h1

Öppet brev till Viveca Lindberg

24 mars 2011

Efter ett seminarium på Stockholms Universitet, före detta Lärarhögskolan i Stockholm (LHS), skrev jag ett blogginlägg som jag kallade ”Kunskapsseminarium med flum” (23/11-11). Det handlade om läroplanen Lgr 11. Vid detta seminarium var Ingrid Carlgren, Inger Eriksson och Viveca Lindberg med – denna trojka som har varit verkliga makthavare på LHS.

Cirka en månad senare, den 18 december kommenterade Viveca Lindberg mitt blogginlägg. Lindberg började kommentaren: ”Johan Kant – och alla andra som önskar checklistor – glömmer att jag har en bakgrund som lärare”.  Jag skrev samma dag en kommentar där jag frågade Viveca Lindberg vad exakt hon menade med checklistor. Jag ville öppna för att diskutera vad vi menade med checklistor så att vi var överens om vad vid var överens om – oavsett om vi hade olika åsikter. Jag fick inget svar.

Den 18 februari ställde jag åter frågan i blogginlägget: Vad menar Lindberg med checklistor. I detta blogginlägg svarar jag på det inlägg Lindberg gör i min blogg den 18 december. Lindberg har vid skrivandets stund inte svarat.

Jag har varit på Skolverkets seminarium när det gäller Lgr 11, se blogginlägget: Nermontering av svensk skola. Vid detta seminarium berättar folket från Skolverket att den ”expert” man har haft till hjälp när det gäller kunskapskrav och matriser är Viveca Lindberg.

Några tankar om de kunskapskrav som finns med Lgr 11:s kursplaner

  • Mängden av kunskapskrav är extremt, bara i årskurs 3 finns det 41 kunskapskravspunkter (svenska som andraspråk har 42 punkter). Kunskapskraven består egentligen av löpande text, vilket innebär att det är svårare att se att kunskapskraven består av en mängd små delar. På grund av det är svårt att få ett helhetsgrepp om kunskapskraven och därför har jag gjort om det till punkter. Varje punkt av de 41 punkter som finns består av upp till 5-6 underpunkter. Hur har man tänkt här? Snacka om utlärt! Inte en chans i världen att samtliga av Sveriges årskurs 3-elever kommer ha alla dessa punkter inlärda. Utifrån mitt perspektiv, som har jobbat med den nuvarande läroplanen i 11 år, är riskerna överhängande att den otroliga mängden av kunskapskrav leder till atomism och verkligen också checklistor som man kan bocka av.
  • Den platta synen på kunskap i kursplanerna vittnar om att man inte har förstått att olika kunskapsbegrepp eller tankekvaliteter är hierarkiskt överordnade andra. Exempelvis är analys en överordnad kvalitet som en elev inte kan göra utan grundkunskap. Det är givet att elever ska tränas att göra analys, även om de befinner sig på dagens ”godkändnivå”. Men att kunna göra en analys är hierarkiskt överordnat att t.ex. kunna återberätta ett arbetsområde så att den som lyssnar förstår innehållet. Andra exempel på hierarkiskt överordnade kvaliteter är att dra slutsatser utifrån det man har lärt sig, jämföra kunskaper, byta perspektiv och så vidare. Genom att platta till kunskapsprogressionen kommer lärarkåren och skolan få en väldigt märklig syn om vad kunskap är, något som även kommer att skölja över på eleverna. Det tragikomiska är att en av de ideologiska hörnstenarna hos Viveca Lindberg, Inger Eriksson och Ingrid Carlgren är att ingen kunskapsform får vara överordnad någon annan, eftersom ingen kunskapsform får var vara ”finare” än någon annan. Vad som är grunden till denna ideologiska blockering skulle det behövas hjälp med att förstå bakgrunden till. Att jobba med tankekvaliteter utmanar elevers tänkande, men nu blir det ingen kognitiv utmaning, utan bara ”analysera lite mer och ännu lite mer”.
  • På samma sätt har Skolverket även lagt in förståelse som en viktig punkt på den exempelmatris som man visar upp. Förståelsen följder med på alla betygsnivåer, E – C – A. Men här har man missat något fundamentalt. All kunskap bygger på förståelse! Att skolan har fungerat på ett dåligt sätt när det gäller förståelse, för att tvivelaktig metodik har fått eleverna att syssla med att söka kunskap själv ”fri forskning”, som i praktiken har inneburit att eleverna har kopierat text och lärt sig mekaniskt, innebär inte att Skolverket ska skriva in förståelse i bedömningsmatrisen. Det är liksom en självklarhet när det gäller kunskap. Det verkar som om Skolverket och kanske även Viveca Lindberg aldrig har hört talas om Ference Marton mfl: s bok Inlärning och omvärldsuppfattning. Åtminstone visar man inte att man har tagit till sig detta, gjort det till sin kunskap. Känns högst katastrofalt att de som tillverkat kursplanen för alla Sveriges skolor har en så felaktig bild av vad kunskap är.
  • De bedömningsmatriser som Skolverket visade upp på seminariet jag var på i Münchenbryggeriet i Stockholm och där man visar upp hur bedömning ska fungera får mig att undra. Bland annat visade man hur lärare med hjälp med en överstrykningspenna kunde ”stryka över” de kunskapskrav som eleverna hade uppnått. SNACKA OM CHECKLISTA!!!!

