h1

Sven-Eric Liedman kritiserar Zaremba

01 maj 2011

Maciej Zarembas fem artiklar om skolan i Dagens Nyheter har verkligen satt sprätt på debatten om svensk skola och de problem som finns. Men var är alla lärare i debatten? Var är alla rektorer? Lärarkåren i Sverige är en av landets största yrkeskårer, men de hörs eller syns väldigt sällan. Eventuellt kommer en och annan kommentar in på insändarsidorna. Lördag 30/4 uttalade sig Cajsa-Marie Gulin (grundskolelärare 1-7) i en insändare i Dagens Nyheter. Och på kommentarsfälten på nättidningen finns det lärarröster och en del lärare har bloggar. Men det stora lärarkollektivet är tyst, bara deras fackliga företrädare syns i media. Enligt Gulin har lärare fullt upp med att genomföra sitt uppdrag, som består av så många olika arbetsuppgifter. Heléna von Schantz har beskrivit detta på ett bra sätt på sin blogg. Samtidigt blir lärarkåren styvmoderligt behandlade. Gulin skriver: ”Vi får direktiv från Skolverket, vi får direktiv från forskare, vi får direktiv från kommunpolitiker om och hur arbetet ska utföras”.Cajsa-Marie Gulins beskrivning av skolan är ett fokus på arbetsuppgifter och direktiv. Ingenstans finns det någon beskrivning av hur det går för eleverna, man kan ju göra en massa saker och sätta in en massa åtgärder som är verkningslösa. Gulins förslag till få ordning på skolan är inte heller någon lösning som skulle bidra till kvalitetsförbättring. Exempelvis menar Gulin att det ska finnas ett maxtak för hur många elever skolan ska få ha i varje klass. Den åtgärden kommer inte förbättra kvaliteten i skolan, innehållet på lektionerna kommer inte bli bättre, det kunde McKinsey-rapporten konstatera. Ett annat förslag som Gulin har är att höja lärarnas löner med minst 10 000 kronor i månaden. Klart bra lärare ska ha minst 10 000 kronor i månaden, men kommer kvaliteten i skolan bli bättre om man höjer lönerna rakt av på ett bräde? Jag tror inte det!

Några som däremot syns och hörs en hel del i media är ”de lärde”. Onsdagen 27/4 skriver idéhistorikern Sven-Eric Liedman en artikel Dagens Nyheter, som ett rent svar på Maciej Zarembas artiklar. Liedman menar att Zaremba gör sig skyldig till en hel del sakfel, bland annat att han beskriver svenska skolan problem som något unikt för Sverige, vilket det inte är. Liedman menar också att Zaremba har en ytlig syn på kunskaper. Hur vet Liedman det? Zaremba lämnar väl bara några exempel ur skolans värld som handlar kunskap? Liedman anklagar Zaremba att han drar slutsatser som är ohållbara, men har inte Zaremba försökt att beskriva den svenska skolan? Har inte Zaremba med en ganska många exempel pekat på totala galenskaper som har hänt och händer inom svenska skola – över vårt avlånga land. Vad har Liedman emot denna beskrivning? Och om man jämför Sverige med andra länder så sjunker de svenska elevernas kunskapsresultat, det är väl hårdfakta och inget tyckande? Och är det inte så att det svenska skolsystemet är unikt internationellt? I vilket annat land har man gått från statlig till kommunal huvudman, gått från relativa betyg till kunskapsstandardbetyg, gått från mål- och regelstyrning till mål- och resultatstyrning? Ingen annans stans! Och det borde Liedman istället fokusera på, så mycket idéhistoriker han är.

Men vad är då problemet med att Sven-Eric Liedman uttalar sig? Njä, egentligen inte så mycket, men det blir ytterliggare en röst i media som inte vet vad han pratar om. Ännu en professor som aldrig har varit i ett klassrum, åtminstone inte undervisat och varit ansvarig för grundskoleelever under en längre period. Ännu en röst i media som diskuterar skolan, men som inte är lärare, som inte vet hur det fungerar i ett klassrum. Problemet med att professorer och forskare uttalar sig är att de har en vision över hur skolan är, en bild över hur det fungerar i skolan. Men hur det ser ut i verkligheten har de inte kunskap och erfarenhet av. Men de hävdar sin vision så hårt att det blir till verklighet för dem och med hjälp av sin maktposition tar de sig tolkningsföreträdet för en hel skolvärld. Men var är lärarna?

