Nationella proven igen


Jag har kritiserat nationella proven en hel del genom årens lopp. Inte så mycket för att de finns, mer om innehållet och dess konstruktion. Bland annat har jag kritiserat proven för att rättningsmallen har varit så abstrakt att tolkningsutrymmet är i det närmaste gigantiskt, eller prov i årskurs 5 som har saknat rättningsmall, eller prov i engelska i årskurs 9 där ett slags multiplicerande av poäng på provet kan göra så att man klarar godkänt utan att göra alla delar av provet. Det finns mer att vara kritisk till, mycket mer!

Om jag orkade och hade tid skulle jag kunna leta fram en hel del material om många olika prov och göra en lista över felaktigheter, eller galet konstruerade prov. Kanske kommer jag göra det, men för tillfället ska jag ska ge två konkreta exempel:

Nationella provet i svenska årskurs 9 2010, läsförståelsen var under all kritik, här är en liten del:

  • 6 av 16 texter har uppgifter som inte är förenade med texten, bland annat är uppgift 6 inte knuten till texten.
  • Det är sakfel i rättningsmallen i fråga 1: ”Fler skulle få chansen att rösta. Självklart skulle flera få chansen att rösta men det är ju bara ett annat sätt att uttrycka att rösträttsåldern skulle sänkas med två år, dvs. en självklar följd”.
  • Fråga 2 är grundlagen det svar som ska ges, detta är inte korrekt. Rätt svar skall vara Riksdagsordningen , men Lena Melin kallar det för Grundlagen. Riksdagsordningen är en av flera Grundlagar. Lite löjligt kan tyckas att jag fastnar på detaljnivå, men det är viktigt att vara noggrann när man konstruerar ett prov på nationsnivå, då får inte slarv förekomma.

Nationella provet i kemi årskurs 9 2011: här kommer några tankar:

  • Provet består av 16 frågor där varje fråga har fyra kryssalternativ, det vill säga det finns olika svarsalternativ som eleverna där eleverna ska kryssa. Sedan följer en rad frågor av utredningskaraktär.
  • Hela provet består av små detaljer.
  • Vid bedömning summerar läraren antal korrekta svar (belägg) och i vilka kolumner svaren finns. Exempelvis ska eleven ha minst tre belägg i MVG-kolumnen och minst 33 belägg totalt. Med andra ord bedöms svaren kvantitativt, det är inte kvaliteten i svaret som bedöms. Om svaret har en kvalitet som motsvaras i Lpo 94:s kursplan. Frågan är om inte detta är i direkt strid gentemot målstyrning?

Varför ska man ha nationella prov? Speciellt om innehåller och upplägget är dåligt? Och om det är så många delprov i så många ämnen? Ja inte vet jag? Det finns ett intresse från myndigheterna (eller finns det det?) och politiker att ha koll på hur det går för våra svenska barn och ungdomar. Men vad gör man med resultaten? Är det verkligen av godo med så många standardliserade prov? Nja, det tycker inte jag. Personligen är jag inte emot prov, snarare tycker jag prov är bra.

De nationella proven över lag är av mätmodell (the measurement model), medan Lpo 94 förordar kunskapsstandardmodell (the standards model). Professor Cathrine Taylor lyfte redan 1994 upp dessa två olika bedömningsmodeller. Vad karaktäriserar de olika modellerna?

Mätmodellen (the measurement model): Huvudsyftet är att rangordna elever, t.ex. högskoleprovet, lästest och EQ-test.

  • provet består av många frågor
  • provet har ingen medveten progression
  • provets uppgifter bör mäta olika förmågor
  • provet är oftast standardiserade
  • eleverna bör inte informeras i förväg om uppgifternas form eller innehåll
  • provet bedöms kvantitativt med poäng
  • provets betygsgränser fastställs med lösningsfrekvens
  • provet har en tidsbegränsning

Kunskapsstandardmodellen ((the standards model) Huvudsyftet är att avgöra att eleverna har uppnått en uppsatt kunskapsstandard, t.ex. uppkörning för körkort, EKNA-projektet, ”läraruppdraget”.

