h1

Förstatliga lärarkåren

29 november 2011

Jag och Heléna von Schantz har skrivit ett gemensamt debattinlägg på Newsmill. Läs artikeln, klicka här.

Advertisements

6 kommentarer

  1. En sak tycks vara sann, kommunaliseringen har inte i sig medfört att skolan som helhet har utvecklats i önskvärd inriktning. Vilka problem brukar sammankopplas med kommunaliseringen av lärarna? Är det dessa problem som artikeln fokuserar på eller är det något annat?

    De reformer som tas upp i artikeln har, liksom kommunaliseringen, en önskvärd inriktning. Men hur kan vi idag veta om dessa reformer verkligen leder till det mål som utgör reformernas mål? Vilka avvägningar och problem finns det inbyggt i dessa reformer?

    En avvägning och ett problem berör lärarans status och tillit till lärare som en professionell yrkeskår. Stärks denna tillit genom reformer där sökande till lärarhögskolan först föreslås lämplighetstestas och efter utbildningen prövas genom ett mentorsår. Vilken skillnad förväntas utbildningen göra om det finns en misstro att lärarutbildningen sköter sitt uppdrag? Istället för att legitimiteten i lärares yrke läggs på de som är utbildade eller inte utbildade riskerar legitimiteten att läggas på de som genom test före utbildningen och mentorsår efter utbildningen anses lämpliga.

    Status och tillit förväntas lärarna få genom en forskninfgsanknuten lärarutbildning. Det finns två problem med denna utgångspunkt. Dels behövs det en tilltro till att lärarutbildningen klarar av sitt uppdrag, dels behövs det en tilltro till forskning. Löses dessa två problem genom dessa reformer? Eller för att vända på det, vad krävs för att dessa tillitsproblem ska utvecklas i önskvärd riktning.

    Vad gäller forskning så tycks debatten vara delad i två områden. Den ena berör forskning inom specifika ämnen, dvs. att läraren kan sina ämnen och helst då kan forska inom något av dessa. Den andra och mer vanliga berör forskningsanknuten undervisning. Och då är frågan hur ska en sådan forskning se ut. Vilken ontologi, epistemologi, metodologi samt normativa utgångspunkter ska denna forskning vila på? I vilken mån ska forskningen vara evidensbaserad på en universell basis eller på en lokal basis eller på nationell basis. Om forskningen grundas på universella kunskapsanspråk minskas lärarnas personliga handlingsutrymme att själv forma sina lektioner.

    När hade lärarna som störst status i Sverige och ansågs som mest professionella? Var deras undervisning då baserad på evidensbaserad forskning?

    Ja, det är bara att gå vidare med frågor.

    Men tron är det sista som överger människan och det är vår plikt att inför framtida generationer överlämna en tro på framtiden.


    • Jag tycker att forskningen kring skolan skulle vara knuten till klassrummet och elevernas inlärning. Det finns alldeles för mycket forskning som ligger på en metanivå och som faktiskt är i den närmsta oanvändbar i skolan.


  2. Jo, Johan det är så sant. Men frågan är om denna klassrumsanknutna forskning ska vara evidensbaserad, dvs. testad, i t.ex. 10-15 PISA-involverader länder. Eller om den ska vara baserad på t.ex. komparativa analyser mellan olika faktorer i en svensk skolkontext. Vad är önskvärt och var är möjligt?

    Och här blir jag lite konfunderad när t.ex. Mette Fjelkner gör jämförelser med läkarna. Läkarnas professionella kunskapsanspråk sträcker sig längre än nationsgränser. Dvs. utgångspunkten är inte att det finns en ”svensk hjärtkirurgi” som endast fungerar i Sverige, och en ”norsk hjärtkirurgi” som endast fungerar i Norge.

    Och då blir frågan om läkarnas ontologi, dvs. människokroppens beskaffenhet, skiljer sig från lärarans ontologi, dvs. processer i ett klassrum. Att epistemologin skiljer sig åt vet vi men om ontologin skiljer sig åt kanske vi även bör ta detta i beräkningen när jämförelser görs mellan olika yrkesgrupper.