Ett annat problem när Sven-Eric Liedman diskuterar skola är ett återkommande problem, som han delar med många andra inom forskar- och högskolevärlden. Man debatterar och för fram sina åsikter på ett väldigt abstrakt språk, nästan som ett filosofiskt resonemang – inga konkreta exempel från skolvardagen. Det blir nästan som en metadebatt, väääääääligt långt ifrån klassrummets dagliga bekymmer. I denna debatt är det nästan ett stående inslag att vi måste ha en skola för framtiden, en skolan som utbildar barnen för det som komma skall, en skola som är lustfylld och en skola som är något annat än katederundervisning eller förmedlingspedagogik. Fokus flyttas från att alla elever (eller lärarstudenter) ska ha rätt till grundkunskaper till en bygga upp en skola (eller lärarutbildning) för framtiden. Det blir en slags idédiskussion, men i det här fallet så passar det ju, eftersom Liedman är idéhistoriker.

Svensk skola har varit en experimentverkstad i över 20 år, där myndigheter, politiker, kommuner, rektorer, lärarhögsskolor inte har tagit sitt ansvar. Att man nu vill styra upp skolan än gång för alla med hjälp av en ny läroplan, Lgr 11, är föga förvånande. Att den dåliga lärarutbildningen diskuteras återkommande är föga förvånande, de enda som tycker att lärarutbildningen är bra är de som jobbar där. Konstigt att Karolinska institutet, KTH, Chalmers, Handelshögskolan, Stockholms universitet med flera program/linjer inte får återkommande kritik från alla håll. Det är bara lärarutbildningen som får så massiv kritik – kan vara så att det finns någon sanning i kritiken? Eller är det så att det är politikernas fel, som en del säger? Att regeringen vill styra upp Skolverket är föga förvånande! Att arbetet i Sveriges kommuner måste styras upp är föga förvånande. Att elevernas resultat måste styras upp är föga förvånande.

Och när Liedman och andra ligger på en filosofisk nivå när det gäller diskussionen om skolan och den kritik mot svensk skola som lyfts fram i Zarembas artiklar – vad pratar jag om?

  • Att elever lämnar årskurs 3 utan att läsa flytande!
  • Att elever lämnar årskurs 3 med att ha lärt sig läsa mekaniskt!
  • Att elever lämnar årskurs 6 utan att behärska de fyra räknesätten!
  • Att elever lämnar årskurs 5 utan några som helst grundkunskaper i SO och NO, t.ex. vad demokrati är!
  • Att elever lämnar grundskolan utan fullständiga betyg!
  • Att elever inte är behöriga till nationellt program på gymnasiet!
  • Att elever som går på individuellt program inte slutför sina studier!
  • Att rektorer anställs som inte har kunskap och erfarenhet från högstadiet, i vissa fall även saknar adekvat utbildning!
  • Att rektorer är administratörer och inte pedagogiska ledare!
  • Att den som är intresserad kan sköta en skolas ekonomi, kanske en budget på 33 miljoner – adekvat ekonomutbildning behövs inte!
  • Att ingen följer upp resultat (kommun, rektor, lärare) – det kan ju vara så att det finns metodik och lärare som faktiskt inte fungerar – eller är dåliga resultat elevernas fel?