  • provet består av få frågor
  • provet har en medveten progression
  • eleverna behöver inte göra identiskt samma uppgifter, ej heller samtidigt
  • eleverna bör informeras i förväg om uppgifternas form eller innehåll
  • provet bedöms kvalitativ, det vill säga utan poäng
  • provets betygsgränser fastställs som skillnader mellan olika kunskapsstandarder
  • eleverna får nog med tid för att genomföra provet

Lpo 94 och Lgr 11 ställer krav på skolan att vara tydlig mot eleverna vad det är för kunskaper som de ska kunna. Läraren ska i förväg redovisa vad det är eleverna ska kunna för att nå ett visst mål eller få ett visst betyg. Läraren ska också för eleven kunna visa på vilka grunder läraren har gjort bedömningar när det gäller elevens skolarbete. Ifall eleven har nått de mål eller betyg de tycker sig förtjäna. Mätmodellen lever inte upp till dessa åtaganden.

Vilket syfte fyller nationella prov om de inte ens håller sig till den läroplan som de ska följa?

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

8 reaktioner till “Nationella proven igen

  1. I grund och botten tycker jag nationella proven är bra. I NO tycker jag de gett ett förtydligande av innehållet i kursplanen som jag saknat.
    Samtidigt är det inget likvärdigt mätinstrument. Rättningsmallen är under all kritik. I årets NP i fysik förekommer det direkt faktafel i rättningsmallen och det fanns även i förra årets biologiprov. Hur är det ens möjligt?
    Det finns ett oerhört tolkningsutrymme. Det finns frågor som eleverna kan svara i princip vad som helst på men rättningsmallen ger otydliga riktlinjer om vad som är rätt.
    Jag tycker inte att det i sin nuvarande utformning är ett bra mått på att jämföra skolor.
    Ibland jämför man betyg mellan skolor och sedan använder man de nationella proven för att se om betygen ”stämmer”. Om man nu är tveksam till att en del skolor sätter korrekta betyg hur kan då NP säkerhetsställa detta?
    I så fall hur kan en lärare då:
    – Eventuellt få tillgång till provet innan provdatum
    – Genomföra provet själv
    – Rätta provet själv
    Om man redan tidigare bedömt tveksamt när man sätter betyg vad säger att man inte gör det vid nationella proven.

    Jag anser att man måste ha tydligare mallar och om nationella proven ska användas som måttstock i olika sammanhang bör de genomföras och rättas av externa personer.

  2. Hej Johan,
    Du verkar ha ett vettigt förhållande till nationella provet och jag håller med dig i det du säger. Att ha ett bra nationellt prov vore bra både för den enskilda läraren och för skolan. Men eftersom det är så mycket knas med både form och innehåll ifrågasätter jag syftet med proven.

    Det bästa vore om skickliga lärare skulle få vara med och sätta ihop proven, kanske under överinseende av någon som är duktig på provkonstruktion och som har goda kunskaper i mättraditionerna och kursplanerna. På så sätt skulle skolan få prov som bättre överensstämde med kursplanerna och även få en verklig kunskapsuppfattning när det gäller eleverna. Sedan är det ju inte så att nationella proven kan ta upp allt som finns med i kursplanerna och inte heller kan alla lärare bli 100% nöjda. Men bättre måste det bli.

    Johan

  3. Jag är förespråkare av nationella prov och tycker det är viktigt att de omfattar många ämnen. Det är dock mycket viktigare för mig att de håller hög kvalitet och omfattar en stor del av det som eleverna behöver än att de är många. Jag skulle egentligen bara vilja ha riktigt högklassiga prov på gymnasienivå och låta de lägre stadierna kalibrera sig mot de högre stadierna men tror att det fria skolvalet förstör den strategin.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s