h1

Lgr 11:s kunskapskrav är problematiska

10 december 2011

Jag har tidigare kritiserat Lgr 11:s kursplaner ganska rejält och faktum kvarstår, lärarkåren kommer att få det svårt eller omöjligt att genomföra uppdraget. Men som den tjänsteman jag är så genomför jag uppdraget.Just nu jobbar vi i Haninge med att ta fram elevexempel och koppla det till syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Själv leder jag, tillsammans med en biträdande rektorskollega, SO-gruppen för årskurs 1-5 i detta arbete. Och vad duktiga SO-lärarna är! De är på, diskussionsvilliga, engagerade, kompetenta – vilken fröjd att få leda ett sådant gäng. Eller föresten – inte leda, för det klarar de själva, utan att få medverka i detta gäng.

Med Lgr 11:s kunskapskrav kommer kvantitativa kursplaner. Tar man några exempel från samhällskunskap i i årskurs 9 anger man skillnaderna på kunskaper på följande sätt: Betygen E – grundläggande, enkla, huvudsak fungerande, Betyget C  – goda, utvecklade och förhållande komplexa och Betyget A – mycket goda, komplexa och välfungerande. Ganska godtyckliga formuleringar, eller rättare sagt  ganska abstrakta formuleringar som lämnar mycket över till godtycke.

Och tror ni inte att jag har hamnat i en sådan situation i SO-gänget? Jajamensan, där var vi på senaste mötet. Vi har i höst tagit fram uppgiftsstandarder och processtandarder på en kartuppgift i geografi, sedan gått ut till eleverna och låtit dem testa dessa ”provuppgifter”. Det har ju inte varit prov i den vanliga bemärkelse, snarare en individuell arbetsuppgift, som eleverna skulle genomföra självständigt. Sedan har vi tagit in elevsvaren, kopierat upp dem och suttit i grupp för att ta fram elevexempel som kunde illustrera E-, C- och A-nivå, alltså en resultatstandard.

Det är här som problemet uppstår. För nu ska vi, alltså 15 personer från olika skolor runt om i Haninge komma överens om hur en elevprestation ser ut på de olika betygsnivåerna för årskurs 6. Intressanta och väldigt bra diskussioner, vem ska få ge sig – ge upp sin position? Vem är striktast i sin bedömning? Någon tycker att ett C-svar är ett A-svar, någon annan tycker att det krävs mycket mer för att få fram ett A-svar än vad som finns i de elevexempel som hade på bordet (trots säkert 30 olika svar/elevexempel). Vi väger varje enskilt svar på frågorna, tittar på direkta felaktigheter, tittar på vilka kvaliteter eleverna har visat och diskuterar vilket krav det ställer på elevernas tänkande att få fram dessa kunskaper. Efter säkert en timmes diskussion är vi eniga, men några har fått lägga ner sin ståndpunkt och några har fått jämka åt andra hållet. Vet jag om det spelar någon roll för dessa lärare? Vet jag om de har lagt ner sin ståndpunkt för att vi skulle hitta konsensus, men att de själva senare kommer att ha en striktare bedömning? Många frågor i mitt huvud – inga svar.

Det är just i dessa diskussioner som de godtyckliga och abstrakta kunskapskraven synliggörs. Vad menas med: Betyget E – grundläggande, enkla, huvudsak fungerande, Betyget C  – goda, utvecklade och förhållande komplexa och Betyget A – mycket goda, komplexa och välfungerande. Ganska godtyckliga formuleringar, eller rättare sagt  ganska abstrakta formuleringar som lämnar mycket över till godtycke. Det är problemet med att jobba deduktivt, det vill säga att utifrån styrdokument härleda fram underlag för likvärdig bedömning leder helt fel. Istället måste man jobba induktivt, det vill säga att utifrån skolvardagen och lärarerfarenhet titta på elevexempel och sedan kontrollera dem mot styrdokumenten. Vi har jobbat induktivt, men har svårt i alla fall.

