h1

Pedagogiskt nätverk del 7: Wretman 3

13 januari 2011

Steve Wretmans texter i Grundskoletidningen

Egentligen borde jag skriva om både Steve Wretman och Helena Moreau, eftersom de under så många år har arbetat tillsammans och först varit redaktörer för Grundskoletidningen och sedan chefredaktörer. Jag har valt att fokusera på Steve Wretman, dels för att jag upplever honom mer offensiv i framtoning och dels för att han doktorerar med Hans-Åke Scherp som handledare. Därmed inte sagt att Helena Moreau är oskyldig till att Grundskoletidningen sprider sitt budskap. Som chefsredaktör är hon i högsta grad ansvarig och borde också få stå till svars för den skada hon gjort svensk skola.

Steve Wretman är en mycket skicklig skribent. I sina texter beskriver han ofta skolan på ett korrekt sätt, får läsaren att känna igen sig dels i skolmiljön, men också när det gäller det arbete som ska genomföras av läraren. Wretman bygger upp sina artiklar först genom beskrivning av skolan, sedan med att lyfta fram ett problem och koppla ihop en utredning eller forskning till detta problem. När läsaren efter några sidor av artikeln har är trygg i känslan av igenkännande kommer attacken mot reformen Lpo 94. Förr några år sedan var det en tydligare kritik mot reformen, idag är kritiken mer nyanserad och inte lika direkt.

”Konstruktionen med två olika typer av mål är förvirrande. Den funktion som Mål att uppnå ska ha beskrivs i läroplanskommiténs slutbetänkande Kursplaner för Grundskolan (SOU 1993:2). Där slås fast att målen skall inte vara något planeringsunderlag eller låtsas som uttryck för ett visst innehåll i undervisningen. För en praktiker är det närmast snurrigt att det i styrsystemet finns en typ av mål som inte får styra undervisningen. Emellertid ska mål som inte får styra undervisningen utgöra referenspunkt (bedömningskriterier?) för utvärdering. Om mål att uppnå ska uppfattas som bedömningskriterier blir systemet på gränsen till obegripligt” (Grundskoletidningen 3/2008, sidan 6).

Wretman skriver i samma artikel att reformen är stollig, han påstår att även han har svårt att förstå. Detta är omöjligt, med tanke på att Wretman under många år har haft ett arbete dels som skribent och redaktör på Grundskoletidningen och därigenom jobbat kontinuerligt med att tolka och skriva om läroplan och kursplan. Dels har Steve Wretman åkt land och rike runt och föreläst om IUP och skriftliga omdömen, samt summativ och formativ bedömning. Samtliga uppdrag med utgångspunkt Lpo 94. Steve Wretman har heller inte visat upp en bristande intellektuell kompetens, vilket gör att detta uttalande bara kan handla om att han väljer att inte förstå eller också är han helt emot det sätt att se på kunskap och människosyn som Lpo 94 företräder.

Grundskoletidningen och Steve Wretman misstolka de direktiv som finns när det gäller Lpo 94, eller också väljer systematiskt att misstolka och har satt upp en dold agenda för att jobba emot reformen. I tidningsartikel efter tidningsartikel, år ut och år in lyfter man fram sitt budskap. Likt ett mantra jobbar man för att lyfta fram sin tolkning och det är klart att budskapet går fram till skolorna runt om i landet, dels på grund av Grundskoletidningens uthållighet och dels på grund av tidningens stora spridning. Vilka områden jobbar man med och hur tolkar man fel:

  • Planering av arbetsområden
  • Polarisering mellan summativ och formativ bedömning
  • IUP och skriftliga omdömen
  • Arbete med matriser

När det gäller planering av arbetsområden går det att hitta många exempel på felaktiga tolkningar av kursplanen. I Grundskoletidningen 3/1008, sidan 16 – 22, artikeln ”Arbeta för ökad måluppfyllelse” är ett exempel på hur Wretman lyfter fram Mål att sträva mot för underlag av planeringen, Mål att uppnå tas inte upp över huvudtaget. Istället väljer Wretman att lyfta in Ur bedömningens inriktning. Wretman skriver: ”I grundskolans kursplaner finns också avsnitet Bedömningens inriktning, som sammanfattar vad bedömningen av eleverna ska grundas på. Bedömingens inriktning anger inte nivåer, utan klargör vilka kunskapskvaliteter som ska bedömas” (sida 17). Inte en enda gång i texten nämner Wretman mål att uppnå. I tidning efter tidning upprepas detta sätt att lyfta fram mål att sträva mot och sedan lyfta in bedömningens inriktning vid sidan av.

