h1

Pedagogiskt nätverk del 1

26 december 2010

I mars 2009 såg jag ett reportage i Rapport som handlade om införandet av nationella prov i årskurs 3. I studion satt Hans-Åke Scherp (docent i pedagogik vid Karlstada Universitet) och berättade att all forskning visade att betyg inte ledde till att eleverna lärde sig mer. Scherp hänvisade till England där man gjort studier som visade att betyg snarare hade en negativ inverkan på elevernas kunskapsutveckling. Jag reagerade kraftigt, blev rent ut sagt förbannad. Varför? Jo för att Hans-Åke Scherp satt i Rapportstudion som en mysgubbe, la huvudet på sned, log och gjorde sig till tokningsföreträdare för hela den svenska skolan. Han som skrivit sin doktorsavhandling om organisation, vem var han att vara expert på bedömningsfrågor? Dessutom har man i England relativa betyg, som inte går att jämföra med våra kunskapsbetyg. Visste Scherp det eller hade han ”glömt bort det”?

Tidigare hade Hans-Åke Scherp kritiserat Haninge kommun för att man hade kommungemensamma prov och att man följde upp resultat. Scherp menade att det var ok att följa upp resultat, men han menade att Haninge använde sig av resultaten i syfte att kontrollera skolan. Han menade att skolan ska bygga på elevernas motivation att lära sig, men i Haninge kommun hade motivationen ersatts av ”hotivation”.

Hans-Åke Scherp lyfte fram sig själv och det nätverk av över 800 skolor som han menade hade utvecklat skolan. Scherp hade tagit fram en organisationsform som hette Problembaserad Skolutveckling (PBS) och byggde på den tidigare metodiken Problembaserat Lärande (PBL). Det hela byggde på att eleverna själva skulle söka svar på de frågor som ställdes, eleverna skulle vara aktiva och på så sätt bli motiverade att lära sig. Skolan skulle bygga på lust att lära, viljan att förstå och då skulle det även utveckla elevernas tänkande.

Det var detta som gjorde mig förbannad. Inte att man skulle problematisera kunskaperna, utan att eleverna själva skulle söka svaren, någon slags ”fri forskning”. Jag hade som lärare själv sett hur elever kom till Jordbromalmsskolan och fått ägna sig åt fri forskning, vilket resulterat i att eleverna kopierade text, direkt hämtat från någon bok eller från internet. Och så satt Scherp i Rapportstudion och berättade om PBS förträfflighet.

Jag tänkte: ”Nä nu jävlar ska jag kolla upp Scherp”. Under några intensiva veckor i april 2009 satt jag, varje kväll efter jobbet och gick igenom resultaten på de skolor som var med i PBS. Min tanke var att om det nu var så PBS bidrog till att elevernas tänkande och motivation utvecklades, att de fick lust att lära sig, skulle betygen rimligtvis bli bättre över tid på de skolor som var med i PBS. Eftersom VG och MVG ställer ett högre krav på tänkandet är det rimligt att eleverna har ett högre betyg i de skolor som är med i nätverket PBS. Jag gick in på PBS hemsida och fick tag på de kommuner och skolor som var med i nätverket. Idag är det färre skolor än för 1,5 år sedan. Efter det lade jag in alla skolor kommunvis i ett Exell-dokument. Därefter gick jag till Skolverkets hemsida, gick in i Sirius – den databank där alla resultat för Sveriges skolor är registrerade. Systematiskt gick jag igenom skola för skola i PBS-nätverket. Jag tittade på meritvärdet för årskurs 9. Meritvärdet räknas ihop på de 16 bästa betygen som eleverna har när de lämnar årskurs 9. G ger 10 poäng, VG ger 15 poäng och MVG ger 20 poäng. Eftersom VG och MVG ger högre antal poäng borde rimligtvis de skolor som varit med i PBS över tid visa ett ökat meritvärde i snitt.

