h1

Världens bästa skitskola, del 2

08 december 2011

Ja jag säger då det! Man blir ju lite matt av andra avsnittet av UR:s tv-serie: Världens bästa skitskola. Det finns ju en del att tänka kring och jag tänker nog kommentera tre saker.När det gäller Ola Sahlsten och hans skolkoncern Baggium så skäms jag över att vara med i samma parti som han är. Att han är Socialdemokrat är ett skämt! Det är klart att även Socialdemokrater ska få göra vinst och tjäna pengar, åtminstone finns det grupper inom partiet som tycker det och jag är inte rabiat åt något håll. Viktigaste är att verksamheten håller hög kvalitet. Men Ola Sahlsten – oh my god! Först plocka ut grova vinster och sedan inte kunna bli nådd. För visst är det väl så att jag måste tro på att Natanael Derwinger har försökt att nå honom gång på gång på gång – kritiskt förhållningssätt till trots. 253,44 miljoner kronor är inte kattskit!  Och är det så att den kritik som kommer från Skolinspektion stämmer, att det finns rejäla kvalitetsbrister, att upp till hälften av eleverna inte når målen i de teoretiska ämnena – ja då tycker jag det är skandal.

Det där med John Bauer-gymnasiet har jag hört sedan tidigare. Att eleverna får en dator, jobbar i projektform, har lärarlösa lektioner och får klara sig själva. Det är inget nytt fenomen, men att det ska få fortsätta år ut och år in är en skandal. Det är mycket billigare med en dator till varje elev än lärarledda lektioner. Vad är det då för pedagogik? Tidigare var det Problembaserat lärande (PBL), numera entreprenöriellt lärande. Eleverna ska ta eget ansvar. Ja men om de inte klarar av det då? Hur är det med kontrollsystemet? Killen Robin som satt och spelade Counter strike på skoltid, minst fyra timmar per dag. Eller tjejerna som berättade att de satt på Facebook hela dagarna, förutom när de gick på frisyrlektionerna. Är det att ta eget ansvar? Är det inte skolans ansvar att ta se till att eleverna tar ansvar?

Nej det verkar vara enkelt och flashigt – PBL eller Entreprenöriellt lärarande – vackra ord. Poesi – eleven ska ta ansvar. En dator, lärarlösa lektioner och sedan är det bara att köra. Men om det inte funkar då? Om konsekvenserna inte blir att eleverna tar eget ansvar för sina studier och sitt egna lärande – vem ska vara ansvarig då? Jo, men det var ju inte så det var tänkt – det handlar ju om att entusiasmera eleverna, kreativitet och lust att lära. Men om konsekvenserna blir något annat då – vad är det fel på?

Den som har hedern i behåll är Per Lindberg, den före detta läraren på John Bauer, som fick nog och hoppade av då han fick en direkt uppmaning att höja betygen. Han och hans kollegor blev ålagda att höja betygen. Lindberg fick nog när ledningen för det John Bauer-gymnasium han jobbade på i efterhand gick in och ändrade betygen. Fy fan! Lindberg menar också att lärare som sätter högre betyg får högre lön. Vilket horeri dessa lärare står för! Vet inte hur många felaktiga betyg Lindberg satte, men det var bra att han hade heder nog i kroppen att hoppa av.

Ledning som uppmanar till att höja betygen och som går in och i efterhand höjer betyg begår tjänstefel. Det är kriminell verksamhet som dessa personer sysslar med. Jag tycker att den senaste tidens uppmärksammade händelser (har pågått länge nu) måste få ett omedelbart stopp. Det är sjukt att riskkapitalbolag kan gå in och vinstmaximera inom skola och omsorg och det är ENOUGH!

