h1

Pedagogiskt nätverk del 11: Övriga aktörer

22 januari 2011

Jag har i tio olika blogginlägg beskrivit ett nätverk av personer på maktpositioner, som systematiskt motarbetat att Lpo 94 ska fungera i svensk skola. Men det finns en del andra aktörer kring detta nätverk, där det är osäker hur nära kontakt de har, men som har varit delaktiga i denna dolda agendans arbete. Jag tänkte lyfta fram dem i detta blogginlägg.

Bengt-Erik Andersson: Professor emeritus i utvecklingspsykologi och pedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm. Var med och startade Barnuppropet tillsammans med Mats Ekholm och Hans-Åke Scherp. Tittar man på Anderssons bakgrund passar han väl in i det pedagogiska nätverket, fokus ligger på social utveckling och socialt samspel, långt ifrån betyg och resultatuppföljning. Bengt-Erik Andersson har också gjort sig känd för boken ”Spräng skolan”, handlar om att skolan ska spränga de mentala ramarna, sluta jämföra oss internationellt och istället skapa skolor som är bildningsinstitutioner där unga rustas för framtiden. Som jag ser det är det givetvis viktigt med trygga barn och ungdomare, men det ena utesluter inte det andra. Åter igen polariseras det mellan lust att lära och följa upp resultat (betyg). Det finns inget sådant motsatsförhållande. Skulle det konkret finnas ett sådant motsatsförhållande är det fel på läraren som inte gör lektionerna lustfyllda, utan fokuserar bara på resultat och betyg. Detta problem finns säkert, men är inget systemfel i Lpo 94, utan möjligtvis i uttolkningen. Det var ett tag sedan Bengt-Erik Andersson hördes i debatten, kanske lever han glada dagar som pensionär? Men när jag gick på LHS var ”Spräng skolan” i högsta grad aktuell och jag läste då boken, tror till och med att den var obligatorisk kurslitteratur.

Christian Lundahl: En person som däremot är aktiv är Christian Lundahl. Han är urtypen för ideologiskt fostrad pedagogisk broiler. En karriärspedagog som ”tycker rätt, har rätt åsikt” och inom bara några år kommer att vara professor i pedagogik. Christian Lundahl är den klarast lysande stjärnan på pedagoghimlen just nu. Han är produktiv, syns i media en hel del och föreläser en hel del. Han skapar sig pedagogiska kontakter och han bygger upp sitt nätverk med personer som jobbar mot samma mål, det vill säga att ha tolkningsföreträde för den svenska skolan. När han blir professor kommer Lundahl sitta säkert, han kommer att vara ”untouchable”. Jag har skrivit flera blogginlägg om Christian Lundahl och för att förstå min kritik mot honom föreslår jag att dessa läses. Ett blogginlägg är från 30 maj 2010 och heter Betygsmotstånd på agendan. Ett annat är från 4 december 2010 och heter Christian Lundahl svävar ut om betyg igen. Och det senaste är från 20 december 2010 och heter Betygsfrågan på gång igen. Läser man dessa tre inlägg får man en ganska bra bild kring Christian Lundahls dagordning. Och han ska vara med och påverka/styra svensk pedagogisk forskning. Detta är inte bara upprörande, det är direkt odemokratiskt och kontraproduktivt för svensk skola.

I det senaste numret av tidningen Skolvärlden finns det ett reportage om där Knut Sundell från Socialstyrelsen uttalar sig om svensk pedagogisk forskning. Detta är en läsvärd artikel. Det går att säga mycket om denna artikel och kring svensk pedagogisk forskning, jag kommer kommentera det i ett senare blogginlägg. Men det som jag tycker är bra och som lyfts fram av Sundell är att pedagogisk forskning ska vara förankrat i svenska klassrum och inte på stängda pedagogiska institutioner. Christian Lundahl sitter på sitt fina tjänsterum och på sin fina institution och hänvisar till forskning hit och forskning dit, gör sig till tolkningsföreträdare för skolan och syns i Dagens Nyheter. Men om det fungerar i verkligheten vet inte Lundahl – förutom den internationella forskning han hänvisar till och där man har ett annat betygssystem än det svenska. Men i svenska klassrum har Lundahl aldrig satt sin fot! Inom medicin finns klinisk forskning, det vill säga man har en idé kring något och sedan går man ut och kollar om det funkar. Jag såg senast på Sportnytt igår (21/1-10) hur idrottsforskare hade testat en metod kring att förebygga knäskador i fotboll. Idé – gå ut och se om den funkar – dra slutsatser. Nu är det så att skolpedagogik är en del av pedagogiken som handlar om mycket annat förutom skolan. Jag anser att den pedagogik som handlar om skolan ska vara förankrad på ett sådant sätt som klinisk forskning inom medicin. Jag kommer fortsätta att granska Christian Lundahl under våren.

Lärarförbundet (LF): Tyvärr är det så att det största av lärarfacken har varit inblandat kring Hans-Åke Scherp. Jag har svårt att tro att man har gjort det med någon dold agenda, givetvis inte. Antagligen har LF velat erbjuda sina medlemmar en bra fortbildning. Och det är just fortbildning man erbjuder, en seminarieserie som heter: ”Lärare leder skolutveckling”. Dessvärre är det Karlstad universitet som ligger bakom denna seminarieserie och Hans-Åke Scherp är inblandad. Huruvida fortbildningen blev bra är jag skeptisk till, eftersom en del av betygs- och reformmotståndet finns vid Karlstads universitet. Vad är det man lär ut när det gäller Skolutveckling?

