h1

Pedagogiskt nätverk del 3: Scherp 2

31 december 2010

Vad blev då resultatet av att Mats Ekholm och Hans-Åke Scherp spred Problembaserat Lärande (PBL) och Problembaserad Skolutveckling (PBS) över hela landet i Skolverkets namn? Jag förutom att PBL blev en etablerad metod i skolsverige fick det också konsekvenser. Även om inte syftet från Scherps sida var att lärarna skulle släppa eleverna fria och söka sin kunskap blev resultatet detta. Hans-Åke Scherp har påtalat att läraren spelar en viktig roll när det gäller PBL, men så blev det inte.

Eleverna skulle söka egen kunskap, skolan skulle bygga på lusten att lära och det var elevens lust som skulle vara utgångspunkten. Inte det att läraren skulle intressera eleven för ämnet, så att eleven skulle bli nyfiken och i takt med att eleven lärde sig massa saker skulle ämnet bli roligare och roligare. Nej det handlar om att utgå från elevens nyfikenhet. Det känns nästan som man utgår ifrån små barns behov av lek. Och vad resulterade det i, jo att läraren skulle decimeras till handledare.

Alltså eleverna skulle söka kunskap och läraren skulle inte längre vara lärare utan handledare. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) jublade och hängde på. Här såg SKL sin chans att bromsa, kanske till och med sänka lärarnas löner. Och varför inte ta in outbildade lärare, för handledare kunde väl vem som helst vara? Kanske skulle varje skola bara ha ett visst antal lärare som var ansvariga för betygssättning och annat myndighetsutövande, så skulle resten av lärarna ersättas med handledare. En rejäl kostnadsbesparing för SKL:s medlemmar.

Problemet var att varken kommunerna, SKL och för den delen säkert Hans-Åke Scherp insåg att läraren var värd sin vikt i guld. Ingen kan ersätta en bra lärare. Men ansvariga på SKL låg i sitt tänkande kvar i regelstyrningen, de hade inte intellektuellt förstått att Sverige i och med Lpo 94 genomgick ett paradigmskifte när det gällde hur skolan skulle styras. Klart att de hade fattat att staten hade släppt ansvaret att bedriva skola, för skolan ”damp” ner hos kommunerna. Men likväl var det regelstyrning och budgetstyrning som gällde. Budgetstyrning – alla ryser eller hur? Men tyvärr är det fortfarande så i många kommuner, att skolan inte har resultatstyrning utan budgetstyrning. Budget i balans är ett mantra som hörs i många kommuner! Slutsatsen ni kan dra, tjänstemännen har fortfarande inte fattat.

Men vad hände då i klassrummet? Alla elever som hela tiden sökte kunskap, som sprang till datasalen, som svarade på instuderingsfrågor, som slog i uppslagsböcker och letade i läromedel. Hur blev det för dem? Tyvärr inte så bra. I intervjuven som Gunnar Ohrlander gör med Hans-Åke Scherp menar Scherp att det är viktigt att få ett kunskapsdjup i skolan, att eleverna ska förstå det de lär sig, en holistisk kunskapssyn. Detta bidrar till lust att lära. Detta är fina ord och rätt tänkt, men resultatet av PBL blev det omvända. Elever släpptes fria och det kopierades och skrevs av texter som aldrig förr. Man hämtade texter på nätet, klippte och klistrade, skrev av läromedel, memorerade text och lärde sig inte ett piss. Det eleverna lärde sig var eventuellt att göra snygga jobb som läraren ville ha, bra layout, men med text tagen. Inga egna ord, inga egna tankar, inga egna kunskaper. Det som Scherp var så emot, det som kallas ytkunskap, eller atomism, hade i slutänden blivit det som PBL stod för. Det var inte avsikten, men så blev resultatet.

Jag har själv vid några tillfällen som lärare tillämpat PBL, men oftast har jag inte haft så pass duktiga elever som klarar av det ansvar som PBL kräver. Elever som ska jobba med PBL måste kunna läsa bra, ha goda grundkunskaper och ha en egen drivkraft att vilja jobba själv. Men PBL ställer oerhörda krav på mig som lärare. Noggrann planering, väldigt tydliga instruktioner både muntliga och skrifliga, ligga nära varje enskild elev i deras arbete, plocka in och problematisera på tavlan, se till att eleverna skriver egna texter och inte minst bra frågeställningar att jobba med. Som lärare behöver du ligga i hela tiden. I ärlighetens namn ska sägas att det säkert finns många lärare som har jobbat framgångsrikt med PBL – känn dig inte träffad av det jag skriver. Jag skriver inte om enskilda lärare, utan om skolan som organisation och vad som hände i skolans som helhet.

Kanske hade Hans-Åke Scherp för bråttom att lansera sin pedagogik, att han inte hann med att noggrant poängtera hur viktig lärarens roll var? Men det blev i alla fall kaos för skolan. I undersökning efter undersökning sjunker svenska skolelevers resultat i de flesta ämnen och det har pågått i flera år. En del av detta ansvar vilar på PBL och PBS och i sin tur  på Hans-Åke Scherp och Mats Ekholm. Klart att den enskilda skolan har ett eget ansvar för sin egna verksamhet, men när en pedagogik sprids i Skolverkets namn är det lätt att förstå de skolor som hänger på.

Men det var inte bara eleverna som förlorade på PBL, även lärarna blev stora förlorare. I och med att SKL ville ändra lärarnas jobb till handledare var det också legitimt att diskutera lönen och kompetens. Jag tror att lärarkåren förlorande många år av löneutveckling och status på grund av att PBL spreds ut i skolorna så snabbt. Förvisso har lönerna gått upp en del sedan jag började som lärare, men inte alls i förhållande till akademiska poäng, studielån, ansvar och arbetsbörda. Min upplevelse är att det var först när McKinseyrapporten kom för tre år sedan som SKL på allvar började förstå att nyckeln till att skolan ska lyckas är lärarna. Så sent som i år ville SKL att lärarna skulle arbeta 40-timmars-vecka, vilket innebär att man fortfarande inte har förstått att det är lärarnas kreativitet och frihet som är vägen till att skolan ska lyckas. Hans-Åke Scherp brukar kritisera utbildningsminister Jan Björklund för att han inte förstår svensk skola. Men ett har Björklund i alla fall förstått, lärarna är en framgångsfaktor. Hans-Åke Scherp har visat sig vara lärarnas värsta fiende!

Bloggseriens nästa del kommer att handla om Mats Ekholm, professor i pedagogik vid Karlstads Universitet.

Advertisements

4 kommentarer

  1. […] Vill du läsa mer om Scherp har jag skrivit ganska många blogginlägg om honom, länk och länk. Ohrlander har också ett helt kapitel om honom i sin […]


  2. […] är några exempel på blogginlägg. Christian Lundahl: länk och länk Hans-Åke Scherp: länk och länk Steve Wretman: länk och […]


  3. […] det var lusten att lära som skulle vara motorn. Gick åt helvete, se tidigare blogginlägg och blogginlägg. Eller när Färila skulle se till att alla elever skulle jobba med datorer och söka kunskap på […]


  4. […] saluföra metoden, där motivationen för lärande skulle komma från eleven själv, se länk och länk. Sedan följde en rad massa olika metoder, den ena mer fantastisk efter den andra: Lärstilar, […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s