Kunskapsseminarium med flum


Jag har varit på kunskapsdagen 2010 anordnat av SKIP (Skolans Kunskapsinnehåll i Praktiken), Stockholms Universitet och sista gången jag gick dit. Anledningen till att jag anmälde mig och deltog i detta seminarium var att jag ville veta vad reformmotståndarna sa. Deltog och deltog, jag var där. Redan innan hade jag bestämt mig för att hålla tyst, inte bli upprörd och bara lyssna.

På dagens program stod en presentation av läroplan Lgr 11 av inte mindre än fyra personer från Skolverket. De fyra var Niclas Westin, Ulrika Lundqvist, Johan Börjesson och Cecilia Sandberg. Ingen av dem gjorde några uppseendeväckande uttalanden, utan de redovisade tankarna med den nya läroplanen och medföljande kursplaner. Samma budskap som i filmen. Ändå är det några saker som jag anser vara feltänkta och som kommer generera mycket stora problem i lärarkåren. Ett sådant problem är att i de nya förslagen till kunskapskrav finns det ingen tydlig progression, ingen tydlig hierarki i begreppen – allt ligger på samma nivå. Exempelvis menar man att fakta, förståelse och analys ska finnas på samtliga betygsnivåer. Det första man reagerar på att man särskiljer fakta och förståelse – kan man på riktigt lära sig fakta utan förståelse? Handlar det inte om mekanisk inlärning då? När det gäller analys menade Skolverksfolket att man måste göra analys på alla betygsnivåer, skillnaden skulle vara hur djup analys man gjorde – svårt att avgöra skillnaderna och dra gränser tycker i alla fall jag. Och säkert många med mig. Det finns idag en tydlig skillnad mellan G, VG och MVG när det gäller grundkunskaper (G), dra slutsatser (VG) och analysera (MVG). Det finns givetvis många fler begrepp, detta är bara ett exempel. Dessa kvalitetsskillnader är tankekvaliteter, det vill säga hur bra eleverna har blivit att träna sitt egna tänkande i förhållande till det de lär sig. Går säker också i framtiden, men det blir betydligt flummigare och det var väl inte vad regeringen ville.

En annan märklig sak som man tog upp var en bedömningsmatris. Ungefär som matrisen nedan hade man som exempel. Eftersom de mål som finns i kunskapskraven kanske inte alltid uppnås vid ett specifikt arbetsområde. Läraren kan med överstrykningspenna markera de kunskapskrav som uppnåtts och få en bra överblick för vilket betyg som eleven ska ha. För att få betyget D behöver samtliga kunskapskrav för E vara uppnådda och en hel del av kraven för C och det ser man på matrisen.

Betyg A Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed eiusmod Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed eiusmod Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed  eiusmod Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed eiusmod
Betyg C Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed eiusmod Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed eiusmod Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed eiusmod Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed eiusmod
Betyg E Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed eiusmod Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed eiusmod Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed eiusmod Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed eiusmod

Checklista eller avbockningslista är riktigt dåligt enligt Skolverkets folk, det var ju därför Skolverket inte ville ha kunskapskrav i punktform utan i löpande text. Personligen har jag inga problem med en checklista, det beror på hur man använder den. Däremot ser jag ingen skillnad på en vanlig checklista och den matris som Niclas Westin och Ulrika Lindqvist presenterade och förklarade hur den skulle fungera. Märkligt!

Något som var ännu mer märkligt var hur professor Ingrid Carlgren uppträdde under denna dag. Hon skulle ställa frågor till Skolverksfolket, men det tog 10 minuter innan hon kom till frågorna för hon hade  utläggningar som ingen förstod. Det var så rörigt att hon inte heller förstod själv. Flera uttalanden av Ingrid Carlgren slutade med ??????? i mångas huvuden, inklusive hennes eget. Vid ett tillfälle sa hon själv att hon inte förstod. Carlgren menade att Mål – Innehåll – Krav kunde paras ihop med Kunnande – Kunskaper – Kunnighet. Alltså: Mål=Kunnande, Innehåll=Kunskaper och Krav=Kunnighet. Någon problematisering av vad hon menade kom aldrig och alla var bara förvirrade efter Ingrid Carlgrens klavertramp. Det värsta var ändå när Ingrid Carlgren sa att det inte går att tydligt formulera mål som ska bedömas – oh, my god! Hur gick det till när hon blev professor?

Två andra forskare var på plats Inger Eriksson och Viveca Lindberg, båda docenter i pedagogik om jag inte missminner mig. Lindberg höll en ganska låg profil och uttalade sig schabloniskt emellanåt. Inger Eriksson var det lite mer fart i och hon uttalade sig flitigt under hela dagen. Inget speciellt klargörande, men ändå helt ok för att vara en pedagogisk forskare från ”den gamla lärarhögsskolan i Stockholm”.

