h1

Det finns en ny skolväg

15 september 2010

I dagens DN (15/9-10), på kultursidorna finns det en artikel med samma namn som detta blogginlägg. Artikeln är skriven av Erik Cardelús, lärare, läromedelsförfattare och lärarutbildare. Artikeln tar upp problematiken att det polariseras mellan flumskola och kunskapsskola. För alla ni som följer skoldebatten vet att utbildningsminister Jan Björklund gärna beskyller dagens elevers minskade kunskaper på den gamla flumskolan. Med all rätt vill jag tillägga.

Cardelús menar att den kunskapsskola som lyfts fram tydligt har blivit formad utifrån en marknadsanpassning. Han skriver: ”Ledordet är valfrihet, ett begrepp som i en marknadsdiskurs har gjort elever till kunder, till vandrande skolpengar som kan höja och sänka skolor, snabbt och skoningslöst. Är man inte nöjd tar man sin skolpeng och går”. Det Cardelús menar är att det är viktigt att komma ifrån den polarisering som nu sker och slå in på en ny skolväg. Han skriver: ”Vi måste diskutera fram en tredje ståndpunkt i skolfrågan. Vi måste släppa polariseringen och demoniseringen mellan en skola med för låga krav och en skola med höga men felaktiga krav. Vi måste sluta att definiera elever och deras föräldrar som kunder som när som helst, kan sluta handla – lärande är en underbar men komplicerad process där det ibland är enkelt, ibland frustrerande och konfliktfyllt”.

Hela Erik Cardelús artikel är bra skriven och beskriver historien på ett bra sätt. Men! Erik Cardelús ”glömmer” i historien bort en mycket viktig aspekt varför den svenska skolans resultat har sjunkit, en aspekt som inte han tar upp en enda gång. En bidragande orsak till att det gått dåligt för svenska elever och deras resultat stavas svensk lärarutbildning, svenska pedagogiska forskare och Skolverket. Jag har tagit upp det i blogginlägg efter blogginlägg. Det finns många svenska pedagogiska forskare, vars rön har bidragit till att den svenska skolan har sjunkit i internationella jämförelser. Mats Ekholm, Hans-Åke Scherp, Steve Wretman, Ingrid Carlgren för att nämna några. Dessa personer har dessutom varit när knutna till Skolverket och lärarhögskolorna. Mats Ekholm var generaldirektör för Skolverket och ansvarig för att lärare runt om i landet inte fick den utbildning som krävdes när svensk skola stod för ett paradigmskifte i och med reform LPO 94, den största reform sedan folkskolan infördes 1842. På Jordbromalmsskolan bestod fortbildningen i att personalen såg en videofilm där professorn i pedagogik Ulf P Lundgren berättade om den nya läroplanen. Hans-Åke Scherp har åkt land och rike runt med sitt Problembaserat lärande (PBL), vilket har resulterat i att lärare ska vara handledare och eleverna ska söka kunskap = kopiera text. Steve Wretman åker land och rike runt i Skolverkets namn (åtminstone framstår det så eftersom han skriver böcker i ämnet som säljs av Skolverket) och pratar om bedömningar, men han läser direktiven från Skolverket som djävulen läser bibeln, se tidigare blogginlägg. Ingrid Carlgren instiftade de 4 F:n, ingen har ännu förstått sig på dessa. Senare blev Carlgren rektor för Lärarhögsskolan i Stockholm och har på så sätt bidragit till att inte hålla kvalitet i lärarubildningen, inte ge studenterna det de behöver, trots att Riksrevisionen, Högskoleverket och Skolverket i rapport efter rapport påtalat bristerna, t.ex. att de lärare som skulle ta emot förstagluttare inte fick utbildning i läsinlärning eller att de studenter som efter examen ska jobba på ”högstadiet” och gymnasiet inte fått någon utbildning i bedömning och betygsättning (så är det fortfarande).

Den gamla flumskolan var en ideologisk skola och än idag har flumpedagoger en ideologisk överförning på agendan. Nya pedagogiska forskar skolas in i ”rätt tänk”. Syfte med allt detta = Till varje pris motverka införandet av LPO 94 och motarbetande av resultatstyrning. Antal offer = 1000-tals och åter 1000-tals elever som inte fått möjlighet att lära sig det de ska, trots att LPO 94 innefattar en kunskapsrätt.

För mig är det omöjligt att säga varför Erik Cardelús inte tagit upp denna aspekt, som kanske är den enskilt viktigaste. Det pedagogiska etablisemanget har systematiskt motarbetat skolutveckling och hållit i taktpinnen för vad som ska hända i skolans värld. Det är detta som Jan Björklund vill sätta stopp för. Kanske är det så att Cardelús är okunnig i dessa frågor och är det så är det beklagligt. Men jag tror inte det, eftersom han själv uppger att han är lärarutbildare. Nej jag tror att Erik Cardelús vill soppa detta under mattan, inte ta upp de verkliga problemen, dra ett streck över det som skett och gå vidare. Tyvärr går det inte att göra så, utan de som varit med och dragit ner svensk skola i skiten ska få stå till svars för det.

Avslutningsvis definierar Erik Cardelús ordet flum med vad en del ungdomar på 70-talet gjorde i smyg i buskarna, underförstått rökte hasch. Flum i skolans värld handlar om något helt annat. Flumpedagoger har inte några klara mål med vad man vill att eleverna ska erövra och man har inga verktyg för att ta reda på om de är där eller har lärt sig det de ska. Man följer inte upp resultat, man vill inte veta av någon slags kontroll av resultat. I flum ligger också att man sätter omsorgen före kunskapsutvecklingen.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Annonser

6 kommentarer

  1. Johan!
    Just i dag håller jag med dig.


  2. Pia!
    Vad menar du? Håller du inte alltid med mig?


  3. Återigen jublar över ditt inlägg! Björklund är lite jobbig med sina överord men samtidigt är han den första som börjar demaskera de som är ansvariga för flumskolan. Det är inte de lärare som gjort hjälteinsatser trots flumdirektiv som ska stå där med hundhuvudet. Oavsett var vi hamnat i debatten har vi i det praktiska arbetet sökt medelvägen, den nya vägen.


  4. Jan, jag kan säga att lärarkåren är oskyldig till det mesta de anklagas för. Jag brukar ibland ta upp dåliga lärare som det finns alldeles för många av, men även de dåliga lärarna är inte ansvariga för att skolan inte är tillräckligt bra. Varje lärare har en personlig skyldighet att sätta sig in i styrdokument och förnya sig i sitt yrke. Däremot är det supersvårt att ändra hela system eller skolkultur – det är omöjligt. Av den anledningen är det bra det Björklund gör.


  5. Håller helt med dig Johan!


  6. Johan!
    Jag håller inte alltid med dig, men oftast.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s