h1

Skolverket på god väg

23 november 2011

Jag har under mina snart tre år som bloggare i många inlägg kritiserat Skolverket – med all rätt måste jag säga. Jag tycker att det är viktigt att vara kritisk och påtala de fel och brister som man upplever, speciellt när det handlar om en myndighet. Men jag anser också att det är på sin plats att lyfta fram när det är positiva och bra saker som händer.

Min inställning och kritik gentemot Lgr 11:s kursplaner kvarstår, men jag är en tjänsteman som genomför det som är ålagd mig att genomföra. Jag tänker inte obstruera och motarbeta – det är högst odemokratiskt. Och nu är jag och Sveriges alla lärare i full gång med att genomföra Lgr 11. Måste lyfta fram fyra händelser som jag upplever att Skolverket har gjort med den äran.

  1. I måndags var jag på Stockholms Universitet för att vara med på en kunskapsdag anordnad av föreningen SKIP – vars förkortning jag har glömt bort och inte kan frambringa. Hur som helst, det var inte alls bra – riktigt, riktigt dåligt. Men Skolverket var bra. Först redogjorde Niclas Westin och Christina Månberg om vad Skolverket hittills gjort för att genomföra Lgr 11. Denna redogörelse var bra och informativ, även om jag tror att de flesta redan kände till det som togs upp. Efter det var det frågestund med Niclas Westin och jag måste säga att han var mycket bra. Jag har kritiserat Westin tidigare och det är väl på sin plats att han får cred för det han gör bra. Westin svarade på samtliga frågor på ett utomordentligt sätt. Kunnigt, ödmjukt – när det var frågor som inte hade så enkla svar och problematiserande när det var frågor som behövdes förklaras och pratas vidare om. All heder åt Westin! BRA!
  2. Den informations- och utbildningskampanj som Skolverket har gjort i och implementeringen av Lgr 11 är ett arbete som är imponerande. Det märks verkligen att Skolverket inte har tänkt att göra samma misstag som gjordes vid införandet av Lpo 94.
  3. De allmänna råden anser jag vara väldigt bra och tydliga. Där står det om vem som är ansvarig för vad och hur läraren ska tänka kring sitt arbete. En del personer tycker att de allmänna råden allt för mycket lägger sig i lärarens arbete, men det är väl ändå så att det är det som har varit problemet. En del lärare har fått jobba på utan att deras arbete har följts upp och att inget ansvar har utkrävt, ibland med förödande konsekvenser. Bra Skolverket – tydligt och klart!
  4. Idag (23/11) var jag på heldagsutbildning för rektorer, biträdande rektorer och nyckelpersoner angående betyg i årskurs 6. Skolverket hade fyllt den stora föreläsningssalen på Folkets hus i Stockholm. Och ännu en gång en bra presentation och genomförande av personalen från Skolverket. Bra stämning, bra föreläsningar och bra problematisering av frågor som för en del kan upplevas som svåra, t.ex. skillnad mellan bedömning och betyg eller växelverkan mellan formativ och summativ bedömning. Bra Skolverket!

Inom loppet av en dryg vecka har Skolverket fyra poäng av fyra möjliga enligt Johan Kants läxförhör. Eller poäng förresten – jag har ju aldrig satt poäng på varken prov eller läxförhör, men just på detta genomförande blev det åtminstone betyget B för Skolverket, eller A – men A är ju så svårt att få. Ni fattar vad jag menar!

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Advertisements

8 kommentarer

  1. […] förslaget passerar kongressen kommer det inom en snar framtid bli omöjligt att debattera ämnen som skolan eller annan politik på nätet. Den amerikanska allmänheten har börjat få upp ögonen för […]


  2. Ja, jag är ytterst förtjust i de allmänna råden som tydliggör lärares ansvar. Vi behöver ha ett ansvar för att få någon riktig frihet. Vi har haft mycket problem med skolfrälsare och kommunerbyråkrater som lagt sig i hur vi ska arbeta. Här får vi då egentligen stöd i att arbeta professionellt ifall någon skrävlare ska hitta på något dumt.

    Ja, jag håller med dig om att skolverket uppträder allt professionellare även om det var rent dumt att överge Blooms taxanomi och hitta på en egen taxanomi när betygskriterierna skulle göras tydligare.


    • Jan,
      Håller med dig fullständigt i ditt resonemang. När det gäller Blooms taxanomi verkar det vara din käpphäst.


