h1

Liedman recenserar i DN

19 oktober 2011

Jag har inte på hela hösten haft vrållust att blogga. Det har varit mycket att göra på jobbet och jag har varit trött emellanåt. Boken Yrke: Lärare har krävt en del uppmärksamhet, men inte mycket. Nä, det har varit väldigt slitsamt på Vikingaskolan och dessutom hinna med familjen. Brist på energi = inte bra för bloggandet. 

Emellanåt har jag i alla fall varit tvungen att kommentera det som skett och saker som jag uppmärksammat. I Dagens Nyheter i dag (19/10) är det två artiklar som jag har en del tankar kring. Den första handlar om att Skolverket presenterade skarpa råd för hur undervisningen i svenska klassrum ska gå till. Så här skriver Erik Olsson i DN: ”Huvudbudskapet i det 32 sidor långa dokumentet är att lärarna ska återta rollen som ledare för elevernas inlärning. Detta står i skarp kontrast till den inställning som länge varit förhärskande i den svenska skolan. Tidigare har fokus legat på att eleverna ska söka kunskap och ”forska” på egen hand.” Så långt är väl allt gott nog, klart att eleverna inte ska ägna sig åt fri forskning, utan att läraren ska leda lektionerna. Detta tycker jag, men jag vet att alla lärare inte håller med om detta. Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjälkner hyllar detta, vill att staten ska ta större ansvar, men Fjälkner menar att staten inte ska ägna sig åt att detaljstyra hur undervisningen utförs. Det ligger i lärarnas profession att välja metodik efter eget huvud, som förhoppningsvis anpassas efter vilka eleverna är, hur gamla de är, vad de har med sig i bagaget och så vidare. Här måste jag bara påtala att Metta Fjälkner har helt rätt, lärare ska vara tydliga ledare i klassrummet och de ska ha fria händer att hjälpa eleverna att nå de kunskapsmål som staten har satt upp i kursplanerna. Dessvärre är Lgr 11:s kursplan redan överfull med metodik, i samtliga delar: syftestexten, centralt innehåll och kunskapskraven. Så redan idag är lärarkåren metodiskt styrd från staten – trots att Jan Björklund ville något annat (åtminstone sa han det).

Sven-Eric Liedman skriver en debattartikel, som egentligen är en recension av en amerikansk bok. Diane Ratvich bok ”The death and life of the great American school system” är en bok som handlar om hur de amerikanska vinstdrivna skolorna sänker kunskapsnivån och förstärker klassamhället. Liedman menar att denna bok borde ha stor sprängkraft i Sverige.

Som vanligt när Liedman skriver blir det ideologiskt. Jan Björklund är ju inte vatten värd och prov och betyg får sig flera kängor. Tyvärr verkar Sven-Eric Liedman ha förstått att vi i Sverige för länge sedan har lämnat de relativa betygen som sorterade elever och att vi idag har kunskapsstandardbetyg som talar om (eller rättare sagt är tänkt att tala om – ifall systemet fungerar) huruvida eleverna nått en viss kunskapsnivå. Att använda sig av mål, prov och betyg som pedagogiskt verktyg har Sven-Eric Liedman inte förstått. Det verkar också som om Liedman inte förstått att Jan Björklund och den borgliga alliansregeringen har gjort om intaget till gymnasiet så att det är svårare att komma in på gymnasiet än tidigare. Nu måste eleverna ha godkänt (eller E) i samtliga kärnämnen, plus 5 övriga ämnen för yrkesprogram och plus 9 övriga för de teoretiska programmen. Det innebär att både grundskolan och gymnasiet är på väg bort från ”tre-ämnes-skolan”.

Förutom ovanstående ideologiska ståndpunkter som Liedman levererar håller jag med honom i hans recension. Jag delar Liedmans bild när det gäller att friskolorna har gjort om skolan till vinstdrivande företag som sänker kunskapsnivån i samhället och bidrar till betygsinflationen. Liedman skriver också att segregationen i samhället, bland elever, har ökat och att klasskillnaden är högst påtaglig. De som har föräldrar som är drivna, utbildade och medvetna ser till att deras barn får en bra skolgång. Jag måste säga att jag håller med! Jag har med egna ögon sett hur Jordbromalmsskolan blev dränerat på många duktiga elever, hur andelen elever med invandrarbakgrund ökade från 64% till 94% på 9 år och hur betygsinflationen bara i Haninge har ökat. Jag har med egna ögon sett hur elever fått MVG i matematik, men inte kunnat ett skvatt (friskola). Jag har själv pratat med elever som berättat att deras klasskompisar fått höga betyg, men kunnat väldigt lite. Betygsinflation!