Jordbromalmsskolan (JBM) i mitt hjärta! Dessa underbara elever som inte ville att deras skola skulle läggas ner, jag kände igen flera av dem och hade undervisat några av dem. Härliga pojkar och flickor. Men en sorglig bild av en skola som var populärast i hela Haninge, sett till den kommunenkät som föräldrar och elever fyllde i varje år. Jordbromalmsskolans rektor Paul Heiwe sa det bra, att det är svårt att hävda sig som kommunal skola som hade bara ”gänget” kvar när de svenska villabarnen valt bort Jordbromalmsskolan. Friskolor som erbjöd teknik och tjusiga lokaler. Men Jordbromalmsskolans lärare satte aldrig snällebetyg, det rådde ingen betygsinflation och det var få utifrån som visste vilken kvalitet som Jordbromalmsskolan stod för.

För på Jordbromalmsskolan fick alla elever en arbetsplan som talade om exakt vilka mål de skulle nå vid varje arbetsområde och vad det var som de konkret skulle kunna. På Jordbromalmsskolan anpassade lärarna sin undervisning utifrån elevernas förförståelse och språknivå. På Jordbromalmsskolan delgav de flesta lärarna modersmålslärarna vad klassen jobbade med, så att modersmålslärarna kunde jobba med ämnesområdet på studiehandledningen. Men det gav ju ändå inga resultat, JBM hade ju ändå sämst meritvärde! Svaret på den frågan är nej! Rektor Paul Heiwe försökte få förvaltningen, vid flera tillfällen, att räkna bort eleverna som gick i förberedelseklass (introduktionsklass=nyanlända elever) från betygsstatistiken. Elever som kanske inte ens läste NO eller SO – men se det gick inte. I statistiken skulle dessa elever vara med, trots att det fanns så många som tre förberedelseklasser på JBM. Jag gjorde för några år sedan en egen uträkning där jag plockade bort IK-eleverna och räknade ut  vilket meritvärde det årets 9:or hade. Jordbromalmsskolan var inte sämsta skola i Haninge, två andra skolor hade sämre meritvärde. Inte illa pinkat för en skolan som vid den tidpunkten hade 90% elever med invandrarbakgrund. Och dessutom inte satte snällebetyg – fick eleven ett G var det en garanti för att de skulle klara av kunskapskraven på gymnasiet.

Men till elevflykten. Jordbromalmsskolan har alltid haft dåligt rykte, typ att eleverna slogs med kniv i korridoren och dealade hasch på skolan. Inget kunde ha varit så fel, skolan hade ganska barnsliga och nyfikna elever, som förvisso skulle spela tuffa ibland, men på ett ganska oskyldigt och naivt sätt. Men ryktet fanns och späddes på av en del lärare på F-5-skolorna i Jordbro som tyckte att deras elever skulle välja en annan skola än Jordbromalmsskolan i årskurs 6. Varför inte Ribbyskolans fotbollsklasser, eller Brandbergens musikklasser? Speciellt svenska elever uppmanades söka sig bort från centrala Jordbro. Resultatet blev att närliggande skolor blev för fulla, det fanns inte plats för alla elever, men det spelade ju ingen roll – det var bara att sätta upp baracker på skolgården. Detta skedde med kommunens goda minne, man tillät detta och det var innan det fria skolvalet infördes.

Sedan kom det fria skolvalet och friskolereformen. Då drog de elever som hade haft det goda omdömet att välja företagsamma föräldrar. Alla de duktiga och studiemotiverade eleverna försvann från Jordbromalmsskolan, kvar blev de elever som hade bristfälligt språk eller problem med inlärning. Absolut inget fel på dessa elever, det har varit många underbara år som lärare för dessa elever. Men klasserna förlorar dynamik, förlorar diskussionsnivåer, förlorar drivkraft. Ju längre tiden gick desto mer segregerad blev Jordbromalmsskolan och till slut gick det inte längre för politikerna att driva en skola med sviktande elevunderlag och med 100% elever med invandrarbakgrund, många nyanlända.

Men hur gjorde man? Jo, utan att föra en diskussion med elever, lärare och föräldrar tog politikerna beslut om att lägga ner Jordbromalmsskolan. Så oschyst! Som den duktiga läraren på Lundaskolan, Christer Strandberg, sa: Det finns resurser, det är löjligt för det är bara siffror i ett kommunalt förflyttande av pengar på ett papper mellan olika kommunala bolag och huvudmän. Men jag hade alltid en känsla av att det spelar ingen roll, under alla år på Jordbromalmsskolan fick jag en känsla av att politiker och tjänstemän helst inte ville ha med Jordbro att göra, man betalade ut storstadssatsningspengar och sket i hur det gick för JBM. Betala och strunta i vad man gör för pengarna, kör så länge det går, bara man håller käften! Men till slut går det inte längre och då lägger vi ner. Kanske cyniskt sätt att beskriva det hela, men denna känsla fick jag många gånger.

