h1

Lisa och Lina lär sig mekaniskt

27 oktober 2011

I min bloggserie med texter hämtade från min bok Yrke: Lärare har turen kommit till Lisa och Lina. Så här går det att läsa om dessa två flickor:

”Lisa i årskurs 6 skulle jobba självständigt med ett klimatområde. Alla elever i klassen fick själva välja vilket område de ville jobba med och Lisa valde Norra barrskogsbältet. Hjälpmedlet var geografiboken. I förväg hade jag delat ut en arbetsplan med instruktioner, satt kravnivåer och formulerat olika frågeställningar. En av frågeställningarna var: »Vilka djur lever i ditt område?«

Lisa svarade på följande sätt: »Tjäder och Orre är typiska skogsfåglar. Andra djur som trivs i barrskogen är varg och lodjur. De är rovdjur och lever av mindre djur som hare, rådjur och fåglar. På bilden på andra sidan hackar en Spillkråka ett hål i trädet.«

Lisa hade kopierat texten från boken, utan att förstå innehållet. På något sätt hade hon begripit att hon skulle redogöra för olika djur. Men eftersom hon i sitt svar refererade till en bild som inte var med på det papper som hon lämnade in, hade hon inte förstått själva frågeställningen. Hennes svar blev ett exempel på ren mekanisk inlärning.

Lina i årskurs 7 jobbade med geografi. Eleverna skulle studera inre och yttre krafter. Arbetet gick till så att eleverna fick ett papper med en instruktion där de skulle läsa vissa sidor i läroboken och sedan svara på ett antal frågor. Därefter skulle de på nytt läsa ett antal sidor i boken för att svara på ytterligare några frågor. Arbetet fortskred på detta sätt till hela kapitlet i boken var läst och alla frågorna var besvarade.

Det här är antagligen ett ganska typiskt sätt att arbeta i SO och NO. Under tiden observerar jag klassen mycket noga för att se hur arbetet genomförs. En del elever arbetar helt enligt instruktionen, de läser och svarar på frågorna. Vissa svarar riktigt bra, med egna tankar och åsikter. Däremot svarar de flesta med en eller två lösryckta meningar, avskrivna ur boken.

En fråga lyder: »Vad är en förkastning?« Lina svarar: »En förkastning är om marken på ena sidan av en spricka sjunker, medan den andra sidan höjer sig«. Det som är extra intressant med Linas svar är att ordet förkastning är skrivet med kursiverad stil i boken. Det är bara för Lina att söka efter ordet förkastning och sedan skriva av meningen där ordet ingår. Vad har Lina lärt sig? Vad lärde sig Lina under detta försök? På dessa båda dessa frågor är svaret – ingenting.”

Vill du läsa mitt resonemang kring flickorna och kring mekanisk inlärning kan du köpa min bok Yrke: Lärare. Den går att köpa i en vanlig bokhandel eller via internet hos Bokus, Adlibris eller Optimal förlag.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Annonser

3 kommentarer

  1. Hej Johan!

    Alla lärare kan känna igen sig i din berättelse om L och L. Det finns flera anledningar till att eleverna ”löser” skoluppgifter på detta sätt. Ett kan ju vara att de har tolkat skoluppgifter så att det är så här man ska göra för att vara en ”duktig elev”. Dessa elever har kanske aldrig fått reda på hur man ska göra för att lösa uppgifterna mer kvalitativt. Jag har själv träffat på många elever i åk 7 med denna kunskapssyn. Det handlade till stora delar om att ”omprogrammera” dessa elever, Få dem att tänka på ett nytt sätt- Min erfarenhet är att av de elever som verkligen ville lyckas med sin skolgång rätt snart anammade ”mina” idéer.
    Ett annat skäl kan ju vara att lärarna inte har tänkt igenom sina frågeställningar. Alltså tänka ungefär så här: Hur ska jag formulera en fråga så att möjligheterna att bara reproducera kunskap minimeras. Ett sätt att formulera frågor är att utgå från de två principer som jag tror är de enda som ALLA lärare är överens om ALLTID är bra; nämligen principerna om att ”utgå från elevernas egna uppfattningar, deras förförståelse” samt principen om att ”utgå från egna erfarenheter”. Jag har ställt följande frågor till mina lärarstudenter:
    1. Hur tror ni att principerna om X & Y påverkar elevernas motivation och lärande? (se ovan vilka de två principerna är)
    2. Hur många gånger utnyttjade ni dessa två principer under er senaste praktik (förlåt vfu)

    Resultatet är en paradox:

    På fråga 1 svarar 100% att X & Y är positiva principer för både motivation och lärande.

    På fråga 2 svarar 0 % att de tillämpat principerna under den senaste praktiken (som vi sa förr i tiden, men eftersom få förstod vad vi menade så ändrade vi uttryck till vfu)

    När jag bad studenterna om en förklaring till denna paradox hade de inga svar. Det vanligaste svaret låg åt följande håll: Vi tänkte aldrig på principer för lärande när vi undervisade.

    Min tolkning: Det är ett längre avstånd mellan teori och praktik än vad vi kan tänka oss. D.v.s. lärarutbildningen är en sak, praktik är något helt annat. Det är som i geografi: När vi läst om Skåne gäller det att så snabbt som möjligt glömma detta när vi nu fortsätter med Småland. Risken är annars stor att eleverna kan få för sig att det finns stora jordbruksbygder i Småland och att Nässjö ligger i Skåne… Det sista blev kanske en obegriplig kullerbytta. Vad jag vill säga är att principen om att det alltid är bra att göra jämförande analyser också kan glömmas bort i praktiken.


    • Hej Göran,
      Jag tror också att det är viktigt att utgå från elevens tänkande, deras förförståelse och hela tiden förankra det eleverna lär sig i deras erfarenhetsvärld. Jag tror också att det är mycket viktigt att formulera bra frågeställningar där elevernas tänkande utmanas. Ditt exempel när det gäller studenterna tycker jag visar att studenterna inte har förstått att de teorier de lär sig på lärarutbildningen ska de omsätta och testa på sin VFU – det är först då de kan kolla om det funkar eller inte.


  2. […] det kunskap) finns ett tag, men inte fastnar. Allt måste läras i ett sammanhang. Läs gärna Johan Kants underbara inlägg om Lisa och Lina som lär sig […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s