h1

Fy fan vad jag är arg

25 februari 2011

Idag fick jag ett psykbryt! Jag blev så förbannad, det tog flera timmar för mig att få normal puls. Jag ska ta allt i från början. I måndags kom det 25 personer personer till Vikingaskolan och skottade våra tak. Vi har ganska platta tak och det har samlats en hel del snö. Taksnön kom ner i form av snökokor, som eleverna på rasterna under veckan har samlat och byggt flera kojor. Det blev flera fina iglo eller fort, med gångar och murar. Fantastiska skapelser.

snökoja

Idag kom en liten grävskopa och en liten hjullastar och skulle flytta snönhögarna som låg närmast Vikingaskolans hus till högar. Kojorna var i stor fara. Jag har mitt kontor mot gården och såg vad som var på väg att hända. Jag ringde vår vaktmästare och bad honom gå ut och prata med killarna som körde maskinerna, så att de inte skulle förstöra kojorna, utan lägga snön bredvid. Tror ni detta hände? Jag sitter och arbetar och får se hur hjullastaren dumpar först en, sedan två-tre skopor snö över storkojan. Nu brann det till i mitt huvud. Jag kutade ut, bra förbannad och frågade varför de hade gjort så. Maskinföraren hade inte fått information att inte förstöra kojan, vilket alltså innebär att den person som vår vaktmästare pratade med, som stod som vakt för att se till så att inga ungar hamnade i vägen, inte hade pratat med sin kompis som körde lastmaskin. Under mitt samtal med  lastmaskinsföraren, för övrigt var en trevlig prick, kom ägaren maskinerna fram och var otrevlig mot mig och sa att det fanns inget annat sätt att lösa detta på, för det skulle spräcka vår budget, och sa att de kunde sticka därifrån så kunde vi stå där med vår snö. Lastmaskinsföraren sa att nu var skadan skedd och ungarna skulle finna sig i detta och börja bygga nya kojor.

Jag gick därifrån riktigt förbannad, gick in och pratade med vår intendent, som ringde upp till ansvarige arbetsledare på kommunen. Vad händer, jo han skrattar intendenten rakt i örat. Michael (intendenten) förklarar att detta är en skola och vi har en annan verksamhet, där ungarna varit aktiva och jobbat hårt med detta. Det kan man inte bara skratta bort. Arbetsledaren svarar: ”Vad ska jag göra – komma ner och bygga upp kojorna igen?”.

Parallellt med detta kommer ungarna på mellis (den aktuella gården är precis utanför vår matsal). Horder av ungar kommer springande och skriker till mig, de förstör vår koja. Flera ungar gråter. Fritidspersonalen berättar att flera barn inte vill äta mellis.  – Det är inte så farligt va? Ungarna bygger nya kojor!

När killarna är klara och lastar på maskinerna på en lastbil går jag till dem och förklarar varför jag reagerat och att ungarna inte alls har tagit lätt på det inträffade, tvärt emot vad lastmaskinsföraren sa. Killen som äger entreprenörsfirman säger: ”Kom igen så sticker vi så att vi slipper den här skiten”. Lastmaskinskillen säger: ”Berättade du det här för att de oss skuldkänslor över helgen”. Man blir ännu mer förbannad!

Men vad är det då som gör att jag blir så arg? För det första givetvis entreprenörernas inställning. Den första tanken måste vara när man ser en stor och fin koja att lägga snön någon annan stans – inte bomba kojan. Men icke! För det andra entreprenörernas inkompetenta inställning till barns lek och skapande, alltså inte ens uns av förståelse. Men så klart det absolut viktigaste och det enda som egentligen spelar någon verklig roll, elevernas stora besvikelse och ledsamhet när det gäller rivningen av deras kojor. 100 ungar som är ledsna och flera gråter. Michael tänkte på Barbapapa: När Barbafamiljen bygger hus och sen kommer grävskoporna och river det. Undra vilken bild barnen kommer att vuxna snöröjare?

Vikingaskolans verksamhet handlar i grunden om det som hände på skolgården under vecka. Bygga tillsammans, lusten att lära sig, engagemang, kreativitet och ett fantastiskt samarbete. Detta har jag sett hela veckan från mitt fönster och det har varit underbart.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Annonser

8 kommentarer

  1. Gillar skarpt ditt engagemang.


  2. Kusligt vad allting är sig likt! cirkelgång…
    Håller tummarna för Johan Kant framöver!


  3. Tack båda!


  4. Tänk om världen (läs ansvarig i kommunen) kunde fungera med information i god tid. Jag menar om Ni på din skola fått information om snöröjning av skolgården någon dag innan det skulle ske. Då skulle Ni kunnat informera alla inblandade och löst det på ett helt annat sätt. Ett sätt där eleverna kändt sig delaktiga i beslutet som fattades kring deras verksamhet. Hoppas det brunnit färdigt i ditt huvud, det är inte nyttigt att det brinner i din…. Ha en trevlig lugn helg!


  5. Tänk om världen (läs ansvarig i kommunen) kunde fungera med information i god tid. Jag menar om Ni på din skola fått information om snöröjning av skolgården någon dag innan det skulle ske. Då skulle Ni kunnat informera alla inblandade och löst det på ett helt annat sätt. Ett sätt där eleverna känt sig delaktiga i beslutet som fattades kring deras verksamhet. Hoppas det brunnit färdigt i ditt huvud, det är inte nyttigt att det brinner i din…. Ha en trevlig lugn helg!


  6. Jag förstår att du blev arg…


  7. Det är här värdegrunden börjar – delaktighet och engagemang på riktigt!

    Nästa gång tar du dem!


  8. Mats, jag har redan skickat uppdrag till fritidspersonalen att de ungar som går på fritids över sportlovet (vi har det här nästa vecka) ska låta eleverna rita och berätta om hur de upplevde situationen. Sen ska vi lägga ut några av teckningarna på vår hemsida och sedan skicka några till kommunen. Ungarna får bearbeta sin sorg och sina upplevelser.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s