h1

Pedagogiska utgångspunkter

30 oktober 2011

Jag fortsätter lägga ut text ur min bok Yrke: Lärare. Detta gör jag varje dag inför Skolforum, det vill säga även i morgon måndag. Tanken är att läsaren ska få en djupare inblick i min bok så att intresse finns att komma till Skolforum för att höra vad jag har att säga om boken och seminarieundervisning. Denna text är tagen ur kapitel 5 som handlar om olika sätt att tänka.

”Jag berättar om situationerna med Halil och killarna i årskurs 6 och 7 för att visa att man alltid ställs inför olika valsituationer. Och man väljer utifrån det tänkande man har som lärare. Alla lärare gör medvetna val – eller omedvetna. »Så har vi alltid gjort«. De gör sina val utifrån en pedagogisk teori, medvetet eller omedvetet.

Jag utgår från att nästan alla barn kan lära sig vad som krävs i skolan. Ytterst få klarar inte av det, på grund av olika svårigheter. Men ingen människa ändrar sitt sätt att tänka utan en anledning. I mitt klassrum utmanar jag elevernas tänkande. Jag ber dem att sätta ord på hur de tänker. Det är ett mödosamt arbete, inte minst för eleverna. Men det är också roligt, för skolan blir intressant och elevernas utveckling är spännande att följa.

Anledningen till att jag agerar som jag gör är att jag är övertygad om att eleven, med lärarens hjälp, kan nå en mycket högre och mer abstrakt kunskapsnivå än de annars skulle göra själva, det som den ryske psykologen och pedagogen Lev Vygotskij kallade för »individens närmaste utvecklingszon«. Jag jobbar ständigt med att växla mellan abstrakt och konkret. Abstrakta begrepp konkretiseras med hjälp av exempel som finns i elevernas erfarenhetsvärld (se kapitel 6). Min övertygelse är också att eleverna, genom att sätta ord på sitt eget tänkande, tar kontroll över sin egen inlärningsprocess. Dessutom arbetar jag medvetet med att utveckla elevernas språk, eftersom det påverkar allt i deras omgivning.

Vad är det som får mig att orka och härda ut, år efter år? Givetvis är det elevernas framsteg som gör att man känner att man får mycket tillbaka, men också den uppskattning som eleverna visar. Det blir till en direkt återkoppling från eleverna. Om lektionerna är bra, då kommer elevernas kärlek som ett brev på posten. Men om jag inte haft en teoribas att stå på, då hade jag blivit uppsugen av skolorganisationen inom loppet av ett läsår. Då hade jag förvaltat den skola som jag själv var elev i för länge sedan.

Det här kapitlet handlar inte om något magiskt eller mystiskt. Det handlar om olika sätt att tänka. Jag är inte född på ett visst sätt, men jag har lärt mig att arbeta utifrån att tänka. Det viktigaste jag har lärt mig är att det finns mer än ett sätt att tänka, och som lärare kan jag välja och därefter ta ansvar för mina val. På samma sätt som utbildningen påverkar din hjärna, har uppväxt och sociokulturell bakgrund en avgörande betydelse för vad du har med dig i bagaget när du kommer till skolan.

Många barn lever i en språkligt fattig miljö, där föräldrarna bara pratar med barnet om tandborstning, påklädning och om att inte bråka med sina syskon. Där föräldrarna inte frågar hur det har varit i skolan, diskuterar dagen vid matbordet och så vidare. Där de inte läser sagor för barnet. ”

I min bok problematiserar jag kring detta exempel och många, många andra exempel och skolsituationer. Vill du hänga med på mitt resonemang kan du köpa boken Yrke: Lärare i en vanlig bokhandel. Eller också via nätet på BokusAdlibris eller Optimal förlag.

Kom förbi Skolforum vetja. Jag ska prata om Seminarieundervisning och om min bok.

  • Tisdagen 1/11 kl: 11.00 i Lärarnas Riksförbunds monter C20:21 och kl: 14.00 i Lärarnas inköpscentrals monter C19:11
  • Ondagen 2/11 kl: 12.00 i Lärarnas Riksförbunds monter C20:21 och kl: 14.00 i Lärarnas inköpscentrals monter C19:11

Det kommer att finnas möjlighet att köpa min bok under dessa tillfällen. Välkomna!

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Advertisements

3 kommentarer

  1. Jag önskar dig allt gott inför Skolforum och har förstås redan boken men utdragen i ett nytt sammanhang ger ett nytt perspektiv.

    Jag arbetar ju också med att växla mellan anstrakt och konkret i min undervisning men fler perspektiv förädlar och gör en mer medveten. Bara ett expel på boken som tankefrigörare.


  2. Johan.

    Jag tror du har en poäng i att vi alla arbetar utifrån någon form av pedagogisk teori vare sig vi vill det eller inte. Den pedagogiska teori som jag har fastnat en del för är Social konstruktivism. Den innebär förenklat en betoning av samarbete och att man också ska visa upp sitt arbete för andra.

    Det som fick mig att komma in på den här banan var främst att jag började testa en lärplattform som är open source och som heter Moodle. Moodle är en lärplattform som har sin grund i just social konstruktivism och innehåller därför flera moduler för att stödja det lärande som här betonas. Det här med Lärande och IT är nog den metodik som jag kommer att arbeta med i framtiden som lärare och det är även därför som jag nu arbetar med detta i examensarbetet på lärarutbildningen.

    Det är nog oerhört centralt att man finner sin nisch och har en stark teori och metod som finns där som en grund för den undervisning man bedriver. Annars är risken att man hamnar i samma tankar som skolan har haft under lång tid. Man blir helt enkelt en del av det befintliga systemet istället för att tänka fritt och kreativt.

    Det finns dessvärre en del som har tagit lärande och IT som en intäkt för att eleverna bara ska arbeta på egen hand. Problemet med det är att det strider mot hela tanken på att använda Moodle eller sociala medier till exempel i form av att öka samarbetet och kommunikationen både mellan eleverna och mellan elev och lärare.

    Desto mer jag läser om detta med Lärande och IT nu i samband med mitt examensarbete desto mer övertygad blir jag om att Tomas Kroksmark har rätt när han säger att omkring 300-400 års forskning om lärande och undervisning nu är satta på ordentliga prov. Den forskning som finns inom området är helt otillräcklig för att kunna göra tvärsäkra uttalanden som det jag nämnde ovan om att IKT i skolan är en intäkt för eget arbete.

    Vi kan inte uttala oss i tvärsäkra termer om att det är en intäkt för lärarledd undervisning heller om vi ska hålla oss till forskningen inom området i såväl då Sverige som internationellt.Det händer så oerhört mycket inom IKT-området för närvarande så låt oss undvika dessa tvärsäkra uttalanden. De som kommer med sådana måste också visa på vilka grunder de bygger detta. Någon grund för olika frälsningsläror inom området finns inte inom forskningen då läget som sagt kring hur vi bör arbeta med IKT ännu är direkt oklart.

    //Frekar06


    • Hej,
      Måste säga att jag är helt lost när det gäller det du skriver om, alltså när det gäller open source och Moodle. Men det låter bra att du har en teori och lärplattform att utgå i från. Testa den om den funkar i verkligheten, utvärdera, ändra och testa igen. Oavsett plattform eller utgångspunkt är det viktigt att ha det för att kunna jobba framåt på ett konstruktivt sätt, utan att bli en del av en kollektiv och konservativ skola – ”så här har vi alltid gjort”.

      Johan



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s