h1

Klassperspektivet är viktigt att medvetandegöra

09 juni 2011

Häromdagen fick jag en tankeställare. Det var inte något nytt jag lärde mig, utan en påminnelse. Det var i ett samtal om skolan som jag förstod att den jag pratade med inte tänkte klass över huvudtaget. I debatten i media, bland yrkesverksamma lärare och akademiker är det medelklassen som talar. Medelklassen som förklarar problem, lyfter fram exempel och lyfter fram hur fantastisk skolan ska vara. Skoldebatten förs många gånger av människor som inte är lärare, eller ens är verksamma i skolan och dessutom tillhör medelklassen. Även lärare tillhör medelklassen och jag själv också.

Men, det är här jag reagerar. Att tro att pedagogik som fungerar på välartade medelklassungar skulle fungera på barn som kommer från arbetarklass, eller ännu värre på elever som saknar språk (annat än enkelt talat språk) är direkt okunnigt. Men jag tänker inte på det, jag ”lullar på” som jag brukar göra, diskuterar pedagogik med människor jag möter, tills jag träffar på en person som vet exakt hur det ska vara, men i mina tankar snurrar det: ”Undrar om det där fungerar i Jordbro”. Och så skakas jag om då och då för att komma till insikt att det är en stor skillnad. För vad är problemet?

Ja ett exempel är att det finns många elever i segregerade och utsatta områden, speciellt ju högre upp man kommer i grundskolan, som har misslyckats så mycket att klasshatet kommer fram. Alltid har dessa elever fått höra att de är odugliga, att de inte kan något (annat än att störa), även hemifrån ibland. ”Du ska inte tro att du är något”. Föraktet för skolan och för lärare kan vara högst påtagligt och genom att ställa hårda krav på dessa elever skjuter man dem ifrån sig. Nej här behövs det mycket kärlek och ”gull-i-gull”, bygga bra relationer – till och med använda sig av mycket humor och sin personlighet och bygga upp en nästan kamratkänsla. Sen plockar man fram det tuffa kunskapskraven, givetvis anpassade (Förkunskapsprincipen) och med att hela tiden jobba med elevens förförståelse. På detta hela tiden återkoppling, återkoppling och återkoppling för att visa att eleven kan och att du som lärare tror på eleven.

Det är vid samtal som jag hade för några dagar sedan som jag ”vaknar upp”, då jag inser att medelklassen styr både debatt, beslut, genomförande i skolan och att just klassperspektivet inte tas upp.  För om man inte tar upp detta, hur kan man då medvetandegöra detta fenomen? Jag tror att det är viktigt att veta att olika klasstillhörigheter existerar och dessa påverkar i högsta grad eleverna och deras inställning till skolan och skolarbete. Då hoppas jag att lärare på ett bättre sätt möter elever och bygger relationer, så att alla elever får chansen att klara kunskapsmålen och därmed öka sitt självförtroende. Sett ur detta perspektiv borde man skrota Salsa, för i Salsa kalkylerar man med att en viss grupp elever inte kommer lyckas lika bra som en viss annan grupp elever. Utifrån klassperspektiv!

Nu säger ju den kloke läraren eller journalisten att det är klart att vi har klassperspektiv och hela tiden är medvetna om detta fenomen. Kanske är det bara jag naiv och godtrogen, kanske är det så att de flesta lärare har järnkoll på detta. Det är jag inte alls så säker på! Och försvararen av Salsa menar att det är ett analysinstrument för att förstå hur det ser ut i samhället. Det är jag inte alls så säker på! Alltså att man alltid använder Salsa som analysinstrument med ”förnuftig-som-snus-glasögonen” på. Nej, jag tror att det är lätt att använda Salsa för att få sina tankar om vissa elevers oduglighet bekräftade.

Klasskamp! Och lärare är samhällets viktigaste yrkesgrupp att synliggöra klasskampen.

Advertisements

12 kommentarer

  1. Du har nog alldeles rätt i att inte alla är medvetna om olika klasser och om det är det, kategoriserar man efter klasstillhörigheten. Därför är det viktigt för oss lärarutbildare att medvetandegöra studenterna. Det handlar om klasstänkande inte om individerna – framgång får de som redan från början har allt stöd och som ses ha bättre förutsättningar. Och bara att tillhöra en speciell klass kan ha stor betydelse för om någon når framgång eller inte. Det är inte något hos eleverna utan mellan dem och både uttalade och outtalade föreställningar om hur en viss grupp tänker, fungerar och har möjlighet att lära sig mm.

