h1

Polarisering mellan motivation och bedömning

14 november 2010

I dagens DN (14/11) finns det en insändare från en lärare som vill att lärare ska slippa bedömning och betygsättning. Denne lärare menar att läraren ska vara elevernas vänner och att det genom fantasi och lek som skolan ska fungera. Han menar att bedömning och betyg sätter käppar i hjulen för denna skolvärld, för den motivation som finns hos eleverna.

Vänta nu ett tag, jag känner igen det här. Ja, just det! Nu kommer jag ihåg, det är ju det sociala experiment som pågick under 70- och 80-talet där läraren skulle vara kompis med eleverna och där skolan var en social verksamhet som över huvudtaget inte sysslade med kunskap. Relativt betyg som sorterade eleverna och inte hade en kunskapsstandard som dagens betygssystem. Javisst ja – det gick åt helvete! Utbildningsminister Jan Björklund pratar om flumskola, ett begrepp som jag anser herr Utbildningsminister använder förträffligt. Men så retar det också en och annan forskare, inte minst Hans-Åke Scherp blir vansinnig då och då på Björklund. För Scherp har samma inställning som läraren som skickat in insändaren. Kanske har denna lärare fått inspiration av Hans-Åke Scherp, när han åker land och rike runt och sprider sitt budskap. Bland annat har Scherp menat att Haninge kommun inte sysslar med motivation, utan hotivation. Anledning: Vi följer upp resultat!

Men på en punkt har insändaren rätt, det är viktigt med motivation och lust att lära. Det är klart att det finns många elever som saknar motivation i skolan, faktiskt ganska långt ner i åldrarna. Vad beror det på och hur kommer man till rätta med det? Alla som har någon kontakt med barn vet att de är intresserade av att lära sig, kanske inte alltid det som skolan vill att de ska lära sig. Läsningen på detta problem kallas pedagogik. Det är lärarens arbete att få eleverna intresserade. Just nu jobbar jag som tillfälligt insatt NO-lärare 2,5 timme i veckan i en 4:a. Vi håller på med teknik – hur svårt kan det vara? Inte alls, finns det något som är roligt så är det teknik i alla dess former och hela klassen är engagerad i att ställa frågor, diskutera och anteckna de vi kommer fram till. Men vad gör jag då? Jag planerar, tar fram exempel ur elevernas erfarenhetsvärld. Jag leder undervisningen. Jag är samtalsledare och fördelar ordet. Jag håller ordning på klassen, så att det finns en god inlärningsmiljö. Jag skriver upp det viktigaste på tavlan, eleverna får anteckna. Men framför allt, jag berättar historier om teknik och förklarar så att eleverna förstår – ALLA ELEVER! Inte 75% av klassen, utan alla elever. Jag ger eleverna tydliga kravnivåer. Jag ger eleverna skriftliga prov. Jag göra bedömningar av elevernas resultat i förhållande till i förväg uppställda kravnivåer. Jag ger eleverna tydlig återkoppling, både skriftlig individuell och muntlig kollektiv. Jag bedömer och har katederundervisning. Eleverna trivs, är glada och visar tydligt upp motivation och lust att lära. Det finns ingen polarisering mellan motivation och betyg, eller bedömning. Det finns bara dålig pedagogik.

Hemska tanke att Johan kör katederundervisning, stackars elever. Men det handlar om att hitta en pedagogik som fungerar bra för eleverna och för läraren. För det är i samspelet mellan läraren, eleven och eleven som det händer grejer. För det viktigaste är att varje elev känner att han eller hon växer, lär sig kunskaper som gör att senare skolgång fungerar och att det är roligt att lära sig. Det är lärarens jobb att få lektionerna roliga och givande, det är det som vi är till för. Och det är inte alltid lätt, men vi måste utmana elevernas tänkande och deras erfarenheter, få dem att bli intresserade och använda hela vårt register för att uppnå detta. Det går inte att gå på lektion och skjuta från höften, kanske går en eller ett par gånger, men inte som arbetsmetod. Hårt lärararbete, goda kunskaper, god planering och kärlek till sitt jobb och till eleverna är nycklar. Bygga relationer och vara en vuxen eleverna kan lita på, alltså även en vuxen som sätter gränser och är en auktoritet. Inte en vuxen som är elevernas bästa vänner som insändaren förordar.

För övrigt anser jag att lärarjobbet är samhällets viktigaste arbete!

 

 

Annonser

15 kommentarer

  1. Instämmer till 100% ! Kunde inte sagt det bättre själv !
    En annan sak. Den 8:e dec kommer resultatet av den senaste PISA-undersökningen. Hoppas vår sjunkande trend har vänt !


  2. Tyvärr är Pisa ett dåligt instrument, eftersom man räknar med förväntade resultat och väger in föräldrars utbildningsnivå och bakgrund. Det innebär att områden med mycket elever med en icke-helt-svensk kulturell bakgrund är förfördelade. Samtidigt vet både du och jag att man har en del att jobba med i Jordbro, men det går att nå långt med de fantastiska elever som finns i Jordbro.

    Men ändå hoppas jag för din, Lundaskolans och Jordbros skull att era siffror är bättre.

    Ha det bäst!

