h1

Skolan blir bättre och bättre – eller inte?

15 maj 2011

I onsdags (11/5) fortsatte skoldebatten i Dagens Nyheter (DN). Jag måste säga att DN verkligen gör en insats för skolan, att man efter Zarembas artikelserie fortsätter diskussionen. Denna gång var det en lärare som fick komma till tals – Herre Gud, vilken chock! En lärare som jobbar i skolan! Bingo!

Läraren heter Fredrik Karlsson och är lärare i matematik och NO på högstadiet på Adolf Fredriks musikskola. Han verkar vara en sympatisk människa, redogör för sin syn på skolan och hur utvecklingen varit. Några aspekter som Karlsson lyfter fram är bra och viktiga, t.ex. att eleven ställdes i centrum i och med införandet av Lpo 94, samt att läroplanen ställde helt andra krav på eget tänkande än tidigare läroplaner. Detta är bra! Fredrik Karlsson menar att den svenska skolan blir bara bättre och bättre, något som inte debatten har uppmärksammat. Dessvärre anser jag inte att Fredrik Karlsson har rätt i att skolan blir bättre. Jag anser inte heller att Karlsson beskrivning av skolan riktigt stämmer, även om hans beskrivning är fin, det är flera aspekter som inte lyfts fram.

Pisa-rapporten visar tydligt att svenska elever tappar i jämförelse med sina internationella kompisar, både i matematik, NO och nu senast också i läsförståelse. Och läsförståelsedelen bygger på att kunna tänka själv och läsa mellan raderna, exempelvis är en av uppgifterna att eleverna ska läsa ett manus på en pjäs och sedan kommer frågorna. En av frågorna lyder: Vad händer innan ridån går upp? Detta ställer lite krav på eget tänkande och har du lärt dig att läsa mekaniskt, eller för den skull att inte läsa flytande (har haft flera elever som jag har fått jobba stenhårt på just denna bit på högstadiet), då blir det svårt att klara av frågorna.

Fredrik Karlsson skriver: ”Om eleverna ges utmaningar och tränas tänka själv, blir deras hjärna mindre som ett lager och mer som en verkstad. Detta har vi försökt göra i 17 år med Lpo 94 och tyvärr är det svårare att mäta den kunskap som eleverna tillgodogör sig, jämfört med att rabbla floder eller grundämnen. Det är lättare att mäta det som präglade den äldre skolan och det förra betygssystemet”. Tyvärr tar inte Karlsson upp de olika traditionerna i Lgr 80 och Lpo 94 och heller inte de olika mättraditionerna. I Lgr 80 var det fokus på utlärt, det vill säga läroplanen tog upp en massa stoff som skolan skulle ta upp. Det fanns inga hållpunkter eller standarder som eleverna skulle ha inlärt. I Lpo 94 fick skolan ett uppdrag att alla elever skulle ha uppnått en viss kunskapsstandard (mål att uppnå) i årskurs 5 och 9, senare även i årskurs 3. Men fick lärarkåren någon fortbildning när de fundamentalt skulle ändra sitt sätt att tänka? Icke sa Nicke!!! Detta är inte oviktigt i sammanhanget.

En annan sak som är viktigt i sammanhanget hänger ihop med det Fredrik Karlsson skriver om att det tidigare var enklare med bedömning. Det beror på om man gjort upp med den tidigare mättraditionen, se Mätmodeller. Klart att det är enklare att ha ett atomistiskt poängplockarprov, men det går faktiskt att göra kvalificerade och bra bedömningar kring hur långt elever har kommit i sin kunskapsutveckling enligt Lpo 94. Det handlar att göra kvalitativa examinationsuppgifter (frågor), där eleverna får visa vad de kan – med eget tänkande givetvis. Alltså inte poängplockarprov!!!

Fredrik Karlsson visar en positiv bild av skolan, en positiv inställning till alla de fantastiska barn och ungdomar som vi har i Sverige. Det är bra! Adolf Fredriks musikskola (AF) är en elitskola, där det ställs höga krav på att komma in och på elevernas skolgång. Med elitskola menar jag här inte att alla de elever som kommer in på Adolf Fredrik är bäst i alla skolämnen, men i och med att skolan har så stark profil på musik och att eleverna ska sköta sin skolgång, blir det en kollektiv inställning att det är viktigt att sköta sig, både när det gäller skolarbetet och givetvis musikutövningen. Dessutom finns det över lag föräldrastöd, jag har många kompisar som har gått på AF och jag känner en hel del barn som går där idag. I och med att det är så många elever som söker till AF, väldigt svårt att komma in, har AF också ganska stora klasser, vilket innebär att skolan har god ekonomi (skolpengen i Stockholm stad är ganska hög). Adolf Fredriks musikskola är helt enkelt en fantastisk skola.

