h1

Lärarledd undervisning

29 mars 2011

Utbildningsminister Jan Björklund har verkligen en förmåga att reta gallfeber på lärare och det pedagogiska etablisemanget. I och med sin debattartikel i Dagens Nyheter (13/3-11), där han förordar att lärarna åter ska ta plats vid katedern, reagerar många. Alltså tillbaka till katederundervisning. Och oj vilken debatt det blev, vilken reaktion på landets bloggar och i media. Vissa bloggare var så arga att de satt och hoppade och andra spydde galla över Björklund. Varför? Jo därför att det pedagogiska etablisemanget menar att katederundervisning är detsamma som att läraren står och håller föreläsningar vid katedern och vårt samhälle ställer lite högre krav på eleverna och skolan än att eleverna bara ska vara mottagare. Men är det så att katederundervisning är detsamma som Caligula i Hets? Nja, det verkar inte vara så av de kommentarer jag har sett. Snarare är det så att många just tolkar det som en envägs-kommunikation.

Jag fick en bra kommentar av Pär. Han refererade till Nationalencykopedin (NE):  ”katederundervisning, den traditionella undervisningsformen i skolan som styrs av läraren genom föreläsningar, förevisningar och förhör med klassen kollektivt. Motsatser är individualisering och grupparbete”. Pär menar att man kanske skulle använda lärarledd undervisning som ett övergripande ord, där olika typer av metodik kunde vara underordnat, bland annat katederundervisning. Det är en god tanke tycker jag.

Men vad är motsvarigheten till lärarledd undervisning? Vem är det som leder undervisningen om den inte är lärarledd? Är det över huvudtaget undervisning om den inte är lärarledd? Och om det i sådana fall inte är undervisning – vad är det då? Förvaring? Grupparbete – är det undervisning? Är det lärarledd undervisning? Är grupparbete lärarlett arbete? Vad är ”fri forskning”? Alltså när eleverna på ett eget sätt ska ta reda på svaret på en frågeställning eller ett gäng frågor. När eleverna kopierar text, svarar på frågorna genom att skriva av bok/internet/tidning – är det undervisning? Eller vad är det?

Som ni märker är detta inte enkelt och det behövs klara definitioner vad det som menas när diskussionen pågår. Jan Björklund har inte definierat katederundervisning, inte heller tagit upp definitionen i NE. Att retas med proggare och flumpedagoger tjänar ingen på, bättre att definiera begreppet och sedan använda den metodik som får bästa kunskapsresultat för eleverna. Tidig utvärdering: Den metodik som gör att eleverna lär sig bra är en bra metodik. Den metodik som gör att inte eleverna lär sig det de ska är dålig pedagogik och ska bort. Det Björklund tar upp i artikeln är däremot att lärare ska vara lärare och leda undervisningen i klassrummet, i samspel med eleverna. Lärare ska inte reduceras till handledare och där eleverna själva ska söka kunskap. Det experimentet har vi redan genomlevt i Sverige, bland annat på grund av Problembaserat lärande (PBL).

Själv använder jag mig av seminarieundervisning, som är en speciell metodik där jag som lärare i dialog med eleverna går igenom arbetsområdet, ställer frågor till eleverna, tar emot frågor av eleverna, i dialog svarar på frågorna, problematiserar på tavlan och så vidare. Detta fungerar utmärkt och jag kommer att ta upp det i min bok: Yrke lärare som kommer i sommar.

Det amerikanska konsultföretaget McKinsey & Co har gjort en mycket stor undersökning, där man har gått igenom all skolforskning och de skolsystem som finns i många länder. Vilka är framgångsrika och vilka är inte det? Vad beror det på? Man har kommit fram till att det inte beror på klassernas storlek, geografisk läge, sociokulturell bakgrund – nej, det beror på vilken lärare man har. Det övriga spelar roll, men den enskilt viktigaste anledningen till skolframgång är läraren. LÄRAREN! Se Axess TV:s seminarieserie om McKinsey-rapporten. Läs min sammanfattning om vad man kommer fram till. Eller läs själva McKinsey-rapporten.