Jag lyckades med mina intentioner att ”hålla käften”, jag blev faktiskt inte ens upprörd. De uttalanden som fälldes på denna konferens var de förväntade. Jag kände en viss sorg när jag gick därifrån. Tänkte att varför ska jag jobba i skolan, kanske är dags att byta bransch. En dag i mitt liv har jag slösat bort och det finns ingen anledning för mig att gå dit någon mer gång. Men så kom jag på, tur att jag har Vikingaskolan, där jag kan jobba nära lärare och elever i en konkret skolmiljö. En hel del att ta tag i och förbättra, men ändå en härlig skola.

Jag är rädd för att de nya kursplanerna, med kunskapskrav som kommer om två veckor, kommer ligga på en alldeles för abstrakt nivå och inte alls vara så tydlig som regeringens intentioner var från början. Det är bara att hoppas att jag har fel, i annat fall får regering och lärarfacken ta upp en ny kamp mot Skolverket. För det är både lärare och elever värda – en tydlig och konkret kursplan!

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!


15 reaktioner till “Kunskapsseminarium med flum

  1. Jag tycker att det är olyckligt att skolverket måste göra upp med Blooms taxanomi just när de ska skapa tydligare kursplaner. Även om jag förstår invändningarna så hade den också sina poänger och jag tror verkligen att evolution är bättre en revolution. Skulle de inte kunnat delat upp i förändringen i mindre steg så att vi verkligen kunde analyserat fördelar och nackdelar mer.

  2. Men jag vet inte om det är så väldigt mycket förändring till det bättre. Jag menar att kursplanerna blir ännu mer otydliga, lämnar tolkningsföreträde till enskilda lärare och får varje lärare att privatisera bedömningen. Som idag, fast värre!

  3. Johan Kant – och alla andra som önskar checklistor – glömmer att jag har en bakgrund som lärare. Jag har undervisat samhällskunskap och även varit studievägledare inom finlandssvensk yrkesutbildning i 15 år. Vidare har jag varit verksam inom framför allt yrkeslärarutbildning.

    På 1980-talet infördes målrelaterad bedömning i Finland. Checklistan för samhällskunskap (som jag undervisade i) bestd av drygt 70 kriterier (två och en halv A4). Kursen bestod formellt av 38 timmar, dvs 1h per vecka minus idrottsdagar, förberedelser för julfest o dyl., och tex. sjukfrånvaro. Jag hade ca 220 elever fördelade på åtta program, vilket ger ca 15.400 bedömningar per termin. Tidigt insåg såväl dåvarande Yrkesutbildningsstyrelsen (motsvarigheten till Skolverket) som lärarna att detta var orimligt. Den som introducerade generella (öppna) kriterier i Finland var Jorma Ekola. Han arbete var vägledande för mig under min fortsatta tid som lärare.
    I mitt forskningsarbete har jag strävat efter att hitta alternativ mellan 1960-talets illusion om precision och det Johan Kant kallar flum. Liksom Bo Sundblad är jag övertygad om att det behövs exempel som kommer från praktiken – och att detta kräver en samverkan såväl mellan lärare inom varje ämne som mellan lärare och forskare. Ett alternativ är forskande lärare.
    Sist – om Blooms taxonomi: användningen av den har visat att det är vanigt att lärare (inte bara i Sverige) använder den som utgångspunkt för nivågruppering av elever, de gör således en förhandsbedömning av vad de tror eleven kommer att kunna, varefter de undervisar mot detta specifika betyg och sedan får eleverna det betyg som motsvarar den grupp de blev insorterade i. Eleverna i den sk G-gruppen (eller dess motsvarighet i andra länder) får således tillgång enbart till kunskaper som svarar mot det lägsta betyget. Detta gör att de här eleverna tidigt exkluderas från det kunnande som behövs i fortsatt utbildning, oavsett om det gäller yrkesutbildning eller studieförberedande utbildning. Detta är det ena skälet till att Bloom är ett direkt olämpligt redskap i en skola som har ambitionen att utgöra en demokratisk grund för alla elever. Mitt andra argument mot Bloom är att hans taxonomi bygger på föreställningen om att kunskaper utvecklas linjärt från fakta till analys och syntes. Alla som haft barn eller arbetat med barn och ungdomar har rimligen de erfarenheter jag har: att redan mycket små barn både kan vara oerhört analytiska och dra slutsatser utifrån sina erfarenheter. Sådana analyser och slutsatser vara fullt rimliga utifrån de erfarenheter barnet har men ändå felaktiga för att de saknar tillräckliga erfarenheter. Ur ett lärarperspektiv är det därför viktigt att inte väja bort det som Bloom benämner kunskaper på högre kognitiv nivå. Man kan således säga att även Blooms slutsats idag – 50 år efter att han utvecklade sin taxonomi – framstår som orimlig, en slutsats även Krathwohl, som var Blooms medarbetare, har dragit. För övrigt är jag ännu inte docent.

    Vänliga hälsningar, Viveca Lindberg

  4. Hej Viveca!

    Vad exakt menar du med checklista? Det vore bra om du kunde ge en definition av vad du menar med checklista, så att vi är överens om att vi är överens, alltså att vi menar samma sak.

    MVH

    Johan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s