    Johan


  3. Det här handlar också om det här med inre och yttre motivation. Det många glömmer är att vi har en gedigen erfarenhetsbas som visar att inre och yttre motivation har en starkt positiv synergi. Baserat på forskning kring övermotivering har man genomfört ett helt galet omvänt resonemang där yttre motivation framstår som generellt skadlig. Detta resonemang har ingen trovärdighet alls.

    Kritiken mot betyg är nästan lika lösligt grundad och det är jobbigt när man som förespråkare av dessa redskap för att hjälpa elever ska misstänkliggöras som att man inte vill ha relationer och inte engagerar sig i elever. Det känns dock som att vi blir fler och fler som vågar förespråka kombinationen av yttre motivation och stort lärarengagemang.


  4. Håller med dig Jan, vi blir fler och fler. Dessutom kan man se hur eleverna växer med kunskapen och bättre betyg – när de klarar av uppgifterna. Om 20 år kanske alla är positiva till betyg.


    • Ja vi får bättre och bättre betygsystem och när fler och fler lär sig använda dem rätt borde resultatet vara givet.


  5. Ibland önskar man ju att en person som är motiverad till att studera i sig kunde premieras för det.

    Lite kort Jan så tittar man på idrottspsykologi så är det ganska tydligt att det är den inre motivationen som gör att idrottare håller på länge och vill utvecklas medan de som styrs mer av yttre motivationsfaktorer har en kortare karriär. Så vill man att en elev ska få den mer djupare förståelsen för ett ämne är nog inre motivation ett måste. Jag har en del kontakt med några universitetslärare och de har observerat ett ökat fokus på att klara tentan och mindre att bli bra på ämnet, det måste ju vara negativt för samhället på lång sikt även om det kan vara mycket bra för de elever som fixar tentan och får en examen genom det.


  6. Frågan är om det är inre eller yttre motivation du arbetar med? Och du Johan, du skriver att du undervisar i NO, men Teknik är ju faktiskt ett eget (eftersatt) ämne med en egen kursplan.


  7. Hej fröken!

    Jag vill nog påstå att jag jobbar med både inre och yttre motivation. Jag är medveten att teknik är ett eget ämne och jag är medveten att den har egna mål i kursplanen. Dock föll samtliga NO-ämnen och teknik på min lott och all min undervisning utgår givetvis från varje enskilt ämnes egna kursplan. Ingen blockundervisning här inte.

    Johan


  8. Det är absolut så att inre motivation är den långsiktigt viktigaste och det är väldigt viktigt med respekt för kunskap och trygghet hos läraren att det man gör är viktigt och bra för samhället. Min poäng är att yttre motivation ökar den inre motivationen om den inte är väldigt klantigt utformad.

    Absolut så att de idrottsstjärnor som haft långa karriärer också har haft en stark inre motivation men de har faktiskt också haft en tydlig yttre motivation. Det är svårt att hålla liv i den inre motivationen om omvärlden är en stor uppförsbacke.


  9. Att sätta upp tydliga mål som en idrottare gör, är inte det samma som att det är yttre motivation de använder sig av. Målen kan se väldigt olika ut. Många idrottare pratar om t.ex. känsla ska vara den rätta och är helt ointresserade av tiden för ett lopp. Ofta växlar en elitidrottare och ibland fokuserar på ett resultatorienterat mål, medans resten av tiden är mer processorienterad. Skillnaden mellan en idrottare och en elev är att en idrottares slutmål är ofta resultatorienterad men vägen dit är mer processorienterad. Men en elev har massa stop som är i form av prov, inlämningsuppgifter och sedan till slut ett betyg. Men egentligen är alla dessa resultatorienterade saker ge dom något tillbaka i framtiden eventuellt. Det gör det förstås väldigt komplicerat med motivation i undervisningen.


    • Den viktiga poängen är att idrottsstjärnor får massor av priser etc. och det är bara bra för den inre motivationen. Idrottsstjärnor med hög inre motvation mäter ändå ständigt sina resultat. Jag tycker vi i skolans värld ger eleverna för lite daglig återkoppling.


  10. Aprpå att premiera arbetsinsats istället för prestation så ser jag det som rena lurendrejeriet som kan få elever att välja något de inte har läggning för.


  11. Visst är det väl så att man måste sätta upp tydliga mål för sin verksamhet för att veta vart man ska gå? Och sedan finns det en rad delmål som man ska visa att man uppnått, genom prov, läxförhör och inlämningsuppgifter. Vid dessa uppgifter ska man få återkoppling av sin lärare: var man befinner sig och hur man ska jobba vidare. Elever är också resultatorienterade och processorienterade om man som lärare jobbar tydligt med dessa båda aspekter.


  12. Men i verkligheten utanför skolan är ju arbetsinsats, att ge allt, att verkligen försöka otroliga viktiga karatärsdrag för att lyckas på sin arbetsplats. Där kanske tillgängliga kunskaper inte är lika viktiga överlag.


  13. Det är lätt och glömma men de flesta idrottarna vinner inget, det är inte ens topp tre. Tittar man på de individuella idrottarna vinner ju bara en person varje lopp och resten förlorar. Men de som förlorar har individuella mål som kanske är resultatorienterade men som inte handlar om att vinna. I lagidrotter kommer ju oftare segerns sötma.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s