h1

Jan Björklund – pinsamt dålig skolminister

15 augusti 2011

Det händer rätt ofta att jag undrar hur Jan Björklund tänker när det gäller svensk skola. Sen när blev kepsar ett problem? Sen när har mobiltelefoner varit ett problem? Men tydligen är det ett stort problem för utbildningsministern, för han ser till att ordna lagen så att lärare har rätt att ta ifrån elever mobiltelefoner om så behövs. Nu är det ju så att det finns en hel del andra problem i skolan som är betydligt viktigare än mobiltelefoner och fokus flyttas från dessa ”stora frågor” till kepsar och mobiltelefoner.

Att 20% av alla elever som lämnar grundskolan inte har fullständiga betyg – är inte det ett större problem? Att väldigt många elever behöver bli sedda och bekräftade som människor – är inte det ett större problem? Att värdegrundsfrågor blir ”bortglömda” i Björklunds kunskapsskola – är inte det ett större problem?

Jan Björklund vill att läraren ska leda lektionerna från katedern, ska vi dra tillbaka skolan till 50-talet? Är det så vi utbildar de framtida entreprenörerna? Jag tror inte det, lektioner måste genomföras i samspel mellan elever och lärare. Elever måste få en möjlighet att växa i sitt lärande och en möjlighet att själv ta till sig kunskap och ta reda på hur man söker rätt på det man letar efter. Vi lever i ett informationssamhälle och att tro att lärare skulle sköta allt från katedern genom att hålla monolog är otroligt okunnigt av vår skolminister.

Björklund tar i debatt efter debatt upp att det är viktigt att satsa på lärarna, att öka lärarnas status. Men det är bara tomma ord, reallönerna har i många fall sänkts för lärare. Hur är det möjligt? Det går lätt att prata, men när det kommer till kritan gäller inte detta. För mig luktar detta populism! Men vem är det utbildningsministern vill lura? Inte lärarkåren i alla fall, för lärarna har inte sett någon ökad status eller ökade löner. Det är givetvis väljarna som Jan Björklund försöker värva framtida röster från.

Jag tror att majoren passade bättre i försvaret, där kanske hans politik hade varit fruktsam. Skola förstår han sig inte på och det har han med all tydlighet visat.

Advertisements

19 kommentarer

  1. Jag tycker också att han är bra dålig.


  2. Håller delvis med. Men nog är han till mer nytta än skada för skolan!?

    Din inställning till JB är schizofren, liksom många andras..,.

    Beundransvärt att väcka sådana känslor…


    • Jag utgår från att du aldrig har stått i ett klassrum!


  3. Hmmmm intressant. Jag höll med om ditt förra inlägg så hur kommenterar jag det här. Som att du inser en utbildningsministers svaga makt i Sverige och attt det är bara småfrågor han kan få genomslag med och du ironisear?


  4. Det här var ju riktigt roligt. Att ta upp de Björklundska fördelarna en dag och nackdelarna dagen efter är förvirrande på ett tankeväckande sätt.

    Jag kan inte annat än hålla med. Björklund har gjort skolan till en viktig politisk fråga och satt fokus på kunskapen. Det är bra. Björklund har en naiv övertro på prov och tester och förenklar skolans problem lite för mycket. Det är dåligt.

    För egen del tycker jag att fördelarna väger över. Björklund är definitivt att föredra framför de rödgrönas skolpolitiska pajasar. Men han är långt ifrån perfekt.


  5. Han må vara militärisk skolad, lova mer än han kan hålla, ha problem med SKL, religösa skolor etc. I det krig han utkämpar finns knektar som driver egna krig och ägnar sig åt att försöka skadeskjuta utbildningsdepartementet. Reformerna som lärarlegitimation var en vällovlig idé tar mer energi än den ger och tenderar att bli en pappersprodukt, liksom alla skriftliga omdömen. Varför finns det så lite diskussion om skriftliga omdömen kontra betyg?
    Vill Björklund att vi ska undervisa som på 50-talet?


  6. Läste med intresse ditt blogginlägg, och håller med om skolan har viktigare och mer grundläggande problem. Men är ett problem att 20% av eleverna lämnar skolan utan betyg, vad visar betygen? Jo att man har gått igenom skolan men vilka kunskaper har de?Mycket av den kunskap unga idag tillägnar sig sker via andra kanaler än skolan.
    Det finns många dropouts som klarat sig bra utan utbildning med de kunskaper de skaffat sig på annat håll, några kända ex. är Sir Sean Connery, Sir Richard Branson och många.många fler…
    Nä, frågan är hur tar vi vara på de talanger som finns hos dessa dropouts? Och hur gör vi en utbildning som är mer anpassad till framtiden? Inte genom att gå tillbaka till nån sorts disciplinskola. Titta på min blogg där finns bl.a. ett par intressanta referenser.
    http://nexialisten.wordpress.com/2011/08/17/larare-kan-ingen-it/
    http://nexialisten.wordpress.com/2011/08/07/utbildning-kunskap/


    • Jag håller med dig om att det finns en hel del dropouts som har lyckats bra och som har betytt mycket för samhällets utveckling. Frågan är bara om dessa dropouts kommer från arbetarklassen eller från medelklass – har en stor betydelse, t.ex. om du har en uppbackning hemifrån både när det gäller ekonomi och bildning. Min erfarenhet är att många dropouts kommer från hem som saknar bildningstradition, som saknar studietradition och så vidare. Det innebär att dessa elever inte har någon uppbackning på en intellektuell och ekonomisk nivå hemifrån. Att vara entreprenör kräver vissa grundkunskaper och visst grundkapital – och vad ska man göra? Starta städföretag? Starta kebabrestaurang? Mina erfarenheter säger mig att de dropouts som du lyfter fram är en pytteliten del av alla de tusentals dropouts som lämnar skolan utan kunskaper. Jag kan räkna upp i huvudet minst 15 namn på elever från Jordbro som idag – just nu – inte har något jobb och bara går omkring och drar. Jag känner till två som dagarna i ända ligger hemma och röker hasch – dropouts, men knappast några tillgångar till samhällets utveckling.