De skolor som inte var högstadieskolor noterade jag i dokumentet att de inte lämnade betyg. Jag kollade upp de senast fem årens meritvärden (medelmeritvärde per skola) för varje skola, dokumenterade och sammanställde. När detta var klart sökte jag på internet efter de skolor som var med i meritlistan. Jag sökte ansvarig person, en rektor, en skolchef och så vidare. När jag hittade dessa personer skickade jag mail till dem och frågade om deras erfarenhet och hur de såg på PBS.

Jag började därefter gräva i vilka kontakter Hans-Åke Scherp hade med andra pedagogiska forskare och vilka som stod för det som Scherp står för. Nu började det bli intressant, ett pedagogiskt nätverk växte fram, ett slags informellt nätverk som systematiskt motarbetade betyg, LPO 94, tydliga kunskapskrav och så vidare. Jag gjorde en stor mindmap kring dessa personer och institutioner och det blev en imponerande samling makthavare. Personer och myndigheter som hade ett avgörande inflytande över svensk skola. Som hade varit delaktiga att dra ner svensk skola i skiten.

Jag hade nu ett ganska omfattande material. Jag kopierade detta och skickade det till Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet, Rapport, UR, Aktuellt, Utbildningsministern, kända skolpolitiker, Skolverket, Riksrevisionen Skolinspektionen, Sveriges Radio och många fler. Totalt gick det ut 23 brev från mig som privatperson, men som hade professionen lärare och biträdande rektor. Vad hände? Ingenting!

Jag tänkte att  jag skulle ligga lågt ett tag och kanske låta redaktioner granska materialet. Men tiden gick och ingenting hände – i alla fall märkte jag ingenting. Och debatten har kring dessa frågor, eller dessa personer har inte kommit upp till ytan. För cirka 8 månader sedan skickade jag materialet på nytt till en redaktion, som efterfrågade detta material. De tänkte skriva något och därför tänkte jag att jag skulle lugna mig.

Nu har det snart gått två år sedan Hans-Åke Scherp satt i rapportstudion och ingenting av mitt material har tagits upp till diskussion. Därför tänker jag nu i en bloggserie presentera det jag kommit fram till, det informella nätverk jag har upptäckt. För dessa pedagogiska forskare är inte lärarens bästa vän, de är inte skolan bästa vän. Nej dessa pedagogiska forskare har en stor del till att den svenska skolan har tappat position i internationella jämförelser. Förlorarna? Först och främst eleverna, som inte fått med sig den kunskap som krävs för att klara gymnasiet och det allt mer komplexa samhället vi lever i. Men även lärarna, vars roll marginaliserades till handledare och som i takt med att elevernas resultat sjönk fick en ökad skuld för detta. Men ingen talade om dessa forskares ansvar.

Tack och lov har lärarfacken, speciellt Lärarnas Riksförbund systematiskt drivit linjen om att öka lärarnas status. Utbildningsminister Jan Björklund har lyft upp hur viktiga lärarna är för skolan, att det är lärarnas kompetens som är det viktigaste för elevernas resultat. Häng med på den bloggresa som jag nu startar!

Annonser

11 kommentarer

  1. Jag praktiserar mycket av problem-baserat lärande och har byggt upp en erfarenhetsbank av att detta kräver otroligt mycket av ramar, instruktioner, och mål. Det kräver berättelser för att eleverna ska ha något hänga upp sina tankar i, det kräver storgruppsdiskussioner så att de lär sig av varandra. Det kräver mer av ledarskap och att förmedla värdegrund och lösa konflikter än något annat arbetssätt.

    När jag läser något av Hans-Åke Scherp och problembaserat lärande så upplever jag att allt han säger genomsyras av en total inkompetens när det gäller det han propagerar för.

    Jag är inte mycket för konspirationsteorier men jag är nyfiken på den kunskapsresa du bjuder in till. På något sätt har det ansamlats mycket makt hos en grupp med mycket underlig syn på skola och kunskap.


  2. Hej Jan!
    Jag har också titt som tätt använt mig av problembaserat lärarnde. Att använda sig av begrepp som man som lärare klär använder jag mig alltid av. Problemet för mig när det gäller PBL är att mina elever har varit så språk- och kunskapssvaga att jag omöjligt kunnat använda mig av PBL.