Sven-Eric Liedman är delaktig i ett nätverk som heter Skola och samhälle (SOS). Ledare och initiativtagare till detta nätverk har varit delaktiga i skoldebatten de senaste 20 åren. Frågan är vad man vill med den svenska skolan? Vad är syftet med detta nätverk? Så här skriver man: ”Den heter S.O.S. för att den handlar om skola och samhälle, men också för att den är en signal om att det nu är hög tid att föra en fördjupad, kritisk och bred diskussion om vart skolan är på väg. Den diskussionen förs knappast i media i övrigt. Vi hoppas att många ska läsa S.O.S. och att många ska komma till tals i tidningen: lärare som är mitt uppe i vardagsarbetet i skolan, lärarutbildare i färd med att skapa en ny lärarutbildning, forskare som vill delta i en kritisk utbildningsdebatt, elever, föräldrar, politiker, alla med intresse för skolan och skolans utveckling”. Det är väldigt bra att lärare som är mitt uppe i vardagsarbetet i skolan får komma till tals. Det är bra att man är kritisk – men är man kritisk mot sin egen gärning? Är man kritisk mot sitt eget förhållningssätt? Är man kritisk till att det skiljer mellan vision skola och verklighetens skola? Är man kritisk till att elever går i grundskolan i 9 år och inte får lära sig läsa? Eller ligger all kritik på ett filosofiskt plan? Det återstår att se, men jag är kritisk! Kanske kan Cajsa-Marie Gulin skriva en artikel där hon beskriver innehållet i en lärares arbete och alla de arbetsuppgifter man har?

Dags för lärarna att ta plats i diskussionen, lyfta fram sin skolvardag och berätta vad som fungerar och inte fungerar. Sprida god metodik där eleverna når goda resultat och hjälpas åt att identifiera det som inte fungerar och hjälpas åt att lösa problemen. Dags att satsa på klinisk forskning inom skolans värld – låt forskarna ge sig ut i klassrummen och kolla vad som funkar och inte funkar. För fortfarande är det så att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Annonser

10 kommentarer

  1. Jag har länge följt med i skoldebatten och tackar för en bra analys av Liedman. Hans vänner i nätverket lämnar mycket övrigt att önska. Olle Holmberg var en gång skolminister Ingegärd Wärnerssons politiska rådgivare. Som sådan förespråkande han åldersblandad undervisning, trots att den var ifrågasatt. Han motsatte sig inte att den drevs igenom med tvång i kommunala skolor. Ingrid Carlgren har ett stort ansvar för skolans problem 2011, inte minst genom sin roll som lärarutbildare. Solweig Eklund var en av Lärarförbundets starkaste anhängare av lärarnas ”skitavtal” och har sett till att läraryrket devalverats å det grövsta. Det finns all anledning att varna för S.O.S.


  2. Hej,
    Håller med dig fullständigt och tackar för informationen. Jag har väldigt mycket information om dessa personer, faktiskt en hel del ”hett” stoff. Jag funderar att granska detta nätverk lite närmare, ungefär som jag gjorde med Scherp & co – men jag har inte bestämt mig än.


  3. Tack för underbart inlägg.
    Efter Zarembas serie är det som om man lyfts upp ur eländet, släppts fri! Hur många är vi inte som diskuterat med varandra precis på detta sätt ?! Det finns hur mycket som helst att säga, man vet knappt var man skall börja. Du pekar bl.a. på tokeriet med rektorer som pedagogiska ledare, mentorer. Tanken är orimlig. Hur skall rektorer – av vilka många blev rektorer för att de inte klarade av att vara lärare – kunna vara pedagogiska ledare för oss!! Hälften av dem är ju inte ens behöriga att undervisa!! Absurt!
    Du frågar också var alla lärarna är i debatten. De tiger! De vet att om de argumenterar likt Zaremba eller Johan Kant på konferenser eller studiedagar så blir det inte mycket till lönepåslag. Den individuella lönesättningen är ett elände ur detta perspektiv. Att diskutera offentligt är ännu värre! Helsingborg har haft en serie artiklar om hur illa lärare har hanterats för att de kritiserat kommunens skolpolitik offentligt.
    Tack igen Johan Kant!
    Claes Rydebck (som inte stod ut utan gick vid 63,5 års ålder, förlorar pengar gör man också).


    • Claes,
      Tack för de positiva orden. Det är riktigt, riktigt ledsamt att höra dig berätta om rätten att föra fram sina åsikter står i motsats till berättigad löneökning. Så jävla trist!

      Jag hoppas att andra lärare träder fram, både i debatten, på nätet och på min blogg och berättar om oförrätter. Tyvärr väljer en del lärare att vara anonyma, för att de är rädda för att få repressarier. Också ibland rädda för att stå för en åsikt som de inte har argument för.

      Vi får kämpa på!