    Om man hela tiden är medveten om detta och börjar se elever och studenter m.fl. som individer och inte i relation till deras klasstillhörighet, upptäcker man lika många variationer inom grupperna som mellan dem.

    Jag tror därför inte att man kan lägga upp olika undervisningssätt beroende av vilken klass eleverna tillhör. Snarare att man genom ett klassmedvetande försöker se elever som individer, som iofs kan präglas av sin tillhörighet till en grupp, men inte lika med gruppen.


  2. Vill tillägga att jag anser att vi hamnat helt fel om vi börjar se klasstillhörighet, etnicitet och genus lika med individer som är i behov av särskilt stöd. Tyvärr har jag märkt att detta redan sker. Det verkar förutsättas att om någon tillhör en speciell grupp med automatik har svårigheter eller kommer få det.

    Likadant om vi ser att elever som inte kan svenska för att de kommer från ett annat land har behov av särskilt stöd. De tillhör inte med automatik den grupp elever som har det behovet. För i så fall skulle jag också vara i den gruppen när jag lär mig grekiska. Alla som skulle lära sig ett annat språk skulle vara i den gruppen, om man tänker så – det är absurt.


    • Monika,
      Håller med dig, klart att vi inte ska dela upp elever i grupper, jag menar bara att man ska medvetandegöra för att anpassa sin undervisning till de förutsättningar vi har. Alltså att viss pedagogik inte fungerar om man först inte bygger upp goda relationer med eleverna, medan samma pedagogik fungerar bra om man ”går in och kör” på andra ställen. Simple as that!


      • Tror det kommer bli bättre, då vi på lärarutbildningen har haft kurser under ett tiotal år där vi medvetandegör detta. Tyvärr är krafterna för övrigt så starka att det riskerar försvinna väl ute i praktiken. Men vi får se tiden an. Man måste tro att skolan med tiden inte kommer styras av en enda klass´ värderingar som utestänger många andra eller görs till problem. Just för att de ruckar på de värderingar som anses skall gälla i vårt samhälle. Alla talar om mångfald, men som jag ser det, gör man allt för att hämma den och i värsta fall kväsa den.


  3. . Att tro att pedagogik som fungerar på välartade medelklassungar skulle fungera på barn som kommer från arbetarklass ……är direkt okunnigt” skulle kunna vara ett generalangrepp på enhetsskolan. Av dina kommentarer förstår jag att det inte det du avser men det visar ändå att klassfokus är nåtog som kan problematiseras. Elever från studieovana hem, med sociala problem i sin omgivning eller språkliga hål har olika umaningar för oss lärare att möta.


    • Ja, men det är inte säkert att studieovana hem, sociala problem i omgivningen innebär att eleverna är i behov av lärare som ser detta som en utmaning. Då bedömer man individen först och främst efter det istället för att utgå från hennes egen förmåga. Det kanske räcker med lärare som har förmågan att se vilken potential eleven har oavsett bakgrund.


    • Jan,
      Jag tycker jag förklarar mig tillräckligt tydligt. Det handlar ju om att pedagogiken i sig kanske inte är felaktig, men att vissa elevgrupper behöver ett annat förhållningssätt än att bara gå in och köra. Många elever som har gått lång tid i grundskolan, för den del gymnasiet också, och inte lärt sig det de behöver kunna har blivit desillusionerade. En del har faktiskt blivit hatiska mot skolan och lärare. Här behövs det lite fingertoppskänsla!


  4. Skolan ska inte styras av någon klass. Den ska styras av lärare på ett sådant sätt att allt fler kan göra en klassresa!


    • Per,
      Läs vad jag skriver – jag skriver medvetandegöra! Det innebär inte att skolan ska styras av någon klass, utan att vi ska anpassa våra medelklasshjärnor så att vi får med oss alla elever. Jag har själv träffat flera lärare som inte är medvetna om detta när de möter ungarna och sedan blir det pannkaka med lektionerna.


  5. Bra skrivet. Jag har läst en annan blogg nyss, som troligen har samma perspektiv. Kolla! Jag lyckas inte länka, men copy-paste finns ju.

    http://storstad.wordpress.com/2011/06/10/straffa-skolorna-for-barnfattigdomen/


  6. Klasskamp?
    Personligen tror jag att samarbete över klassgränserna fungerar bättre.


    • Erik,
      Klart att samarbete över klassgränserna fungerar bättre, men andemeningen i min artikel säger att klasskampen handlar inte om att kriga mot varandra utan kamp för att synligöra hur de ungar som kommer från arbetarklass generellt inte har samma förutsättningar som medelklassungar. Inget annat!



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s