Ska i alla fall träffa mina gamla kollegor på tisdag, det ska bli väldigt roligt.

För visst tycker väl du också att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Advertisements

17 kommentarer

  1. […] som reagerat är Johan Kant DelaSkriv utLike this:GillaBli först att gilla denna post. Kommentera by Monika Ringborg on 9 […]


  2. Hela programmet igenom så synliggjordes hur svenska skolan fått allt mer fokus på yta. Kommunernas alla illa underbyggda ingrepp i skolan har visat att att kunskap det är inget som behövs. Likvärdigheten drevs på ett sätt in absurdum på andra sätt inte alls. Det blev fler och fler skolor som inte hade tillräckligt kompetenta lärare för de duktigare eleverna och sen är det inte konstigt att dessa flyr till skolor där de blir sedda.

    Sen är det nästan naturlag att friskolereformen lämnar det öppet för företag som vill tjäna grova pengar på de svagaste eleverna. Resten av skolsystemet har berett vägen för dem.


  3. Friskolor – ja! Vinst – ja! men med måtta – det är ju våra skattepengar vi talar om. 15-20% avkastning är omoraliskt, oetiskt, oalltmöjligt. 5% kanske vore rimligt – satsar man privata pengar måste man ju kunna göra en viss vinst. Men lär av andra länder som aldrig skulle acceptera att skattepengar hamnar hos sådana som kommunpolitikern Ola eller i utländska skatteparadis.

    Den intervjuade styrelseledamoten i JB-koncernen kändes som ett riktigt stolpskott – den som skickades fram för att ta skiten, som var för dåligt insatt för att begripa i förväg vart intervjun skulle leda. Blir han långvarig tros? Om ja – då är han lika omoralisk som den gode Ola. Om nej – ja då visar han att han är rakryggad.


    • Lena,
      Jag är personligen inte helt övertygad om att friskolor ska få göra vinst. Privat investerade pengar ska man få tillbaka, men att gå in med privata pengar i syfte att göra vinst är jag inte för – alltså att få avkastning. Jag skulle hellre vilja att man starta friskola för att man har en pedagogisk idé, en plan eller ett brinnande intresse – inte att man ska ha avkastning på investerade pengar.


      • Jag tycker programmet var dåligt och förenklade frågan allt för mycket samtidigt var det mer av en egotripp för programledaren. Varför alla dessa scener när han bara åker omkring, eller klär upp sig för att köpa en skoia. Varför måste saker förlöjligas varge gång det ska handla om skolan?

        Den stora frågan är hur ska man få kapital till friskolor om man inte får göra vinst? Antag att en skolbyggnad plus utrustning för att starta en skola kostar 10 miljoner. Idag kan man satsa det i form av eget kapital och hoppas att få tillbaka det som vinst. Om vi inte tillåter vinster kommer den som vill starta en friskola förmodligen istället att ta ett banklån på 10 miljoner och investera i skolbyggnaden.

        Skillnaden blir att i det här fallet blir det en bank som gör räntevinster på skolan istället för en ägare. Jag vet inte om det ska anses bättre.

        Alternativet är nog att inte ha några friskolor alls förutom de som borgarbrackorna betalar dyrt till för att slippa beblanda sig med oss övriga.

        Det ska bli intressant att se hur England löser kapitaltillförseln till friskolor som inte får göra vinst.


      • Håller med dig Johan om att man startar en friskola för att man har en pedagogisk idé.

        Vinster skall gå tillbaka in i verksamheten.
        Pengar skall arbeta!