    När det gäller Scherp är det en sak att ha en bra idé och en annan sak hur det ser ut i klassrummet. Om du vill läsa lite mer om Scherp kan du läsa kapitel 13 i boken ”Den Gudarna älskar, om konsten att överleva som lärare av Gunnar Ohrlander. Om du vill läsa mer om mig handlar kapitel 6 om mig som lärare. Boken är för övrigt mycket läsvärd.


  3. Ska följa det med stort intresse.


  4. Väntar ivrigt och med spänning, på ”Jullovsföljetongen”!
    Det ät tur att det finns någon som du/Ha en trevlig fortsättning på jullovet!


  5. Väntar ivrigt och med spänning, på ”Jullovsföljetongen”!
    Det är tur att det finns någon som du/Ha en trevlig fortsättning på jullovet!


  6. Knut och Pippi!

    Är sjuk nu, om några dagar har jag nog vaskat fram materialet, skrivit en blogg om det. Antagligen blir det 6-8 blogginlägg. Det är stort!


  7. Intressanta och viktiga synpunkter kring icke forskningsbaserade metoder kring betyg. Vi publicerar i januarinumret av Skolvärlden en granskning av utbildningsforskningen i vårt land. Hörs!


  8. Jag håller just nu på att läsa boken Den gudarna älskar av Gunnar Ohrlander och tycker den är en bra vägledning för den som vill förstå skolpolitiken och hur vi kan förbättra skolan. Tack för tipset!

    Jag läser kapitel 13 om Scherp mfl och skräms av hur maktcentra, maktkamper etc. får utrymme att fördumma skoldebatten. Jag känner en sorg över att det verkar som att skoldebatten på global nivå åkt fram och tillbaka beroende på var det dykt upp kraftfulla personer. Det känns för mig som att det kunnat hända eftersom de riktiga makthavarna inte tyckt att skolan varit viktig.

    Jag läser kapitel 6 om dig och känner att ditt sätt att vara liknar några av mina viktigaste förebilder.


  9. Jan!
    Kul att du börjat läsa boken, den är intressant för att förstå dels ett historiskt perspektiv på skolan, men även varför det ser ut som det gör idag, alltså vad som händer här och nu. Jag känner också sorg, men även ilska, när jag tänker på hur många använt sin position och makt för att behålla makten. Det är inte bara lärarna som har förlorat på det, utan tusentals elever som inte fått en bra skolgång. Men det måste vi kämpa för att ändra på.

    Gunnar var med mig vid tre tillfällen i skolan. Lektionen som han refererar till i boken var en historielektion i årskurs 9. En annan lektion där han var med var sex- och samlevnad med 14 stycken muslimska pojkar i årskurs 8 som aldrig någonsin hade pratat sex med någon, men det ”visste allt” och var otroligt intresserade. Jag hade språkval svenska och ägnade tiden åt att läsa texter om sex- och samlevnad och prata om detta. Lektionen var mycket bra och Gunnar blev nöjd. Gunnar var en fin människa som var fruktansvärt bra på att skriva, han kunde få till språket något helt otroligt. Jag hade aldrig träffat honom tidigare, men sa till honom när boken kom ut och jag hade läst den att jag tyckte att han var en poet. Tyvärr gick Gunnar bort i cancer alldeles för tidigt. Mycket tråkigt! Han var otroligt bra.

    Johan


  10. En för mig avgörande insikt var att de två stora ideologierna har ett starkt kunskapsfokus. Socialismen har ”kunskap är makt” som en av sina grundteser och det är nästan lika centralt för liberala tankar att ”frihet kräver kompetens”. Det ger mig hopp inför framtiden.


  11. […] mitt i grundskolans vardag, arbetar den biträdande rektorn på Vikingaskolan i Haninge Johan Kant. På sin blogg är han för närvarande i färd med att göra upp räkningen med prästerskapet i Sch…. Efter noggrann granskning av Scherp & Co:s görande och låtanden klär han steg för steg av […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s