h1

Pedagogiskt nätverk del 8: Grundskoletidningen

15 januari 2011

Grundskoletidningen ägs av Fortbildning AB, ett företag som bedriver förlags- och kursverksamhet inom barnomsorg, skola och äldreomsorg, med syfte att förmedla och stimulera kunskap, lärande och idéer.  Från början har företaget varit ett familjeföretag, men idag ägs Fortbildning AB av Berling media, som i sin tur är en del av Gleerups utbildning.

Fortbildning AB skriver på sin hemsida: ”Vår målsättning är att verka för aktiv fortbildning av hög kvalitet för all personal inom verksamhetsområdena barnomsorg, skola och äldreomsorg. Vi vill verka som en fristående kontaktyta mellan kommuner, organisationer, intresseföreningar och företag inom både den offentliga och privata sektorn. Vi erbjuder verksamhetsnära fortbildning såväl i innehåll som i genomförande. Vi arrangerar lokala kurser, utbildningar och förmedlar ämneskunniga föreläsare och utbildare till kommuner för studiedagar eller kvällsföreläsningar. Vi tar på förfrågan fram hela utbildningspaket efter kommuners behov och förutsättningar. Årligen arrangerar vi stora rikskonferenser”.

De som leder Grundskoletidningen är chefsredaktörerna Helena Moreau och Steve Wretman. Moreau är dessutom ansvarig utgivare, något som innebär att hon har ett stort ansvar för den felaktiga bild av Lpo 94 som sprids. Redaktör är Åke Sundström. I redaktionsrådet finns Tomas Kroksmark, professor Jönköpings högskola, Bengt Friberg, rektor i Alvesta och Håkan Johansson VD på Fridagsskolorna.

Grundskoletidningen har en stor spridning över hela Sverige och är djupt inrotad i svensk skola. Det innebär att tidningen texter når ut till en stor grupp lärare. Grundskoletidningen anordnar också fortbildningar, seminarier, och föreläsningar kring aktuella skolfrågor. Grundskoletidningen säljer böcker, filmer och material när det gäller IUP, bedömning, skriftliga omdömen, mål- och resultatstyrning med mera. Grundskoletidningens budskap har med andra ord en stor spridning och på bred front. Eftersom fortbildningsarbetet är så eftersatt av Skolverket och att den pedagogiska utbildningen på högskolor och universitet håller så låg klass finns det en stor marknad för Grundskoletidningen. Det finns med andra ord ett sug och en efterfrågan kring fortbildning.

Dessvärre sprider Grundskoletidningen ett motstånd mot betyg, resultatuppföljning och mot reformen Lpo 94. Det gör man inte öppet, utan med en dold agenda. Skribenter ur det dolda pedagogiska nätverket bidrar både med texter, föreläsningar och seminarier. Här återfinns bland annat Hans-Åke Scherp och Mats Ekholm. Det problematiska är att det inte finns någon motvikt kring det budskap som sprids, man får hålla på år ut och år in och stå oemotsagda. Man får förstöra för svensk skola, se till att svenska lärare blir allt mindre professionella.

Ett exempel på område som Grundskoletidningen har drivit och som kan tolkas väldigt fel är när det gäller matriser. Det har på de senaste åren varit inne med matriser inom den pedagogiska sfären. Detta har givetvis Grundskoletidningen uppmärksammat och skrivit mycket om. Det går faktiskt att tolka det så att beskrivningen och tolkningen av matriser kan gå emot vad Wretman och Moreau ser på formativ- och summativ bedömning. Exempelvis i Grundskoletidningen 5/2009 finns det på sidan 17 en matris för bild. Denna kan med lätthet användas som en checklista för om eleverna har lärt sig det de ska. Eller också kan man använda den för summativ bedömning. Nu menar jag att det inte är något fel att använda summativ bedömning och att läraren absolut kan ha denna matris för att göra sammanvägningar av elevens kunskap för att sedan göra en samlad bedömning. Bra användande av summativ bedömning. Däremot är det högst tveksamt om Wretman och Moreau skulle göra denna bedömning.

En annan aspekt av att använda matris är att kunskapen riskerar att bli atomistiskt, beroende på hur matrisen används. Olika typer av kunskaper och färdigheter placeras in i matrisen och ju abstraktare text, desto större tolkingsutrymme finns det för den enskilde läraren. Använder läraren matrisen som en checklista och bockar av vad eleverna klarat är risken stor att lärare på samma skola, som använder sig av samma typ av matris, tolkar dess innehåll på olika sätt. Ta denna formulering från den bildmatris som jag ovan hänvisats till: ”Kan göra enkla bildanalyser och tolkningar” – Vad är enkla? Vad är en bildanalys? Vad är en tolkning? I och med att denna matris innehåller 50 olika kriterier likt ovanstående formulering är risken stor att det blir en kvantitativ checklista, där kunskaperna blir oberoende av varandra. Det vill säga består av enskilda delar, det vill säga atomistiska. Det krävs väldigt mycket av den enskilda läraren att bedöma en matris utifrån ett holistiskt perspektiv. Och det krävs mycket av enskilda lärare på en skola att diskutera tolkningar så att man är överens om att man är överens kring tolkningen. Holism, som är djupkunskap, är något som är större än summan av de enskilda delarna. Steve Wretman och Helena Moreau har inte visat att de behärskar de begrepp atomism och holism, som gruppen kring Ference Maron lyfte fram redan 1977 i boken ”Inlärning och omvärldsuppfattning”.

