h1

Ekonomin sänker skolan

26 februari 2011

Johan Tralau, docent i statskunskap skrev igår (fredag 25/2-11) på Dagens Nyheter kultur ett debattinlägg. Det var ett mycket bra debattinlägg och jag upplever att de missförhållanden som Tralau lyfter fram i högsta grad stämmer och är ett stort problem för svensk skola. Rubriken på artikeln är: ”De höga betygen sänker skolan”. Tralau menar att de perversa ekonomiska villkoren tvingar lärarna att sätta höga betyg samtidigt som kunskapsnivån sänks. Johan Tralau menar att det ekonomiska systemet gör att lärarhögsskolorna: ”Hur tilldelas universitetsinstitutionerna medel från staten? Svaret är enkelt: på grundval av hur många studenter som tar poäng. Ju fler godkända, desto mer pengar. Alla är naturligtvis ense om att man måste värna kvaliteten. I princip alltså”. Jag tycker att det är oerhört bra att Tralau tar upp detta och hoppas verkligen att någon myndighet granskar detta gigantiska samhällsproblem och att riksdagen ser till att ta beslut om att ändra riktlinjerna för ekonomisk styrning i framtiden.

Men är jag förvånad? Egentligen inte. Åtminstone på många lärarutbildningar har det funnits en slapp inställning till examination, något som jag tagit upp i tidigare blogginlägg. Gruppexaminationer eller hemuppgifter, som inte alls har borgat för att studenterna ha lärt sig det de ska ha lärt sig. Vill man garantera att varje individ har lärt sig det de ska kunna – INLÄRT, måste det antingen skrivas en salstenta eller också måste hemskrivning konstrueras på ett sådant sätt att frågorna ställer personliga krav på studentens tänkande. Att studenten måste förhålla sig till det den lärt sig. Problemet här är det nog är svårare för universitetslärare, eftersom de inte får en personlig och nära relation med sina studenter. En lärare i grundskolan har det lättare, eftersom de lätt kan se om svaret är elevens eller inte, det går lätt att avslöja. Jag har flera gånger avslöjat elever som kopierat text genom att bara ställa muntliga uppföljningsfrågor.

Johan Tralau tar även upp att det ekonomiska problemen kring friskolorna. ”Med varje elev följer en skolpeng och skolor, privata liksom kommunala, konkurrerar därför om dem. Hur konkurrerar man på en sådan marknad? Ett svar är förståss: genom den bästa utbildningen. Ett annat, mer realistiskt: genom att höja betygen. Alla blir nöjda. Eleverna blir glada och kommer in på högskolan, skolorna kan göra reklam om elevernas höga betyg, och i regel blir vinsten rejäl”. Jag har många exempel genom åren som stödjer Tralaus påstående. Givetvis finns det både friskolor och kommunala skolor som håller hög kvalitet och som inte sätter snällebetyg. Jag har skrivit fler blogginlägg kring detta problem. Skolor som ger alla elever en bärbar dator, men som har många lärarlösa lektioner. Elever som sitter med MVG i matematik, men som har kunskaper som knappt räcker till G. Skolor som bygger hela sin verksamhet på ”fri forskning” vilket resulterar i att merparten av eleverna kopierar text och lär sig inte någonting. Listan kan göras hur lång som helst. Och det här är bara vad jag känner till.

Och är vi förvånade? Nej, för vi ser dagligen i media hur företag erbjuder yrkesutbildningar, men de saknar både praktikplatser och verkstäder – var på gång denna vecka! Vi hör om jobbcoachföretag som ska hjälpa arbetssökande, men någon verklig hjälp får de inte – var på gång denna vecka! Vi hör om IT-företag som pumpar ut pengar från kommunen när det gäller datorer – skrev jag om förra veckan. Alla vill åt pengarna! Helt ok om man gör ett bra jobb, pengar är en mänsklig drivkraft, det kan väl inte ens den mest inbitna idealist motsäga. Men beslutsfattare och politiker har missat en stor bit i det hela: Tydliga kriterier för verksamheten och UPPFÖLJNING! och RESULTATUPPFÖLJNING!

Alltså – granskning från berörda myndigheter. Resultatuppföljning! Kunskapsuppföljning – hur går det för eleverna senare i skolan? Tydligare kriterier för ekonomisk tilldelning och uppföljning, tydligare beslut från Riksdagen! Ligga nära, granska, följa upp. Mer ansvarstagande från fler personer och myndigheter.

Läs Johan Tralaus artikel, den är mycket läsvärd och det Tralau lyfter fram är i högsta grad en verklighet och dessutom ett gigantiskt samhällsproblem. Hoppas verkligen att myndigheter och beslutsfattare tar till sig det Tralau lyfter fram, utreder och granskar, gör om och följer upp. ANSVAR!

För övrigt anser jag att lärarjobbet är samhällets viktigaste arbete!

Annonser

10 kommentarer

  1. Där jag jobbar har vi gått ifrån gruppexaminationer i stor utsträckning när det gäller examinationen.

    När det gäller hemtentor, ställs det högre krav än vad de gör på en salstenta. Och om uppgiften är konstruerad på ett sätt som kräver analys och tolkning, samt kritiskt granskande mm, får man en klar bild av vilken inlärning och lärande som har skett.

    Salstentor är inte det ultimata inom varje ämnesområde, även om det är det inom vissa av dem. Man kanske skall titta på vad det är som studenterna skall lära sig, och sen välja tentaform. Inte utse en som den bästa för alla.