Att läraren behöver spela en avgörande roll råder det inget tvivel om. Elever måste få lärarledd undervisning och inte släppas fritt för att leta kunskap själv. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att läraren leder arbetet i klassrummet, med åldern behöver eleverna lära sig att ta kontroll över sin egen inlärning, även om läraren hela tiden behöver vara bollplanket. Och även om vissa grupper inte klarar en självständig skolgång, utan behöver lärarstöd precis hela tiden. Men även på högstadiet är en aktiv lärare direkt avgörande – för vad kan eleverna om genetik, samhällsekonomi, industriella revolutionen för att nämna några arbetsområden. Eller dencitet, nativitet, realkapital och DNA – för att nämna några begrepp. Att fylla dessa begrepp och arbetsområden med ett innehåll som inte går ut på att lära sig definitionen utantill, för att sedan rapa upp den på ett prov, kräver sin lärarinsats. Och jag pratar om ALLA elever, inte bara de som fått möjligheten att lära sig den kunskap de har rätt till genom åren i grundskolan. Jag pratar om ALLA elever som behöver en lärare som ligger högt upp på abstraktionsstegen och direkt när läraren märker att eleverna inte hänger med går ner i konkretion och illustrerar begreppen med exempel från elevernas erfarnehetssfär. Det krävs en hel del av läraren och det krävs att läraren leder undervisningen.

Kanske är det detta Jan Björklund menar, vore bra om han definierar vad han menar med katederundervisning. Jag kommer att skriva ett blogginlägg inom snar framtid om Hayakawa och hans abstraktionsstege, där jag på ett tydligt sätt förklarar vad jag menar med abstraktioner och ger konkreta exempel. Några som tar upp begreppsbildning är Sten Arevik och Ove Hartzell i boken ”Att göra tänkandet synligt”.

Att göra tänkande synligt : en bok om begreppsbaserad undervisning

Det Arevik och Hartzell tar upp i boken handlar bland annat om hur man måste fylla begreppen med innehåll, annars blir det bara upprapning av definitioner av begreppen, oftast utan förståelse. Denna bok är mycket bra att läsa för alla lärare, men för SO-och NO-lärare är den ett måste. Superviktig bok!

Jag hoppas att alla som diskuterar lärarrollen, vilken metodik man använder och skolans roll när det gäller undervisning inser hur direkt avgörande läraren är. Hur läraren kan göra skillnad. Hur läraren måste leda arbetet i klassrummet. Jag tror att alla som har gått i skolan kan kan komma ihåg de usla lärarna, de som egentligen inte borde vara lärare. Men jag tror också att alla kan komma ihåg de där superbra lärarna som fick eleverna att växa, tycka det är kul att gå i skolan, kunde förklara på ett bra sätt, byggde relationer, lärde eleverna mycket. De där lärarna som gör skillnad. Hoppas att Stockholm stad verkligen lever upp till sina löften att ge bra lärare bra betalt.

Behöver jag skriva? För övrigt anser jag………………

Annonser

6 kommentarer

  1. Hej Johan

    Ett litteraturtips som komplement till McKinseys skolrapportering.

    http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0415476186

    Att kalla Visible learning för guldgruva är en underdrift. I alla fall om man är intresserad av elever studieresultat. Och det är väl ganska många numera.

    Håll grytan kokande.

    /anders


    • Hej Anders,
      Tack för tipset det ska jag genast kolla upp.
      MVH

      johan


  2. Ett väldigt intressant utredande inlägg som klargör en hel del kring hur riktig undervisning ska bedrivas. Huvuddelen av min kommentar handlar dock om en ytterst liten del av inlägget.

    Vi är också ganska många lärare som blivit tystade med har du inte ”elevfokus” när vi ifrågasatte nya frälsningsläror. Det är många lärare som började hålla mun när det visade sig att lydighet och att vara ja-sägare var det enda som lönade sig i lönekuvertet när kommunerna tyckte det var onödigt att följa upp lärares viktigast uppgift. Det blev svårt att vara stolt över sitt yrke när obehöriga lärare togs in i massor och att då våga stå upp för sina undervisningsformer var inte lätt. Vi är många som hälsar Björklunds provocerande uttalanden med viss glädje för han slår mot de som slog på oss.


    • Jan,
      Som vanligt kloka ord av dig. Håller med dig att det är många lärare som har fått stå tillbaka för ”det senaste skriket inom pedagogisk forskning”.


      • Tror det har att göra med vilken pedagogisk forskning och hur man tolkar den.


  3. […] mycket stridbare skolledaren i Haninge, Johan Kant, går till storms mot Jan Björklund i ett blogginlägg, men har ändå svårt att förklara vad det egentligen är för fel på det Björklund säger. […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s