Grundskoletidningen är ett nav i det informella pedagogiska nätverk som är emot betyg och reform Lpo 94!

Annonser

11 kommentarer

  1. I det här inlägget blir det ännu tydligare att det inte är några elaka personer det handlar om eller ens att deras idéer kunde varit bra som en del av en bred debatt. Det visar så tydligt faran med ett informellt nätverk som samlar sig kring att driva en felaktig tankegång. Det visar så tydligt hur sårbart det svenska skolsystemet varit då andra tankeinriktningar inte har samlat ihop sina argument.

    Vi betygsförespråkare beskylls för så mycket men frågan är om det inte är vi som har den mer holistiska synen på kunskap, vi som tillämpar Ferenc Martons med fleras tankar om innehållet och vi som har mest funderingar kring hur eleverna blir väl förberedda för framtiden.


  2. Jan!
    Informella och dolda nätverk som jobbar systematiskt emot fattade riksdagsbeslut. Odemokratiskt, dels på grund av hur besluten tagits och dels på grund av att man inte är öppen i sitt agerande!


  3. Du har helt rätt i att du lyfter fram ett stort demokratiproblem och dessa nätverk bör avvecklas så snart som möjligt. Svenska skolan har i alltför hög grad drabbats av sådana här odemokratiska företeelser. Min ursprungstanke kan dock fortfarande vara giltig kring att det är inte någon konspiration för att försämra svenska skolan det är ett antal individer som genom ett nätverk fått för stor makt, en makt de inte hade förmågan att hantera.


  4. Jan!
    Jag håller med dig, jag tror inte att Scherp & Co har en dold agenda för att de ska förstöra så mycket de kan. Att de ska driva svensk skola i botten. Och visst, de har fått för mycket makt. Inte bra!


  5. Vill skriva under på det du lyfter fram Johan, och också hålla med om det faktum att det knappast handlar om konspiratörer. När jag kommit i kontakt med de här människorna ter det sig som att de ofta förstår skillnaden mellan det nuvarande styr – och betygssystemet och det de var utsatta för under sin skolgång på ett intelektuellt plan. Problemet är dock att de på ett känslomässgigt plan sätter likhetstecken mellan det då effektiva men djupt odemokratiska och opedagogiska relativa betygssystemet och det nuvarande. De tror sig de facto vara det godas förespråkare i sin kunskapsrelativism och ser inte att det är DE som är hotet mot elevernas kunskaprätt. Enpå respektive skola synliggjord kunskapsrätt är den största garanten för att värna elevens demokratiska kunskapsrätt och föräldrarnas möjlighet att stötta sina barn. Annars blir det än mer så att det är våra barn, den vita medelklassens barn, som blir enda vinnarna. Det råder bred enighet i riksdagen om allas rätt till kunskap och vikten av att säkerställa denna, inte alltid enkelt bedömingsbara kunskap. Att som Wretman, Scherp med flera nämnda ovan i skolverkets eller lärarutbildares namn obstruera riksdagsbeslut är djupt ohederligt. Var och en som bjuder in dem måste också förstå att de står bakom dem och hjälper dem att sprida desinformationen. DE bär ett sort ansvar för att elevens kunskapsrätt inte säkrats i linje med fattade beslut i början på 90-talet och senare. Jag efterlyser fler ledare på skolor och kommuner som kan se detta och lägga skulden där den hör hemma och sluta uppmuntra sabotaget.


  6. Tack för dina visa ord Peter! Jag håller med dig och du har rätt i det du skriver, men det är svårt att ändra om tänkandet. Ibland kan det också vara grunda kunskaper som ligger till grund för bristfällig förståelse, man bottnar helt enkelt inte i sitt uppdrag. Kanske är svårt att sålla bort förklädda betygsmotståndare då. Vad vet jag?


  7. […] glömma bort att Tomas Kroksmark sitter i redaktionsrådet på Grundskoletidningen( se tidigare blogginlägg), en blaska som systematiskt har haft en ideologisk hållning, se tidigare blogginlägg om […]


  8. […] konkreta exempel på hur tidningen tydligt uttrycker sitt motstånd mot Lpo 94, se specifikt detta blogginlägg. Nu har redaktionen anlagt ett mer återhållsamt förhållningssätt. Man är inte lika tydlig med […]


  9. […] och Helena Moreau har de skrivit en massa strunt kring svensk skola – klassisk flum, se tidigare blogginlägg. Nu vill jag vara tydlig med att detta kanske inte gäller Grundskoletidningen längre, eftersom […]


  10. […] Wretman 1, Wretman 2, Wretman 3 och Grundskoletidningen. […]


  11. […] du vill veta hur Wretman och Moreau förstört svensk skola kan du läsa om Grundskoletidningen, se länk. Eller om deras föredrag på Åsö, se länk och länk. Eller om efterdyningarna av deras […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s