      När det gäller betygssättning är det trist det du skriver. Det funkar nog så på många håll, men tanken är ju att man ska få betyg på vad man har lärt sig och vad man kan. Ingenting annat.

      Jag måste också säga att Björklund inte vill dra tillbaka skolan till någon slags disciplinskola. Detta är något som tillskrivs honom. Det handlar om att erövra kunskap tillsammans och läraren leder lektionerna, inte slänger ut eleverna att söka kunskap själv och kopiera text.


  7. Jan Björklund är inte endast skolminister, han är även utbildningsminsiter och är högsta ansvarig för universitet, högskolor och forskning. Som utbildningsminster valde Jan Björklund att skriva en debattartikel i DN söndagen den 24 oktober där han ”analyserar” förhållanden inom den högre utbildningen och pekar på lösningar inom densamma. Eftersom lösningarna var inriktade mot högskolorna valde Björklund, via sin administration, att SMSa till alla Sveriges högskolerektorer och uppmanade dem att läsa hans debattartikel.
    Jag vet inte vad som är mest iögonfallande, hans SMS eller de sakfel som inryms inom hans debattartikel.


    • Vilka sakfel? Kan du vara lite mer precis, tack!


      • Hej Bertil!

        Sakfel var ett medvetet starkt ord (för starkt?). Men det samband mellan storleken på ett lärosäte och kvaliteten i deras utbildning som Björklund vill framhålla tycker jag han inte riktigt lyckas belägga genom de exempel han ger.Exempelvis i nedanstående citat:

        ”Fler lärosäten fick exempelvis inte rätt att ge lärarexamina efter Högskoleverkets granskning det gågna året, varefter regeringen drog slutsatsen att studieplatser måste flyttas till de lärosäten som godkändes. Granskningen av lärarutbildningen var bara början och det går inte att utesluta att fler examenstillstånd vid fler högskolor dras in när alla utbildningsinriktningar utvärderas”.

        Ett problem med ovanstående citat är att såväl högskolor som universitet fick examenstillstånd indragna, t.ex. vid den första (medialt uppmärksammade) granskningen av grundlärarutbildningen. En slutsats borde då vara att det inte endast är huruvida ett lärosäte är universitet eller högskola som avgör om det får examenstillstånd eller ej. Dvs. problemet/problemen borde inte endast sökas i högskolor, vilket Björklund gör i sin avslutande mening på stycket.

        Jan Björklund namnger även excelenta forskningsmiljöer, t.ex. Karolinska. Dock nämner han inte att Karolinska fick sitt examenstillstånd indraget i sjuksköterskeutbildningen, medan ”min” lilla högskola får behålla sin sjuksköterkseutbildning.


      • Medvetna sakfel är ju inte så kul. Inte ens omedvetna är det.


  8. Hej igen!

    Jag kan inte låta bli att citera Björklund en gång till. I SULF skriver han: ”Jag kommer inte att lägga ner några högskolor, det kommer verkligheten att göra”.

    Fördelen med Jan Björkliund är att han är tydlig. En annan fördel är att man vet att det han säger kommer också att ske, under förutsättning att strategiska personer tror på att det kommer att ske.


    • Hej Pär,
      Men då måste du vara glad att han inte lägger ner högskolor.

      Jag kom ihåg två år innan valet 2006. Då lovade Björklund att han skulle lägga ner Lärarhögsskolan i Stockholm (LHS) om han vann valet. Men det behövde han inte göra. LHS tog själva kontakt med Stockholms Universitet (SU) och började förhandla om ett samgående. Och vips var LHS uppsuget av SU, fråntagen rätten till examination på ett självständigt sätt och fick följa SU:s direktiv. Så ibland behöver Björklund bara hota och sen sköter det sig själv.


      • Jag tror att din historieskrivning om samgåendet LHS och SU är
        lite för rosenskimrande för LHS. I verkligheten var motståndet mot samgåendet massivt ända upp till rektor på LHS. Men det var en välsignelse att LHS försvann! Säger en som såg det hela på nära håll.


      • OK Bertil, kanske var det så – var inte där på nära håll. Däremot förstår jag att det var LHS som tog initiativ till samarbetet. Håller med dig om att det var bra att LHS lades ner.


  9. Nej, initiativet kom från SU:s rektor, stödd av departementet. Men för LHS låter det naturligtvis bättre med den version du sprider.


  10. […] Avslutningsvis vill jag poängtera att jag med publiceringen av detta mail inte tar ställning för Folkpartiets utbildningspolitik och emot Socialdemokraternas. Den pajkastning som man ägnar sig åt vill jag inte delta i och jag har många kritiska tankar gentemot FP:s skolpolitik, även om du som läsare tror att jag är Björklundfan. Kanske ska publicera varför i vår, eller också kan ni ju läsa mina två tidigare inlägg: ”Skolans frälsare” eller ”Dålig skolminister”. […]


  11. […] jag att man som lärare har betydligt allvarligare problem än detta. Jag skrev ett blogginlägg om detta, men även ett blogginlägg om att Jan Björklund var skolans frälsare. Men kanske är det så att […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s