h1

Pedagogiskt nätverk del 6: Wretman 2

08 januari 2011

Lokal planering – IUP

Steve Wretman har gjort sig ett namn för fortbildning när det gäller lokal pedagogisk planering. Elever ska ha Individuell Utvecklingsplan (IUP), vilket Wretman väver ihop med lokal pedagogisk planering. Steve Wretman har skrivit böcker i detta ämne på uppdrag av Skolverket och som har Skolverkets namn: Att skriva skriftliga omdömen. Även när det gäller bedömning är Steve Wretman och Helena Moreau, samt Grundskoletidningen representerade på Skolverkets hemsida. Likt Hans-Åke Scherp har Steve Wretman fått Skolverkets mandat att åka land och rike runt som ”expert från Skolverket”, fast han egentligen är anställd av Grundskoletidningen. Nu kan man tycka att det kanske inte är så konstigt eller att det inte är så farligt, men det är just vad det är. För Steve Wretman (och Helena Moreau) sprider en felaktig bild över det arbete som ska bedrivas.

Hösten 2009 (28/10) var jag på en föreläsning med Steve Wretman och Helena Moreau, anordnad av Stockholms stad, se blogginlägg. Dagen handlade om lokal pedagogisk planering och man lade upp arbetet i princip på samma sätt som man gör i skriften ”Att skriva skriftliga omdömen”. På sida 4 i denna skrift står det: ”En pedagogisk planeirng kan läggas upp så här och innehålla följande delar:

  1. Vilka mål att sträva mot har man utgått från.
  2. Hur man har konkretiserat dessa för att passa den årskurs som undervisningen avser.
  3. Vilket stoff (fakta, begrepp, teorier och modeller) man använder för att eleverna ska kunna utveckla de förmågor och kompetenser som är beskrivna (i mål att sträva mot samt i bedömningens inriktning) samt vad man kommer att undervisa om när det gäller färdigheter samt förmågor.
  4. Vad man kommer att bedöma i elevernas arbete och hur man gör detta”.

Även om formuleringen är luddig ifrån Skolverkets sida när det gäller mål att sträva mot och mål att uppnå, kan man läsa: ”Mål att sträva mot beskriver den inriktning undervisningen ska ha när det gäller att utveckla elevers kunskaper. Mål att sträva mot ska styra all planering av undervisning genom hela grundskolan”. ”Mål att uppnå beskriver en miniminivå av kunskaper som eleverna ska utveckla under skoltiden”. På samma sätt som i skriften lade Wretman/Moreau upp arbetet med lokal pedagogisk planering på föreläsningen. Men skillnaden var att man gick ett steg längre, man menade att lärarna skulle konkretisera Mål att sträva mot och att denna konkretisering skulle vara underlag för bedömning av elevernas kunskaper.

Det är här man går helt fel. Likt formativ/summativ bedömning har Steve Wretman gjort mål att sträva mot till ”good guy” och mål att uppnå till ”bad guy”. Han polariserar inte lika hårt mellan dessa begrepp, ”glömmer mera bort” mål att uppnå. I skriften ”Att skriva skriftliga omdömen” finns inte mål att uppnå med. Under föreläsningen tar inte Wretman upp mål att uppnå. Jag ställer en fråga till Wretman angående mål att uppnå, varpå Steve Wretman menar att om läraren planerar sin undervisning utifrån mål att uppnå sänker man ambitionsnivån. Mål att uppnå anger en alldeles för låg nivå. Låt oss titta på några mål att uppnå från kursplanen och bedöma om de ligger på för låg nivå: ”Eleven skall kunna ta del av, reflektera över och värdera innehåll och uttrycksmedel i bild, film och teater” (1 av 6 punkter i svenska år 9), ”Eleven skall kunna jämföra de egna livsvillkoren med livsvillkor i andra miljöer och i olika tider” (1 av 5 punkter i  samhällskunskap år 5), ”Eleven skall kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om fysikens tillämpningar i samhället och i tekniska anordningar som förekommer i elevens vardag” (1 av 15 punkter i fysik år 9). Är detta låg nivå? Finns det över huvudtaget några nivåer angivna? Det skulle jag gärna vilja ha svar på.

Problemet med Steve Wretman (och Helena Moreau) är att de inte har förstått Lpo 94 och heller inte kan hålla isär inlärt och utlärt. Man har tolkat Skolverkets riktlinjer ideologiskt och gjort ett motsatsförhållande mellan mål att sträva mot och mål att uppnå. Det är korrekt att mål att sträva mot ska styra lärarens pedagogiska planering, men det utifrån ett 9-årigt grundskoleperspektiv. Dock ska elevernas kunskaper, alltså vad eleverna verkligen har lärt sig (inlärt) bedömas från mål att uppnå. I år 8 och 9 utgör mål att uppnå kriterierna för godkänd och där finns även kriterier för väl godkänd och mycket väl godkänd. Wretman rör ihop utlärt och inlärt. Utlärt är lärarens pedagogiska planering, läromedlen och lektionerna. Mål att sträva mot är utlärt. Inlärt är vad eleven faktiskt kan, alltså erövrade kunskaper. Mål att uppnå är inlärt. Jag menar inte att man ska göra lärarens pedagogiska planering utifrån mål att uppnå, planeringen ska göras med både mål att sträva mot och mål att uppnå, där mål att uppnå ligger till grund för bedömning om eleverna kan det de ska kunna eller inte.