Det är fortfarande oklart om Viveca Lindberg med sin kommentar: ”Johan Kant – och alla andra som önskar checklistor….” menar att det är positivt eller negativt med checklistor. Jag tolkade först kommentaren som att den var nedlåtande gentemot mig, men efter att ha förstått hur Viveca Lindberg själv ha bidragit med ”checklistetänkande” i Skolverkets namn börjar jag omtolka Lindbergs kommentar. Kanske menar Viveca Lindberg att jag är rätt ute? Eller? Det vore bra att veta hur Viveca Lindberg tänker, men eftersom hon fortfarande inte har bemödat sig att svara kan jag nog inte förvänta mig ett svar. Det är himla lätt att sitta på en position och vara tolkningsföreträdare för en hel lärarkår och hänvisa till att man själv varit lärare i en helt annan tid, i ett helt annat land och utifrån en helt annan läroplan. Och när någon ”uppstudsig lärarjävel” säger något, då trycker man till den personen med akademiska abstrakta hänvisningar. Men att redovisa var man står,  svara på de svar man får tillbaka, går mindre bra. Det gör i alla fall jag! Allt annat är fegt!

 

Annonser

10 kommentarer

  1. Jag är fortfarande oerhört besviken över att skolverket övergett Blooms taxanomi, den fungerar bra som kriteriegrund och jag tycker det är ett feltänk att mena att lärare skulle undervisa i enlighet med kriterierna. Då har man inte fått mycket till pedagogiska utbildning. Lärare kommer förstås använda funktionella sammanhang även för elever som strävar efter faktainriktade mål.

    När jag läser ditt inlägg tänkte jag genast på skolverksrepresentanten som började prata betygsdeflation när jag ställde en orolig fråga kring betygsinflation. Dimridåer och medvetna missförstånd och för att dölja vad?!


  2. Johan,
    Bra att du belyser problemet med frånvaron av hierarkiserade kunskapskvliteter. Istället står, som du pekar på; ”mer och ännu mer”. Detta tillsammans med det faktum att skrämmande många tjänstemän väljer att strunta i skollagen och blanda in de övergripande texterna vid bedömning (se osaligas diskussion m fröken P i förra) leder till avgrunden. Eleverna och de yrkesverksamma – och i förlängningen nationen, kommer att få betala priset.

    Ska det vara så förbannat svårt att följa riksdagsbeslut och sluta spotta demokratin och elevernas kunskapsrätt i ansiktet!


  3. Bra jobbat Johan! Jag är glad över att jag hittade denna blogg då jag just har varit med om en heldag i Moreaus anda med henne själv. Jag instämmer inte i hennes uppfattning av Lgr11 och hennes syn på ämnenas innehåll samt vad bedömningen skall vila på. Det är en förvirrad bild hon ställer upp där lärare är mycket osäkra på vad eleverna faktiskt skall kunna när de lämnar skolan. om inte lärare förstår ” vad” hur skall då föräldrar och elever förstå det samma??? Moreaus resonemang utgår endast ifrån elvens förmågor, vilket innebär att elever kan få ett betyg i historia utan att ha några kunskaper i ämnet historia. Ämnets innehåll ses som en bisak. Jag har fattat att hon helt klart är negativ till betyg, liksom hennes vapendragare Wretman. Är det deras bild som skolverket och staten med Björlund i spetsen vill skall nå ut till lärare i SVerige? Om det är så behöver vi lärare en Lgr12!!! och det är snabbt! När skall elever få klarhet i vad de skall lära sig?