  3. Johan.

    Det beror som jag ser det på hur man tolkar allmänna råd. Om det är så att de skall följas i detalj så håller jag definitivt med om att de är alldeles för styrande. Men det är inte min tolkning att de ska följas i detalj.

    Min tolkning är snarare att de ska fungera som en form av material för inspiration, för diskussion ute i verksamheten och som stöd för oss lärare att själva kunna reflektera över vår egen undervisning. Med den tolkningen så ser jag inte att de är för styrande. De kan då fungera som underlag för en vidare diskussion ute i skolans verksamhet om lärande och undervisning.

    LGR 11 känns med något undantag tydligare än vad LPO 94 gjorde. De uppdrag som jag har som lärare är desamma i LGR 11 som i LPO 94 som jag tolkar det. Vi har två uppdrag i form av ett demokratiuppdrag och ett kunskapsuppdrag enligt LGR 11 och det hade vi även enligt LPO 94. Jag håller med de två lärare i SO som arbetar på Norrevångskolan i Karlshamns kommun och som är med i filmen nedan att kunskapsuppdraget är lättare att lösa i klassrummet än vad demokratiuppdraget är.

    De har på denna skola valt att flytta ut diskussionen om den demokratiska värdegrunden från klassrummet till ett forum på nätet för att både lärare och elever ska kunna få mer tid att tänka över sina svar. Det är ju ofta komplexa frågor utan enkla svar när man talar om den demokratiska värdegrunden. Detta med goda resultat vad jag kan förstå och demokratiuppdraget har på detta sätt blivit en del för hela skolan och inte bara för So-lärarna som det annars finns en tendens till att det blir. Frekar06


    • Fredrik,
      Det där är skitbra!


  4. Johan.

    Jovisst. Jag tror det kan fungera bra. Det som annars har hänt idag är att en kommunal skola i Oslo har visat på hur man inte bör arbeta med värdegrunden i alla fall.

    Där har man efter etnicitet delat in eleverna i klassen, något som har fått stor uppmärksamhet i norsk media. 50 elever började den här dagen med att demonstrera mot skolan. Oslos politiker har i princip gått i taket och rektorn har efter en massiv kritik storm lagt sig platt och kommer nu göra om klasserna.

    På nationell nivå i Norge kräver nu deras kunskapsminister att Oslo kommun med omedelbar verkan kommer in med någon form av förklaring till hur detta kunnat vara möjligt. Oslo kommun hävdar att man varit totalt ovetande om vad som skett på denna skola, som man alltså är huvudman för.

    http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/ostlandssendingen/1.7888796


    • Ja, de kan i Norge också!


  5. Skolverket gör nog så gott de kan. För några år sedan kom t.ex. en skrift från skolverket som utifrån en summering av ett antal forskningsalster summerade vad som påverkar resultatet i svensk skola. En av de forskare de hänvisade till var John Hatties metastudie från 2009. Sammanlagt täcker den in studier av 15 miljoner elevers resultat i ett antal länder. En översättning av denna skrift är Jan Håkanssons ”Osynligt lärande”. Hatties studie är den störtsa av sitt slag någonsin och om man seriöst sysslar med skolfrågor, skolforskning, skolpolitik etc. så bör man, på ett eller annat sätt, förhålla sig till studien. Utomlands har den mött en del kritik, medan den i Sverige mestadels har mötts positivt.

    En intressant del i Hatties forskning är att läraren framhålls som en mycket viktig faktor för elevresultatet. Och den faktor som är relaterat till läraren som påverkar mest anses vara ”videoanalys”, dvs. att läraren/lärarna får möjlighet att (likt en idrottsman, min egen anmärkning) studera sin egen undervisning 0,88 i Hatties effektskala. Därefter följer ”Lärarens tydlighet i undervisning” 0,75, ”förtreondefulla relationer lärare-elev” 0.72, ”professionell utveckling” 0.62
    Sedan ytterligare fyra faktorer.
    Därefter och sist av de uppräknade faktoprerna följer:
    ”Lärarutbildning” 0,11
    ”Lärarens ämneskunskaper” 0,09.

    Intressant!

    Visst ska man vara kritiskt till Haties metanalyser. Men om någon politiker eller annan refererar till Hattie och samtidigt hävdar att lärarutbildning och ämneskunskaperna är de viktigaste faktorerna för elevers lärande så blir det lite fel.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s