h1

Svenska studenter allt sämre

03 september 2010

Igår i Dagens Nyheter (2/9) finns det ett stort reportage om hur svenska studenter har blivit allt sämre. Jag har hört det i flera år, men igår skrevs det om fenomenet – att nya universitetsstudenter har så dåliga grundkunskaper att universiteten behöver sänka ambitionsnivån. Tidigare har du säkert hört att universiteten frågar gymnasiet vad de håller på med, eftersom studenterna inte kan det de ska kunna. Gymnasier frågar grundskolan samma sak, vad gör ni i grundskolan eftersom inte eleverna kan det de ska kunna. ”Högstadiet” frågar ”Mellanstadiet” vad de gör eftersom inte eleverna inte kan det de ska kunna.

Artikeln i DN tar upp prestationsgraden hos studenterna på svenska universitet och högskolor. Man har räknat ut andelen klarade poäng för samtliga helårsstudenter läsåret 08/09. I topp ligger Karolinska institutet på 94%, följt av Sveriges lantbruksuniversitet på 89%, Linköpings universitet 85% och så vidare. Långt ner på listan hamnar Stockholms universitet (SU)  på 76% och Södertörns högskola på 74%. Två lärarstudenter på SU som intervjuas i artikeln menar att studenter är lata och att efterlyser hårdare krav på studenterna. Enligt studenterna kräver lärarprogrammet inte heltidsstudier, fyra timmar om dagen lägger en av studenterna ner på sina ”heltidsstudier”. Enligt artikeln och kommentarer jag hörde på radion igår eftermiddag beror dessa resultat bland annat på att antalet studenter som studerar på distans har ökat med 45%. Det tror jag är en dålig bortförklaring.

När SU tog över lärarutbildningen införde man individuell examination, något som inte varit vanligt på Lärarhögsskolan i Stockholm (LHS). Där var gruppredovisning, grupparbeten och seminarier utan individuell examen vanliga. Varför då? Jo därför att hela LHS bestod av proggare som inte trodde på krav, för det skulle störa processen! Krav förstör kreativiteten menade de flesta, de som hävdade något annat blev utfrysta. När SU tog över blev det lite rättning i leden, även om dessa proggare finns kvar inom organisationen, föryngrade av nya betygsmotståndare som Christian Lunddahl.

Jag har haft många hundra studenter ute hos mig på Jordbromalmsskolan både från LHS och från Södertörns högsskola. Problemen hos dessa studenter är att de i vissa fall är lata, vill jobba halvtid, men framför allt är de okunniga. Jag har haft många duktiga och alerta studenter som inte kan det de behöver kunna. Studenter som går sista året och är utbildade mot höstadiet/gymnasiet och inte fått någon utbildning i bedömning och betygsättning. Att studenter är lata och okunniga är inte deras fel, det är lärarnas och universitetens fel. Hur kan det komma sig att KI ligger i topp? Givetvis för att de redan från början har högt ställda krav som de inte viker ner sig från. Dessutom har KI hög status, vilket gör att många toppstudenter söker dit.

Att elever inte kan det de kan när de blir studenter är ett problem som inte ligger på eleverna, utan är ett organisationsproblem. Och det börjar redan i årskurs 1. Under många år fick jag elever som inte kunde någonting, då menar jag verkligen ingenting. Jag kommer att ta upp detta i den bok jag skrivit och som just nu är manus som läses av några lärarvänner. Varför kan man inte det man ska när man gått i 5 år i skolan? Givetvis på grund av att resultat inte följts upp och att organisationen gjort något åt det. Detta kallas för resultatuppföljning.

Jag vägrar att tro att det bara är i Haninge kommun som dessa problem varit stora, det vill säga att man redan från tidig ålder har koll på vad ungarna kan och hur man ska organisera resurser utifrån resultat. De sista fem åren har Haninge varit i debatten, attackerad grovt från många håll. Varför? Jo därför att förvaltningen vill att skolorna följer upp resultat tidigt, kontrollerar vad eleverna kan, talar om för rektorer och lärare att man ska ha högt ställda förväntningar på elever. Förvaltningen har en dialog med sina rektorer. Resultatet för hela Haninge kommun har höjts oerhört mycket, bland annat har Vikingaskolans resultat höjts rejält, som tidigare redovisats. Denna utveckling är många forskare emot, bland annat Hans-Åke Scherp.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Annonser

2 kommentarer

  1. Jag har läst igenom lite i din blogg nu och tycker det finns mycket intressant och tänkvärt. Jag har själv tänkt läsa till lärare till hösten och är lite bekymrad själv över den låga nivån på studenterna. Men jag tror att det är som du skriver, bättre att ha höga krav och stå fast vid dem än att sänka kraven för att få fler godkända. Jag hade gärna sett högre krav och fler betygsnivåer på lärarutbildningarna också så att man kan skilja toppstudenterna från resten. Det funkar bra på juristlinjen att ha tre nivåer, då strävar fler efter det åtråvärda ”AB =MVG” istället för att bara göra det som krävs för ett godkänt på kursen. Och framtida arbetsgivare kan lättare skilja ut de bäst lämpade, vilket enligt min mening skulle ge en bättre löneutveckling för lärarna.(men det är en annan historia) 🙂


    • Hej Alexandra,
      Tack för din kommentar, det är alltid roligt att ha med studenter att göra. Du kommer att få en jätteintressant utbildnign om du vill, alltså om du gör utbildningen till din och pluggar. Mina boktips på bloggen kan vara bra för dig, t.ex. är Per Måhls Vad krävs nu? en jättebra bok för studenter. Jag kommer själv ut med en bok i slutet av augusti där jag ger tips till bland annat studenter.

      Lycka til!

      Johan



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s