Nu säger proggarna att detta sätt att se på det hela bidrar till atomistisk kunskapssyn, som bara främjar faktainlärning. Detta är ren nonsen, men även ett led i den strategi som används för att baktala mål att uppnå. Det är konstruktionen av prov och examinationsuppgifter som styr ifall fokus ligger på atomism eller holism. Ställer läraren frågor som kräver att eleven visar sitt egna tänkande och förhåller sig till den kunskap som denne lär sig, då hamnar vi inte i lära-sig-utan-att-förstå-träsket. Det vore önskvärt att alla proggare än gång för alla kunde begripa detta!

Dessvärre leder Steve Wretmans (och Helena Moreaus) föreläsningar och arbete med kommuner/skolor till att förvirringen blir väldigt stor. Efter föreläsningen 2009 pratade jag med flera lärare som deltagit och de var helt förvirrade. Varför? Jo, därför att det är mycket svårt att dels bryta ner mål att sträva mot till en konkret nivå och göra bedömningar utifrån dessa, de är inte konstruerade för det. Och dels vad ska man göra med mål att uppnå, som Wretman över huvudtaget inte tar upp. Samtidigt vet lärare att det finns något som heter mål att uppnå. Vad ska man göra? Det hörs liksom på namnet: Mål att STRÄVA mot – alltså åt det hållet ska vi. På samma sätt: Mål att UPPNÅ – alltså det här ska eleverna kunna. I och med nya läroplanen och kursplanen Lgr 11 kommer de olika målen att försvinna, så kanske kommer tydligheten öka. Skolverket har likt ett mantra pratat om tydliga kursplaner, något som mest har varit prat. Det som hittills presenterats har varit abstrakt och otydligt. Blir det så kommer Steve Wretman kunna fortsätta sitt arbete med att tolka nya läroplanen på ett felaktigt sätt, ett arbete han redan påbörjat.

Steve Wretman åker land och rike runt och sprider ett falskt budskap. Hans arbete sänker svensk skola och han sänker lärare! Jag har själv skrivit en bok som bygger på mina erfarenheter som lärare och som är konkret knuten till klassrummet och lärarjobbet. Ett kapitel i denna bok handlar om lärarens pedagogiska planering – från arbetsplan till bedömning av elevernas kunskaper (inlärt). Denna bok jobbar min redaktör med i skrivandets stund och boken kommer förhoppningsvis ut innan sommaren 2011. Jag tar i boken upp lärarens betydelse när det gäller bedömning och jag håller isär mål att sträva mot och mål att uppnå. Jag håller isär utlärt och inlärt. Bedömning är en av lärarens viktigaste instrument för att vara professionell. Steve Wretman sänker svensk lärarkår och jag anser att han är svensk skolas fiende nummer ett.

I nästa blogginlägg kommer jag ta upp Steve Wretmans texter i Grundskoletidningen.

Annonser

5 kommentarer

  1. Jag följer med spänning fortsättningen.


  2. Vi anordnade denna föreläsning då Wretman & Moreau hade skrivit boken ”IUP-processen” tillsammans med Skolverket. De pratade, som du skriver om att: ”Mål att sträva mot beskriver den inriktning undervisningen ska ha när det gäller att utveckla elevers kunskaper. Mål att sträva mot ska styra all planering av undervisning genom hela grundskolan”. ”Mål att uppnå beskriver en miniminivå av kunskaper som eleverna ska utveckla under skoltiden”.

    Tanken med Lokal pedagogisk planering är ju att man tolkar och konkretiserar målen för ett arbetsområde och beskriver vad elever ska lära. I allmänna råden kan man ju läsa att man som lärare bör: ”beskriva hur de nationella målen har konkretiserats i undervisningen” och ”informera elev och vårdnadshavare om vilka kunskaper och kunskaps-kvaliteter som ska bedömas”. De pratade även om det viktiga i att titta på ”Bedömningens inriktning” när man bedömer. Denna ska ju ha en överensstämmelse med Mål att uppnå och betygskriterierna. På Skolverkets hemsida kan man läsa ”För grundskolan finns avsnittet bedömningens inriktning. Där beskrivs de kunskaper och kunskapskvaliteter som skall bedömas oavsett betygssteg. Avsnittet visar på sambandet mellan mål och betygskriterier och är ett stöd i det lokala arbetet med att konkretisera och fastställa de kunskapskvaliteter som skall ligga till grund för bedömningen av eleven.”

    På gymnasiet är det ju tydligare att man gör sina bedömningar utifrån uppnåendemålen, då kvaliteter med vilka kan uppnås beskrivs separat i tre olika betygssteg. Ett problem som har funnits i grundskolan är ju att här var systemet uppbyggt på ett annat sätt som gör att det ibland kan vara svårt att bedöma utifrån uppnåendemålen (kanske särskilt i lägre stadier då betygskriterierna är långt bort), och det är relevant att titta på Bedömningens inriktning som Wretman pratade mycket om.


  3. Hej Pernilla!

    Jag förstår erat syfte med att engagera Wretman & Moreau och jag förstår att uppgiften att få lärare att jobba på ett bättre sätt med lokal planering är superviktig.

    Alla de texter du hänvisar till ovan känner jag till. Problemet som jag ser det är att Wretman & Moreau lär ut en modell som handlar om att lärare ska bryta ner mål att sträva mot för att med dessa nedbrytningar göra en bedömning av vad eleverna lärt sig. Det är gentemot mål att uppnå som bedömning ska göras av vad eleverna har lärt sig.

    Wretman menade på föreläsningen att mål att uppnå är för lågt ställda krav, men det är egentligen bara att ta vilket SO- eller NO-ämne som helst och titta på mål att uppnå. Den person som tycker att det är för lågt ställda krav har nog missat en del.

    MVH

    JOhan


  4. […] 1, Wretman 2, Wretman 3 och […]


  5. […] du vill veta min kritik mot Steve Wretman, se länk och länk och […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s