  4. I en studie år 2002 i åtta europeiska länder av kunskaper och uppfattningar om engelska i slutet av grundskolan framkom följande:
    ”Resultaten av studien har delats in i tre nivåer. Norska och svenska elever låg högst med i det närmaste identiska resultat. Därefter kom eleverna i Danmark, Finland och nederländerna” (Kunskapsmätningar, SCB Svensk utbilnding i internationell statistik, s. 131).

    Finns det någon oberoende arena där detta resultat, Civics resultat (dvs. medborgarfostran), och PISA/TIMMS kan diskuteras? Finns det någon oberonde arena där de nationella uppgifter angåebnde svenska elevers läs, srivkunnighet mm som du referar till kan disktueras och analyseras?

    Med oberoende arena menar jag i första hand en arena där alla dessa resultat får plats och kan diskuteras? Skola och samhölle tycks inte vara en sådan arena eller? (Har du försökt att publicera något där?)

    Förutom en oeberoende arena bör det nog också finnas bereonde arenor, nätverk eller dylikt, där specifika grupper berör sina gruppspecifika frågor.
    Frågan är väl om skola och samhälle tillhör den förra eller den senare arenan?


    • Känner inte till någon oberoende arena – tyvärr. Vore intressant om Handelshögsskolan eller Kungliga tekniska högskolan fick en projektuppgift att analysera detta. Vore intressant!

      Annars vet jag inte.


      • Jag håller med dig. Men detta får en viss betydelse när vi ser på kunskapsbegreppet, att vi människor hittills inte har funnit någon obereonde och objektiv arena att mötas. Hur kan då den kunskap mänskligheten producerar anses vara objektiv?


  5. Hej igen!
    Jag tycker att det är bra att du granskar Skola och samhälle. Själv har jag i arkivet för hösten 2010 (septembert) funnit följande vad gäller frågor som Skola och samhälle vill lyfta – detta i anslutning till förra årets valdebatt. Notera att detta är långt innan Zarembas artiklar, långt innan Björklunds artikel om katederundervisning-
    1) Skolan skapar klyftor
    2) Skola och demokrati
    3) Vart tog den värdefulla bildningen vägen?
    4) Skolan måste förändras därför att samhället förändras?
    5) Kampen för skolan som en social och kulturell mötesplats – är den nedlagd?

    6) Lärarnas arbetsvillkor och yrkets utveckling
    7) Lärarutbilndingen som akademisk yrkesutbildning
    8) Undervisningens fölrsvinnande – reclaiming teaching
    9) Finns det ett forskningsunderskott på utbildningsområdet?
    10) Har styrningen blivit kontraproduktiv?

    Är det dessa 10 områden som du Johan är kritisk emot? Eller är det hur dessa områden behandlas? Eller är det att det salkans det viktigaste området, grundbulten? Eller är det personer i skola och samhälle du misstror? (Se exempelvis vilka lärare som sitter med i redaktionen.) Även granskarens/forskarens avfsikter i en granskning bör tydliggöras. Målet är givetvis att alla elever i Sverige bör/ska/har rätt att få adekvat undervisning som gör att de blir godkända.


  6. Pär,
    Ledningen för SOS är i högsta grad delansvarig för skolan de senaste 20 åren. Det är på rubriknivå svårt att vara kritisk, man måste titta på innehållet. Men tänk bildning – vad hände med utbildning? Skolan måste förändras… – ja, men frågan hur? Ska inte grundkunskaper vara viktigare än att söka kunskap själv, eller kunna hantera datorer? Att komma upp på mellanstadiet och inte kunna läsa ställer till katastrof för eleverna.

    Jag förstår inte vad punkt 5 står för? Vad menar man? Detta möter jag dagligen och den mötesplatsen är verkligen inte nerlagd – för jag vägrar tro att Vikingaskolan är unik i Sverige. Punkt 7 är viktig: Lärarutbildning som akademisk yrkesutbildning!!!!


    • Hej!
      Om du fortsätter att granska Skola och samhälle kan du ta reda på vad punkt fem står för och de andra inläggen som har publicerats sedan starten. I alla fall redovisas öppet artiklarna, vilka som ingår i redaktionen etc. Och antingen kan man granska detta forum utifrån eller kan man försöka att påverka det inifrån genom att själv försöka få något publicerat där.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s