inte tag i. Det låter bra i väljarnas öron när Björklund säger att det ska vara ordning och reda i skolan, så att fokus ligger på kunskap. Men åtgärderna, t.ex. att lagstifta om att lärare får omhänderta mobiltelefoner, hjälper inte ett skit. De verkliga problemen är otydlig kursplan, lärare som inte följer upp resultat, rektorer som inte följer upp resultat, rektorer som inte syns ute i verksamheten, lärare som ”ligger nära” eleverna, rektorer som ”ligger nära” lärarna, lärare som inte jobbar utifrån kursplanen utan börjar i läromedlet. Listan kan göras lång, så lång. Som grädde på moset finns det ett Skolverk som obstruerar mot tagna riksdagsbeslut och en lärarutbildning som fortfarande utbildar studenter som saknar den kunskap som behövs för att möta dagens skola.

Varför tar inte Björklund tag i detta? Varför lagstiftar inte Björklund om dessa frågor? Varför ställer Björklund inte hårdare krav på skolan, kommunerna, rektorerna, lärarna? Varför lagstiftas det inte om att man kan skilja lärare från uppdraget om man kontinuerligt kränker elever, eller gör fatala misstag upprepade gånger. Varför får dåliga lärare fortsätta år ut och år in, med konsekvensen att hundratals elever påverkas negativ för resten av livet.

Jag ska i ärlighetens namn säga att Jan Björklund försökte förtydliga kursplanerna, men det förslag som lämnades tillbaka av Skolverket var betydligt otydligare än dagens abstrakta kursplaner. Förslaget till nya kursplaner sågades rejält av Skolinspektionen, men vad hände? Ingenting. Det var tänkt att de nya kursplanerna skulle klubbas innan valet, men ännu har inget hänt. Tur är väl det, för om Jan Björklund klubbar förslaget till nya kursplaner som kommer från Skolverket, kommer han inte att vara lärarnas bästa vän, som han gärna vill framstå som. Det kommer leda till istid i skolans värld för lång tid framöver, till många pedagogiska forskares glädje. Beror Jan Björklunds populism på att han inte har förmågan att styra över genomförandet av riksdagsbeslut? Att tjänstemannaväldet ändå gör som de själva vill och styr myndigheterna efter eget huvud, inte efter fattade riksdagsbeslut? Och det vet Björklund.

Nej, vill Jan Björklund på riktigt sätta sina avtryck i svensk skola bör han först se till att vinna valet om en dryg månad. Sedan lägger han ner Skolverket. Därefter låter han en ny skolmyndighet uppstå, helst fristående, men annars under Skolinspektionen. Gör Inga-Britt Ahlénius eller någon annan drivande revisor till generaldirektör för denna myndighet. Överför INTE den gamla skolverkspersonalen till den nya myndigheten. Gör en än gång upp med gamla proggarfästen. Skulle dessutom Jan Björklund göra upp med lärarutbildningen och rensa ut där, då kommer han bli legendarisk.

Jag märker nu att jag sitter och drömmer, att mina tankar far i väg i någon slags underbar utopi. Lika bra att sansa sig och se som det är: Det enda bra som Jan Björklund har gjort är att han satt skolan på den politiska agendan, men han klarar inte av att genomdriva nödvändiga förändringar, utan det hela slutar med populism. Kanske helt ok för Björklund själv, för han har ju fått vara med i regeringen, men knappast bra för skolan.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste jobb

Annonser

11 kommentarer

  1. Eftersom jag ser en tydlig trend till att vanliga i övrigt skötsamma elever tar lätt på det här med skolk så tror jag att Björklunds förslag är bra. Björklunds retorik är som alltför ofta överdriven och de aktiviteter du beskriver ofta mycket kraftfullare. Åtgärderna kan dock komplettera varandra.

    Jag håller också med dig om en ökning enbart med rätt slags personal. Den obehörige ”guldgubben” jag stötte på hade låtit eleverna göra kaststjärnor på lektionstid. Detta gäller tyvärr i nästan extra hög kuratorer. Jag har stött på alltför många ”tycka synd eleverna kuratorer” och det är absolut det sista en elev med stora problem behöver. De behöver människor som tror på deras möjligheter.


  2. Dinamarca’s retorik är ofta ytterst bra men vänsterpartiets skolpolitik har en mängd frivillighet som stämmer illa med att de också vill ha en obligatorisk skola med omfattande gemensamma kursplaner. Lärare ska inte behöva vara något slags reklampelare utan det måste räcka med att de gör något bra av sina lektioner. Svenska behöver inte vara roligare än att åka skateboard!

    Vänsterpartiet har inga lösningar för skolan! Då är Björklund på mer rätt väg.