  4. Härligt passionerat när du skriver om Jordbromalmsskolan, Johan. Gillar särskilt meningen: ”Då drog de elever som hade haft det goda omdömet att välja företagsamma föräldrar.” Själv dröjer jag mig fortfarande kvar vid första avsnittet.


  5. Johan !
    Instämmer förstås om J-malm-My love forever ! Bra text som jag sprider till mina vänner via FB.
    Friskolereformen var jag emot från start och en av många anledningar till mitt distanserande från (s) var att K-O Feldt och Vidar Andersson var drivande och ledande friskolornas organisation från början. Såg de inte de uppenbara segregationsriskerna ? Och utarmningen av de kommunala skolorna(som också skulle slåss inbördes om eleverna). Lönsamhetstänkande och vinstmaximering hör INTE hemma där det handlar om utbildning av barn och vård av gamla ! När sedan den kommunala skolan låtsas som om den också ska gå med vinst(Hallå, hur då ???) blir jag röd i ansiktet och illamående. Nu flyttar vi(Lundaskolan) in i nya Höglundaskolan till hösten. Frågan är om vi har ”råd” att arbeta där ? Har vi råd att betala ”låtsashyran” ? Denna fejkade hyra används för att legitimera nedskärningar på undervisningsresurser(läs lärarlöner) och skapande av stora barngrupper i förskoleklasser och övriga årkursklasser. Snälla, kan inte någon avslöja denna sjuka lek med KalleAnka-pengar som kommunerna ägnar sig åt för att spara på viktiga resurser till skolans värld ? Hyran för skollokalerna är ju redan betald en gång via skattsedeln !


  6. Efter 6,5 år som lärare på JB Karlstad vill jag komma med ett par påpekanden. Lärarlösa lektioner förekommer inte alls. Spel under lektionstid är förbjudet, tidigare var det förbjudet att installera spel på datorn öht. Alla skolor med 1:1 lösning med datorer har stora problem med att elever gör annat än det de skall. Snart har varje kommun också genomfört eller påbörjat 1:1 lösning på gymnasiet.
    Våra elever har prov, läxor, skriver uppsatser, gör redovisningar, grupparbeten och enskila inlämningar precis som alla andra. Betygen ligger inte över rikssnittet och vi uppmuntras inte att sätta ändra betyg än de som överensstämmer med elevens kunskap. Under mina år inom JB har vi haft en mycket levande pedagogisk diskussion och fortbildning. Självklart har vi samma elevvårdsresurser som våra kommunala kollegor. Mina genomsnittliga klasser har ca 22 elever. Å andra sidan har jag sju undervisningsgrupper och en mentorsgrupp som jag träffar på schemalagd tid.

    Innan jag började på JB jobbade jag i fem år på ett kommunalt stort gymnasium. Med datasalar, ämnesinstitutioner och ett utmärkt skolbibliotek, bemannat med superpersonal. Jag kan verkligen sakna biblioteket och en bra kopiator. Men i övrigt når eleverna likartade resultat, rättssäkerheten är lika hög.

    Jag vill inte försvara JB Sundsvall, men de missförhållanden som tas upp är i vart fall inte representativa för den verksamhet jag mött.

    När det gäller pedagogiska koncept krockar de ofta med verkligheten, elever vill ibland inte eller kan ibland inte jobba på det sättet konceptet säger, då får man prova ett annat sätt. Det entreprenöriella konceptet bygger mycket på att prova olika vägar. PBL, fick lära oss var framtiden på lärarhögskolan 1999, att vi skulle möta en mera förstockad verklighet ute på skolorna. Men det visade sig att lärarkåren är en klok skara som valde verktyg efter situation.


    • Hej Henrik,
      Det är bra att du har en bra arbetsplats på JB i Karlstad och att det fungerar bra – kanske vore något att lyfta fram. Jag har en kompis som jobbar på ett gymnasium i Vittrakoncernen, som är mycket framgångsrikt, men som på grund av att många Vittraskolor också har samma problem som utmålas när det gäller JB får tagit skit. Vittragymnasiets rektor har skrivit på Newsmill, här är länken.