Jag tror nog att Fredrik Karlsson är en bra lärare. Dock tror jag inte att AF är representativ för svensk skola. Karlsson skulle säkert klara sig bra som lärare på vilken skola som helst, han har ju en positiv grundinställning. Men frågan är om Fredrik Karlsson skulle ändra uppfattning om han jobbade ett år i Jordbro eller i Rosengård, eller varför inte på Tolvåkersskolan i Kävlinge som Zaremba beskrev. Eller på någon landsortsskola, där eleverna inte har gjort ett aktivt val att gå i en skola med musikprofil. Eller i en skola där föräldrarna saknar bildning och utbildningstradition, kanske unga ensamstående mammor och kanske till och med missbruksproblem. Elever som kommer från hem som inte har en enda bok, inte har en enda tidning och där barnen inte får en mysig godnattsaga läst för sig, utan att mamma sätter på ”my little pony” på bandspelaren. För dessa hem finns och de är ganska många. Kanske är dessa som drar ner statistiken i PISA?

Jag har jobbat i 9 år som SO-lärare i ett område där inte eleverna hade samma förutsättningar som eleverna på Adolf Fredrik. Lärare är alltid viktiga, men på skolor som Jordbromalmsskolan är läraren direkt avgörande för om du ska lyckas få poäng och kunskaper för att komma in på gymnasiet. I förorter som  Jordbro är lärarjobbet ett jobb på liv och död – glöm aldrig det!

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Annonser

9 kommentarer

  1. Det som framförallt blir tydligt när man läser artikeln efter att ha läst Zarembas artiklar, upplever jag, är hur enorma skillnader det finns i det som svepande refereras till som ‘svensk skola’. AF är representativt för en sorts skolkultur, den verklighet du lyfter i inlägget är representativ för en annan sorts skolkultur, situationen i Bjästaskolan uppstod i en tredje.


  2. Morrica,
    Du har så rätt och det är stor skillnad mellan skolor och kommuner. Detta är ett problem, faktiskt ett demokratiskt problem – ett demokratiskt underskott. Jag hoppas att lärare som Fredrik Karlsson får synas mycket i debatten och att lärare får vara med och lösa de problem som skolan har. Och att forskare och myndigheter jobbar närmare lärare som kan belysa vilka problem som finns.


  3. Bra att du tar upp föräldrarnas utbildningsnivå som är en mycket viktig parameter! Det är SÅ stor skillnad att vara lärare på en skola som Adolf Fredrik och en skola som till exempel Rinkebyskolan, jag vet för jag har provat båda.

    Sen tycker jag att denna forumeling är märklig, jag trodde du skull ta upp den:

    ”När jag har jobbat med skolutveckling har jag ställt frågan; Vem ska göra jobbet i klassrummet? Jan Björklund och Maciej Zaremba tycks ha svaret klart. Läraren skall stå i katedern och leverera mätbar kunskap och disciplin.”

    Tycker det verkar som Karlsson tror att en lärarledd undervisning måste vara monologisk till sin karaktär. Vilket är helt fel! Att läraren står i katedern betyder att läraren leder samtalet men det betyder inte att eleverna inte får komma till tals.


    • Elias,
      Håller med dig om citatet, men denna debatt är så trög och infekterad att jag inte tänker gå in på den. Det verkar som om katederundervisning är ett ord som för alltid är kidnappat av de definierat det som att läraren monotont står och maler. Jag säger lärarledd undervisning eller seminarieundervisning, ett begrepp som jag själv använder. I min bok som kommer i augusti tar jag upp seminarieundervisning och ger många, många exempel på hur den metodiken bedrivs.


      • Ska bli intressant att läsa!


  4. DN 2010 11 23 innehöll bl a en artikel om bedömning (http://www.dn.se/sthlm/vi-har-jobbat-jattemycket-med-bedomning-) med följande kommentar från Fredrik Karlsson: ”– I min förra skola ägnade jag ibland halva lektionen åt ordningsproblem för att sex sju tonåringar inte mådde bra hemma. Här tar det 30 sekunder att komma in i lektionen.” Jag tycker det säger en del om kvalitetsskillnaderna i svensk skola…


    • Hej Mats,
      Vet inte var du jobbar, men visst finns det stora kvalitetsskillnader. Men det beror också på personen. Kanske har du också skaffat dig erfarenhet så att du vet hur man får ordning på klassen på ett snabbt sätt.


      • Mats,
        Läste lite snabbt, du refererade till vad Fredrik sagt – aha, du har rätt, det är skillnad.


  5. […] har vi Johan Kant som på sin blogg under rubriken ”Skolan blir battre och battre – eller inte?” skriver han på tal om den mycket postiva bild vi kunde läsa om i en artikel i DN Kultur […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s