  3. Låter både farligt och att skolan har kapitulerat när eleverna får ta med sig kaststjärnor. Låter horribellt. Tycka-synd-om-mentalitet har aldrig hjälpt någon, måste finnas professionella och duktiga kuratorer. På Jordbromalmsskolan finns en extremt bra kurator, faktiskt ett föredöme på alla plan. Hon är bäst.


  4. Lyckligtvis gjorde reglerna mot obehöriga lärare att ”Kaststjärnesnubben” åkte ut snabbt. Skolan hade en enormt engagerad, nästan alltid glad tekniklärare som var rena mentorn för mig. Hans min när denna episod nämndes fyller mig fortfarande med stor sorg.

    Ja, jag har också sett hur bra det är för eleverna med duktiga kuratorer. Misstänker dock att deras utbildning har samma problem som vår.


  5. Johan, jag tycker du är orättvis mot Björklund och att du faller in i vänsterns schablonmässiga kritik mot honom. Jag tycker inte han är populistisk, men en del av hans uttalanden kan uppfattas så. Han förespråkar inte bara ”ordning och reda” som vänstern hela tiden tjatar om. Gå till källorna och läs Fp:s skolpolitiska program. Ingen skolpolitiker har gjort så mycket som JB för att höja lärarnas status och han är definitivt på rätt väg även om skolreformer tar tid. Tror att skolk i betyget kan få en del elever att avstå från skolk och då är det bra. De som ändå kommer att skolka har större problem som de måste få hjälp med av lärare och elevvårdare.


  6. Christer!
    Kanske är jag orättvis mot Björklund och du har rätt i att han har lyft fram lärarens betydelse i debatten. Viktigt, eftersom läraren är viktigast.

    Ändå så tycker jag inte att Björklund har tagit tag i de viktigaste frågorna, som lägger fokus på skolan som organisation. Jag saknar det!

    När det gäller vänsterns schablonmässiga argument är det inget jag hemfaller i, för jag använder mig av egna argument. Jag kritiserar också vänstern och socialdemokraterna för deras brister och det har jag gjort i många år. Sen är det väl så att många andra ser vilka brister och ideologisk ståndpunkt de olika partierna har.

    För övrigt hoppas jag verkligen att Björklund skulle våga ta konflikten med Skolverk och lärarutbildning. Det skulle skolsverige tjäna på.

    Tycker att du skrev en bra recension av Knuts bok.

    Johan


  7. För några år sedan på vår skola hade vi en aktion mot ogiltig frånvaro. När dagen slut så kolla man igenom vilka som hade ogiltig frånvaro och ringde hem till deras föräldrar och bara sa att man sakna dom i skolan. Det var ett jäkla jobb, många lärare sucka och stöna, för det var ju typ en extra sak. Ibland fick ju föräldrar flera samtal från olika lärare som eleven hade haft samma dag. Men jag var nog en av de få lärarna på skolan som var positiv till projektet. Gör man det under en begränsad tid i början av terminen så sätter man tonen. Det klart att föräldrarna tyckte det var pinsamt att höra att deras son/dotter inte var i skolan. De blev störda på jobbet vilket var bra tycker jag. De flesta föräldrar hade ju ingen aning att de inte var i skolan. Jag får mycket sällan muntlig kontakt med föräldrarna och det gick jag genom detta, speciellt med de frånvarande som är svårast att undervisa. När väl föräldern kom hem från jobbet så fick nog eleven veta vad som gäller. Som sagt, tips från mig att reducera ogiltig frånvaro.


  8. Jag har tyvärr en del exempel där föräldern inte reagerar speciellt positivt på aktiviteter mot skolk. Vanligast där föräldrarmedverkan hade varit viktigast. Skolk i betygen kan vara ett sätt att avdramatisera att man hör av sig tidigare som ändå tydliggör att föräldern äger problemet.


  9. Ja det klart att det finns föräldrar som inte är så engagerade, men man kan ju inte lyckas med allt. Efter två månader och du ringer varje dag plus några andra lärare kommer de ändå tänka till lite. Eleverna kommer att fatta att det var viktigt med närvaro när de väl söker jobb och det står massa frånvaro, liksom försent då.


    • Då är det så bra om systemen runt omkring stöttar en så att man inte blir ensam om att försöka övertala om hur viktig närvaro är.


  10. jag tror ett betydligt mer effektiv styrinstrument är att närvaro är en del av betyget. För mig är det en självklarhet och ett pedagogisk sätt att förklara att för att kunna inhämta kunskaper behöver man även vara på skolan. Eleverna tänker kortsiktigt, de fattar att ig/streck är dåligt. Men att hög frånvaro är med i mitt betyg och kan göra det svårare mig i framtiden, det är för långt i framtiden för dom. Speciellt de studiesvaga.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s