    • Hej Matte,
      Tack för de positiva orden.

      Jag har själv suttit på föreläsning med Wretman & Moreau och dessvärre är det så att de rör ihop allt så att lärarna är rejält förvirrade efter föreläsningen. Jag har också pratat med rektorer som jobbar i kommuner som jobbar med M&W – på många år har kommunerna inte kommit speciellt långt i sitt utvecklingsarbete. Detta beror på dels att det blir så krångligt och dels att det är svårt att få ihop det. Är du intresserad av detta skrev jag en blogg som heter betygsmotstånd på agendan: se – https://johankant.wordpress.com/2009/10/28/betygsmotstand-pa-agendan/
      Jag skrev också en blogg i november 2009 som heter ”En lögn sprid över landet”, som tar upp detta.

      Har du läst min pedagogiska serie om nätverket, finns högst upp på höger sida under pedagogiskt nätverk.

      Jag tror inte att Björklund står för det som Skolverket, Wretman, Moreau står för. Men Björklund kan inte rå på dessa krafter – trist men sant.

      Däremot tror jag att man måste riva upp kursplanen, annars riskerar läraryrket att förlora i status.
      Johan


  4. Hej Johan!
    Du skriver att du fick 42 kunskapskravspunkter av svenska som andra språk på år 3. Hur gjorde du? Jag får 16 punkter, men då räknar jag varje mening som en punkt.


    • Hej Sirpa,
      I varje mening finns det flera enskilda kunskapskrav, i vissa meningar två-tre stycken och i andra meningar flera. Genom att skriva alla kunskapskrav i löpande text kan man dels dölja omfånget av kunskapskraven och dels dölja komplexiteten i kunskapskraven.


      • Hej Johan!

        Tack för ditt svar! Kunskapskraven är verkligen abstrakta och om man börjar analysera dem så blir det säkert så som du säger. Jag har försökt att förstå den nya läroplanen, men ju mer jag läser den ju mindre förstår jag. Vad är målen, undrar jag. Målen är få i Lgr11. I kursplanen för modersmål är målen en sammanfattning av syftet. Kunskapskraven ska inte betraktas som mål, har jag hört, fast det är dit eleverna ska. Det skulle vara bättre om de kallades endast betygskriterier. Vad är vad, egentligen, i den nya läroplanen?
        Jag håller med dig i mycket. Har nyligen hittat din blogg.
        Hälsn. Sirpa, modersmålslärare


      • Hej Sirpa,
        Det är lite förvirrande att man i Lpo 94 hade två typer av mål: Mål att sträva mot som var extremt abstrakta och var så högt ställda att knappast någon elev nådde dem och Mål att uppnå som var de mål som eleverna skulle ha uppnått minst. Leif Davidsson föreslog att ordet mål skulle bort, men istället döpte man om mål att uppnå till kunskapskrav – som man också fyllde på så att de blev fler och otydligare, samt mål att sträva mot döptes om till mål och finns med i syftestexten. Dessa mål har tack och lov blivit betydligt färre till antalet. Kommer du ihåg mål att sträva mot i Svenska i Lpo 94 – en och en halv sida.

        Tyvärr blir det bara förvirrande för lärarkåren och jag undrar hur detta ska sluta. Nu är jag en lydig tjänsteman, så jag kommer att jobba med att införa Lgr 11 utan att obstruera. Lycka till Sirpa och välkommen till min blogg!

        Johan


  5. […] Viveca Lindberg hade en diskussion på min blogg för några år sedan, här kan ni läsa här och här. Lindberg svarar i första […]


  6. […] blogginlägg med konkreta exempel: Lärarkåren i frysbox, Lärare får jobba i sitt anletes svett, Öppet brev till Viveca Lindberg, Lgr 11:s kunskapskrav problematiska och Problematiskt arbete med Lgr 11:s […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s