Åter igen: Sätt upp tydliga kriterier och utvärdera mot dessa kriterier. Resultatuppföljning! Hur svårt kan det vara?

Ideologiskt eller inte, Sven-Eric Liedman sätter fingret på ett stort problem i Sverige, ett problem som nonchalerats så många år och som fått till resultat att miljarder kronor som var ämnade för eleverna har gått rakt ner i privata skolaktörers fickor. Samt att en del elever ofrivilligt blivit segregerade. Och segregation och feta vinster har bidragit till att ett gäng elever är de stora förlorarna. De har inte fått de kunskaper de har rätt till.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Annonser

8 kommentarer

  1. Kloka ord Johan. Vår bäste Sven-Eric är en klok karl, men verkar har svårt att ta sig ur sin vänster retorik.

    Segregationen är ett stort problem. Den bygger ju både på bostads segregation som ”klass” segregation. Du har en dimension till stad – landsbyggd. Detta tyckte jag man ventilerade på ett utmärkt sätt i senaste Skolfront i måndags.

    För övrigt anser jag att läraryrket är viktigt för att bjuda kunskapsmotstånd i inlärningen.


    • Plura,
      Jag såg Skolfront och tyckte det var ett intressant program, men det var ju inte så mycket nytt under himlen. Det där har varit på tapeten några år nu, konstigt att inget
      görs åt segregationen. Kanske måste regering och riksdag tillsätta en ordentlig utredning??? Men det kanske redan är gjort???

      Intressant aspekt att man ska bjuda kunskapsmotstånd i inlärningen. Hur menar du då?


      • Jag fick det från just Sven-Eric och hans anförande på SU om Skola 2020. Då slog det mig att skolan kanske inte bjudit motstånd i inlärningen de senaste åren. När jag gick i skolan för ”hundra år” sedan fick jag motstånd av mina lärareoch när jag en gång i världen undervisade på KTH bjöd jag motstånd mot mina teknologer.

        Det var både fostrande och kunskapshöjande. Samtidigt var jag en besvärlig elev som ställde frågor. Inte alltid uppskattat av vissa lärare.


      • OK då förstår jag vad du menar. Jag tror att motstånd och ifrågasättande och kognitiva konflikter är en förutsättning för inlärning på djupet. Jag tror att djupa teoretiska kunskaper, som t.ex. genetik kan vara för en elev i årskurs 9 är så jobbiga – även om det är intressant – att det blir ett naturligt motstånd hos tonåringen. Tror att det är mänskligt att vilja lägga bort den superkrävande läroboken och i stället ägna sig åt mer lättsmält.

        Men att vara besvärlig som lärare och som elev tillbaka är bra för en konstruktiv och bra dialog = därmed lärande. Tror jag i alla fall, så har jag jobbat och det har gått ganska bra.


  2. Har läst blogginlägget med stort intresse. Vi får återkomma till diskussionen senare.

    Jag förstår att ”vrållusten” att blogga har sina svackor. Fullt naturligt. Samla kraft och insikt ett tag tills lusten återvänder. Då blir skrivandet slagkraftigare. Den som väntar på något gott …


    • Jag har den inställningen, skriver bara när jag har lust nu och då blir det kanske bara en-två gånger per vecka. Får se hur det slutar.


  3. Liedmans artikel kändes rätt hafsig tyckte jag. Känner inte alls igen hans påstådda fokus på kärnämnen – idrott har mer tid än engelska i grundskolan. Kände inte heller igen hans provbeskrivningar. Han kommer med riktiga guldkorn ibland men han blottar samtidigt så stora kunskapsluckor när det gäller hur den svenska skolan fungerar att jag ifrågasätter hans plattform som skoldebattör. Jag fastnade halvvägs i Hets för att jag retade upp mig så mycket på hans tvärsäkra och felaktiga påståenden.


    • Heléna,
      Håller med dig fullständigt. Det finns stora kunskapsbrister om hur svensk skola fungerar när det gäller Liedman.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s