I specialutgåvan ”Mål- och resultatstyrning (2004) skriver Steve Wretman artikeln: Vad är mål i skolan? Här polariserar han igen mellan mål att sträva mot och mål att uppnå. Wretman skriver: ”Mål att uppnå ska inte styra undervisningen. Dock ska dessa mål utgöra referenspunkter för utvärdering. Det innebär att det finns mål i skolan som inte ska styra innehållet i det arbete som sker i klassrummet. Om det nu är så att de mål som inte får styra arbetet i klassrummet ändå ska ligga till grund för hur detta arbete ska utvärderas skapas en mycket märklig situation för lärare och elever. Det som undervisningen ska leda fram till och det som ska utvärderas är elevernas lärande. Tydligen ska detta lärande inte ha sitt ursprung i det planeringsunderlag läraren skapat eller det innehåll eleverna arbetar med i undervisningen” (sidan 16).

Varför skriver Wretman att mål att uppnå utgör referenspunkt för utvärdering? Varför skriver han inte att mål att uppnå är vad eleverna minst ska ha med sig för kunskaper? Svaret är enkelt, Wretman vill marginalisera mål att uppnå. Men vad är det som är så svårt? Mål att sträva mot ligger till grund för lärarens planering för arbetsområdet = utlärt. Mål att uppnå är den minimikunskap som eleverna ska kunna, det som ligger till grund för den planering av examenationsuppgifter som eleverna ska kunna = inlärt hos eleverna. Utlärt (Teach) och Inlärt (Learn) är två begrepp som Steve Wretman och Helena Moreau borde lära sig, men de skulle antagligen välja att tolka fel.

Men vad är då problemet? Givetvis att lärarkåren får en snäv bild av planerings- och bedömningsarbetet i skolan. Jag menar inte att bedömningens inriktning är oviktig, det är bara det att Wretman systematiskt utelämnar mål att uppnå, som är det bedömningsinstrument som gäller för huruvida eleverna har lärt sig det de ska kunna INLÄRT!

Den kritiske granskaren kan egentligen ta vilket nummer som helst av Grundskoletidningen och läsa. Artiklarna tenderar att lyfta fram dessa aspekter hela tiden. Polarisera! Göra ett problem av Lpo 94. Missuppfatta! Tolka fel! Vinkla fel! Väldigt sällan är Steve Wretman så rakt på sak som i det första citatet i detta blogginlägg. Nej, Wretman är en skicklig skribent och väver in sitt motstånd i de texter han skriver. Steve Wretman har i sina artiklar långa resonemang där han väver in forskning, rapporter och myndighetsdokument i texten. Han använder resonemangen och dokumenten för att rättfärdiga sin tolkning. Det är detta som är så förrädiskt. När Skolverket inte genomfört sitt uppdrag att fortbilda och informera lärarkåren när det gäller Lpo 94. När lärarkåren skriker efter hjälp att tolka och genomföra Lpo 94. Då står Grundskoletidningen, med Steve Wretman och Helena Moreau i spetsen och hjälper till. Att tolkningarna inte stämmer överens med verkligheten, eller att abstraktionen är så hög att det blir svårt för lärarkåren att få någon konkret hjälp bidrar bara till att arbetet med Lpo 94 inte fungerar eller att lärare fortsätter att vara förvirrade. Slutsatsen blir att det är fel på Lpo 94, det vill säga reformen går inte att genomföra.

Det kommer inom kort ett nytt blogginlägg i min bloggserie.

Advertisements

3 kommentarer

  1. Jag minns fortfarande mitt första möte med lpo94 ute i skolverkligheten och hur det som varit lätt på lärarutbildningen blev svårt. När jag läser din text förstår jag varför. Det var ju just olika Wretmanresonemang som ställde till det.

    Jag kanske inte oförbehållslöst köper alla tolkningar om varför och Wretmans roll men känner mig säker på att du hittat huvudorsaken till varför lpo94 inte lyckades.


  2. […] 1, Wretman 2, Wretman 3 och […]


  3. […] Om du vill veta min kritik mot Steve Wretman, se länk och länk och länk. […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s