      JB har fått väldigt mycket kritik under flera års tid av den karaktär som lyfts fram i filmen. Huruvida Sundsvall är värst och det inte alls ser ut som det gör på de andra JB skolorna, eller om det är en fallande skala av brister vet inte jag. Men om det är så att JB håller hög kvalitet med rätt betygsättning så kommer det givetvis att visa sig, både när det gäller inspektion från Skolinspektionen, granskning av media och mun-till-mun-metoden när det gäller föräldrar och elever.


  7. Hej Johan!

    Ett bra inlägg tycker jag. Jag såg endast efterdebatten i Kunskapskanalen och klart är att det råder delade meningar om friskolor- och valbarhet. Men något tror jag att alla inblandade ha lärt sig under de senaste två decennierna. I efterdebatten var det främst nationalekonomen Jonas Vlachos som tydliggjorde en del skillnader mellan ett företags mål (vinsten) och en myndighets mål (elevers kunskapsmässiga och sociala utveckling).

    Dock finns det kvar ett demokratiskt problem som har debatteras inom statsvetenskapen sedan 1940-talet. Det är det som brukar benämnas ”demokratins svarta hål”. Medborgarna bemyndigas att rösta på politiska partier, senare på enskilda personer, men medborgarna kan inte påverka valet av professionella i t..ex. en skola. Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, skrev 1994 boken Vad bör staten göra? Om välfärdstatens moraliska och politiska logik. och kom då fram till att medborgarna bör kunna rösta med fötterna vad gäller skolan. Nu knappa 20 år senare bör man nog ifrågasätta denna logik, men det demokratiska problemet kvarstår.

    Det andra sättet som medborgarna kan påverka en professionell verksamhet är s.k. brukarinflytande, via elever och/eller föräldrar. Även det har sina problem.

    Både modellen att rösta med fötterna (någon form av valdemokrati)och den andra modellen med brukarinflytande (deltagardemokrati) har sina brister inom såväl den stora demokratin som i den lilla demokratin i skolan.

    I båda fallen kan vi också konstatera att modellerna påverkar lärarprofessionen.


    • Pär,
      Du pekar på några verkliga dilemman när det gäller friskolor och kommunala skolor, som det måste diskuteras kring. Hur ska vi ha det och hur ska det fungera – både när det gäller vinster, syfte till att driva skolor och demokratiaspekten.


  8. Att det var illa ställ med skolan visste jag, men att efter att sett detta program med efterföljande debatt i kunskapskanalen, blir jag faktisk både rädd och ledsen.
    Av vem och hur ska dessa barn ersättas för stöld av 3 års utbildning?
    Varför fick man inte en kommentar från Jan Björklund?
    Det finns så många negativa aspekter på detta problem och jag vet inte vilket som är värst.
    Kortsiktigt är det nog fölusten av potentiellt högutbildad ungdom. I stället utbildade till ett liv i arbetslöshet, 80 000 kr/år och elev rätt ner i utländska riskkapitalbolag, underbart.
    Långsiktigt utarmar detta hela nationen, en outbildad ungdom som ska ta hand om samhället så småningom. Fast eliten är på Lundsberg och lider inte av dessa arbetarklass problem. Kanske är detta ännu ett sätt för överklassen att behålla sitt förtryck över den stora massan?
    Var är Sverige på väg? Riskkapitalister känner icke till orden, rättvisa, empati och lika värde.


    • Det är dem som går på Lundsberg som kommer att håva in cashen i framtiden. Tyvärr lyfts inte klassperspektivet fram i skoldebatten, som du gör i din kommentar. Trist!


  9. […] Världens bästa skitskola väcker känslor och del 2 var bättre än del 1 Johan Kant kommenterar här. Jag känner ett ursinne komma över mig när det gäller de dåliga friskolorna. Katastrofalt, […]


  10. […] och enskilda personer tjänar storkovan på elevernas olycka. I ljuset av andra avsnittet av Världens bästa skitskola, kan man tänka sig att detta fenomen – att föreläsningsserier erbjuds, utredningsföretag […]


  11. […] se Världens bästa skitskola. Huvudägaren Ola Sahlsten gör 250 miljoner i vinst! Läs även mina blogginlägg kring […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s