  2. Hej Monika!
    Jag känner till att LHS efter sammanslagningen har fått krav på sig att individuellt låta studenterna visa vad de kan. Det är bra! Jag kommer ihåg själv när jag gick på LHS, vi delades in i grupper och fick göra en gruppredovisning på olika pedagoger, typ Freinet och Montessori. Inte en chans att man lärde sig ens den pedagog man själv hade.

    För övrigt håller jag med dig om det du skriver.


    • Jag har jobbat på LHS från 1997 och har hela tiden haft individuella examinationer och på den nya utbildning som startade 2001 har vi haft detta hela tiden, så det var inget som kom med sammanslagningen med SU. Men kanske det inte var så överallt …


    • Däremot fick studenterna skriva sitt examensarbete tillsammans med någon annan, vilket de inte får nu. Det beslutet välkomnar jag fullt ut.


  3. Det låter mycket bra Monika. Har däremot haft många studenter under åren som har gjort många grupparbeten både från LHS och från Södertörn. Så klart att vissa delar och en del lärare har sett till att kolla så att studenterna lär sig det de ska lära sig.


    • Det är inte endast vissa lärare med de kurser jag undervisar på – vi har varit ett lärarlag sen 2001 och vi har hela tiden haft individuella examinationer. Vi jobbar inte ensamma med en kurs sen 9 år tillbaka och kan inte göra som vi vill.

      Sen är det möjligt att vissa lärare har haft gruppinlämningar inför seminarierna, men det är ju en annan sak.

      Gällande VFUn har det varit olika under årens lopp – numera är det i grupp, på grund av färre seminarietillfällen och gemensam VFU-uppgift. När vi fick bestämma det själva, lämnade studenterna in individuella rapporter, men då hade vi mer tid, men som sagt, med 70 x 2 studenter under två månader parallellt med undervisningen, hinner man knappast med som lärare att bedöma 140 VFU-rapporter, samt 140 examinationer enligt Bolognabetygen A-F.

      VFUn redovisas genom en skriftlig rapport av vad de kommit fram till gemensamt och redovisas muntligt i grupp. De får U eller G på den.

      Ge oss mer timmar, så kan vi också bedöma studenterna rakt igenom individuellt på allt det dom gör. Men de skall arbeta tillsammans också och det är ett arbete som också skall bedömas.


    • Med tanke på att vi arbetar mycket på att konstruera examinations- och VFU-uppgifter och lägger ner mycket tid på att bedöma tentor efter de kriterier vi har, är det förfärande att denna bild att det är några enstaka lärare som kontrollerar att studenterna lär sig de som skall lära sig är så seglivad.

      Det är ju precis det vi gör, samtidigt som vi vill att det skall finnas inlärningstillfällen och inte endast ett kontrollerande av ett speciellt kunskapsstoff.


  4. Detta har jag diskuterat flitigt med en kollega. Det är helt absurt att skolor konkurrerar om elever med betyg när det inte finns någon kontroll över betygen. Systemet uppmanar alla att ge alla godkänt samt att sätta högre betyg då ”alla” tjänar på det. Rektor slipper förklara dåliga resultat eller sätta in resurser, lärare slipper klagomål från föräldrar, elever och eventuellt extraarbete med elever som ej klarar målen. Eleverna kommer in på den linje de vill. Skolans status höjs = fler elever/bättre elever=mer pengar/”finare skola”. Det enda som hindrar detta är lärarnas moral. Och hur kul är det att man ”hindrar” sina elever från att komma in på sina linjer för att men ger rättvisa betyg istället för glädjebetyg..
    Nationella proven ger inte heller de måttstock på skolans betygsnivå då de genomförs och rättas av lärarna på skolan.
    Jag hoppas politikerna tar tag i detta orättvisa system som inte gynnar någon.


  5. Artur!
    Jag håller med dig helt och hållet. Jag har jobbat på en skola, Jordbromalmsskolan, där vi inte satte glädjebetyg – alla var överens om att det var fel, även rektor. Det fick konsekvenser, att vi var sämst i kommunen ständigt och att söktrycket på skolan inte var speciellt högt. Men va våra elever klarades sig bra på gymnasiet! Riktigt bra och de höll betyg, eller snarare höjde betyg. I andra skolor i Haninge kommun var betygen i fritt fall när eleverna kom till gymnasiet. Men hela detta är ett sjukt system! Och jag håller med dig, politikerna måste ta tag i detta.


  6. Viktigt inlägg, det finns en rent löjlig strutsmentalitet kring betygsinflationen. Expressen går ut och kräver att lärarna ska ta ansvar helt utan insikt i att det är ett systemfel som belönar de som missköter sig. En del tror de värnar de svaga eleverna, en del tror att de värnar friskolor, … men sanningen är att det är ett systemfel som lurar eleverna och förstör för dem. Det är inte positivt i längden att få ett glädjebetyg så att man kommer in på en utbildning eller får ett jobb som man inte klarar av.

    Den negativa inställningen till uppföljning/betyg/… har bromsat diskussionen så att vi inte ens har börjat diskutera hur man utformar uppföljning på ett bra sätt. Klantig och onödigt detaljerad uppföljning ställer till oerhörda problem. Men en målstyrda skola där man inte följer upp resultaten är en ren katastrof.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s