    Risken finns att om företrädare gör dessa jämförelser och på så sätt försöker upprätta eller återupprätta ett förtroende för en yrkeskår, och att människor förväntar sig att lärarnas kunskaper ska ligga i linje med läkarans kunskaper vad gäller vetenskaplighet, att det sedan slår tillbaka på lärarna när skillnaderna uppdagas.

    Läkarna har fått en läkarlegitimation och då ska det gå att bli av med denna legitimation t.ex. om läkare gör en eller flera felbehandling/ar. Felbehandlingen grundas på att läkaren inte har tillämpat kårens gemensamma vetenskapliga kunskap på rätt sätt. Kan en lärare bli av med sin legitimation på grund av att läraren inte har tillämpat lärarkårens gemensamma vetenskapliga kunskapsbas på rätt sätt? Om inte, varför då inlemma en legitimation och hänvisa till läkarprofessionens legitimation?


    • Pär,
      Jag tror nog att det vore önskvärt att vi hade svensk forskning som jobbade med svensk skola.

      Jag tror också att det kan vara svårt att jämföra lärare och läkare, på grund av att lärare jobbar med närmare relationer med sina elever än vad läkarna gör med sina patienter.

      Sedan tror jag både när det gäller skola och sjukvård att det är svårt att jämföra internationellt, man tar då inte hänsyn till kulturella skillnader och skillnader mellan organisation och system. Klart att man kan jämföra rena kunskaper och även jämföra kroppskunskaper, en människokropp är en människokropp vare sig det rör sig om Sverige, Zanzibar eller Japan.


  3. Det låter vettigt det du säger men det finns två interrelaterade problem med detta.

    Problem 1) Kunskaper förutsätts i t.ex. PISA.mätningar vara universella, obereonde av sitt sociala sammanhang. Det är bl.a. utifrån PISA-mätningarna som t.ex.. politiker uttalar sig om kvaliteten inte bara på elevers kunskaper utan även på det sociala sammanahng (t.ex. utbildningspolitik) vari eleverna kunskaper genereras/förmedlas.
    För att kunskaper ska kunna existera förutsätts att det finns människor. Utan människor ingen kunskap. Människor existerar i sociala och kulturella kontexter, t.ex. en vetenskaplkig kontext, en skolkontext, en nationell kontext, en politisk kontext etc. Hur kan objektiva kunskapsmätningar som inte tar hänsyn till sociala och kulturrella kontexter vara möjliga? Hur måste verkligheten vara beskaffad för att det ska vara möjligt att utföra PISA-mätningarna? Är PISA-mätningar möjliga på alla skolämnen, t.ex. historia, samhällskunskap etc.? Finns det inom forskarsamhället en universell historisk evidensbaserad kunskap att förmedla till lärare och sedan till elever? etc.

    Problem 2) Kraven på all universtitets- och högskoleutbildning i Sverige är att den ska vara internationell och forskningsanknuten. För lärarutbildningen innebär detta bl.a. att det i kurser ska finnas engelskspråkig litteratur och internationell utbildningsvetenskaplig forskning. Det är inte givet att denna litteratur direkt relateras till svenska lärartes konkret upplevda skolverklighet i klassrummet. Genom denna internationella litteratur ska lärarutbildare och lärarstudenter försöka överbrygga klyftan mellan å ena sidan en akademisk teoriinfluerad högskoleverklighet och å andra sidan en erfarenhetsinfluerad klassrumsverklighet.


  4. Hej Johan
    Jag har läst lite olika artiklar på din hemsida och förstått att du har ett stort intresse för svensk skola och utbildningssystemet.

    Mycket av din argumentation går ut på att skolan har ett samhällsuppdrag att fylla, men var står du i frågan om det bildningsuppdrag som skolan eventuellt har eller borde ha?

    Är skolan till för individen eller för samhället?

    mvh Kristian Larsson



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s