Men det är så olyckligt att ett fackförbund är med och fixar fortbildning med reformmotståndare? Klart att det är, men å andra sidan är jag inte förvånad. Det är bara de senaste åren som LF har pratat om vikten med tydliga mål och att följa upp resultat, tidigare har dessa spörsmål varit ointressanta. LF har haft fokus på omsorg och frågor kring bedömning, betyg och resultatuppföljning har man inte drivit. Nu har vinden vänt kring dessa frågor. Alla partier tycker dessa frågor är viktiga, även om några partier är emot betyg. Då är LF plötsligt intresserade av att diskutera dessa frågor. LF fyller en viktig funktion och har ett viktigt uppdrag. Det är dags att göra upp med sitt förflutna när det gäller dessa frågor och ta ställning på riktigt, inte vara ideologiskt styrda. Det är dags att kritiskt granska vilka forskare man stödjer.

Jag kommer i nästa blogginlägg göra en sammanfattning och problematisera kring detta nätverk.

Annonser

6 kommentarer

  1. Varje inlägg öppnar ögonen för nya förhållanden som inte varit tydliga för mig tidigare. Fortsätt sin granskning!


  2. Hej Teo!
    Tyvärr är det svårt att se dessa nätverk, för det är ju inte direkt så att de går ut och marknadsför sig med att de hänger ihop och står för en åsikt och driver en fråga som går emot fattade riksdagsbeslut.

    Nästa inlägg är det sista i denna pedagogiska nätverksserie. Kanske kan jag lyfta några andra nätverk, för det finns faktiskt flera liknande nätverk, som också är ideologiska.

    Johan


  3. Nätverk är inte alltid negativa och det bildas också nätverk som odlar fram positiva idéer som vi behöver. Jag hoppas därför på att få mer fokus på hur implementering av reformer kan gå snett. Det känns som att det finns ett stort glapp mellan de styrande och forskande och den skolverklighet vi måste ta oss an. I det området tror jag att du kan ge ett viktigt bidrag.


    • Här har du en poäng Jan: nätverk är i sanning inte enbart negativa. Några av de viktigaste förändringarna i världen har skett utifrån nätverkande skulle jag våga påstå. Att däremot, likt de Johan namngivit, gå ut och under falsk flagg och ibland t.o.m. under (förra) myndighetens och/eller verkets namn och sprida kontraproduktiva budskap – DET är ett problem. Inte minst ur ett demokratiskt perspektiv. Som jag tolkar Johan vill han inte kritisera förekomsten av nätverkande men att agendan redovisas öppet och ärligt och inte i statens eller kommuners namn. Påverkan skall inte ske på tjänstemannanivå utan inom den politiska arenan. Det är min fula övertygelse att om dessa personer inte motverkat elevernas kunskapsrätt via desinformation hade likvärdigheten vid t.ex. betygsättning varit klart, KLART mycket högre. Om dessa människor inte spridit illäran att strävansmålen ska vara med i bedömningen hade den deltagande målstyrningen resulterat i tydliga, konkretiserade kravnivåer på respektive skola. Professionella samtal skulle även resulterat i framtagandet av elevexempel som kriterium för att eleven erövrat sin kunskapsrätt. Givet med tillhörande lärarkommentarer ( kriteriebeskrivningar) Dessa skulle sedan kunnat jämföras mellan skolor för att uppnå önskvärd bedömaröverensstämmelse och likvärdighet.
      Istället har alltför många engagerade lärare gått på att de skall väga in strävansmålen vilket omöjliggjort för dem att göra ett bra jobb. Som resultat har abstraktionsnivån på lokala (kurs-)kriterier och liknande formulerats på en allför hög abstraktionsnivå vilket sannerligen inte hjälpt eleverna. Det har minskat elevernas förmåga till inflytande över sitt lärande och då heller inte uppnått kravet på ”i förväg redovisade krav”. Detta har vi till största delen alla dem som motarbetat politiskt fattade beslut att tacka för. För första gången skulle vi i Sverige se hur många vi skulle tvingas lämna utanför vår gemenskap i.o.m införandet av kunsksprätten 94. Det nätverk Johan beskriver bär till enormt stor del ansvaret för att så inte skedde. Här går inte att skylla på politiker och än mindre lärarna. Besluten inför 94.an baserade sig på vetskap och klokskap och en tilltro till lärares yrkeskompetens. Majoriteten lärare har de senaste 16(!) åren gjort vad de kan för att göra rätt. Illärorna har lett dem vilse.


  4. Peter!
    Tack för dina kloka ord. Jag tror nog att Jan känner till att nätverk oftast är av godo och jag tror även att han i sin roll som gymnasielärare har fått sin beskärda del av de personer som jobbar mot fattade riksdagsbeslut.

    Peter, du tydliggör vad problemet är med nätverk som jobbar emot fattade riksdagsbeslut och mot elevernas kunskapsrätt. Det tackar jag för!
    Johan


  5. […] under många år lierat sig med PIE, något som varit till nackdel för lärarkåren, se tidigare blogginlägg. Tillsammans med t.ex. Hans-Åke Scherp har LF haft utbildningsdagar och köpt konceptet han lyft […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s