Jag vill klargöra en sak tydligt för dig som läser detta: Tro inte att jag misstror dessa SO-lärare som sitter och sliter med dessa uppgifter, de gör ett skitbra jobb. Mina tankar om vad som kanske kan ske när de jobbar själva på sina skolor, att de gör något annat än det som vi just diskuterat på våra möten, är bara mina tankar! Inte detsamma som verkligheten.

Men tänk själva. Hur var det med Lpo 94? Hur är det med McKinseyrapporten? Jo, att abstrakta begrepp, med stort tolkningsutrymme lämnar väldigt stort handlingsutrymme för enskilda lärare och som får konsekvenser för eleverna. På en skola kunde både tydlighet och bedömning mellan olika lärare skilja ganska mycket åt, skillnad från ett klassrum till ett annat på samma skola. För att inte tala om skillnaden mellan olika skolor, eller olika städer/delar av Sverige. Och ändå gjordes det lokala dokument där målen/kriterierna hade brutits ner. Idag ska detta arbete inte göras, så hur ska vi få en likvärdig bedömningen? Genom Skolverkets matriser? Hur ska det gå till med abstrakta och icke precisa formuleringar, som för övrigt inte har en given kunskapshierarki? Matriser i all ära, men det är bara samma ord som är satt i ett rutmönster – tolkningen kvarstår!

Ok, jag vet att det var ett annat bryt i Lpo 94 (årskurs 5) i jämförelse med Lgr 11 och att vi då inte hade betyg i årskurs 6. Men låt mig göra ett eget hemsnickrat experiment på hur det skulle kunna se ut för samma kartuppgift som ovan, jag har bara tagit med kunskapskrav (mål att uppnår år 5 och kriterier för VG och MVG).

Godkänd

  • förstå vad en karta är och hur den kan användas
  • vara förtrogen med globen och känna till olika platsers och områdens lägen i förhållande till varandra
  • kunna uppskatta avstånd

Väl Godkänd

  • känner väl till världskartans huvuddrag och hur världsbilden har utvecklats
  • har goda namnkunskaper och drar slutsatser om avstånd och lägesrelation
  • arbetar med specialkartor över natur och samhällen
  • jämför förhållanden, finner samband och drar slutsatser om människors levnadevillkor i olika områden

Mycket Väl Godkänd

  • jämför förutsättningar, ser samband och förklarar skillnader mellan olika platser eller områden vad avser överlevnad och miljöpåverkan
  • studerar med hjälp av geografiska teorier och metoder lokala förhållanden i ett globalt perspektiv eller omvänt, och använder därvid sina kunskaper i nya sammanhang, definierar problem och drar slutsatser

Lpo 94 är väldigt abstrakt skriven och lämnar mycket för enskild tolkning. Och även om jag ibland kan låta som en stor anhängare till Lpo 94, är jag i högsta grad medveten om problemen med läroplanen och att det ger upphov till icke likvärdighet. Detta exempel är abstrakt skrivet, men det jag vill påvisa är att det finns en stor kunskapsskillnad mellan dessa nivåer, Lpo 94:s kunskapsnivåer är kumulativa. Alltså, det är en direkt inskiriven kognetiv kvalitetsskillnad mellan dessa nivåer, där kunskaper bygger på varandra (kumulativ) och det saknar jag i Lgr 11.

Jag vill inte måla fan på väggen, heller inte utmåla svensk lärarkår som okunniga, för det vet jag att den inte är. Dessutom verkar många vara entusiastiska över Lgr 11:s nya kursplaner och detta vill jag inte ta ifrån någon lärare. Jag vill bara påtala problem som kommer att uppstå och som bör förtydligas. Dessutom får man inte glömma bort att svensk lärarkår blev grymt svikna av Skolverket vid införandet av Lpo 94. Trots ett stort paradigmskifte när det gäller syn på kunskap och betyg, fick inte lärarna någon ordentlig fortbildning. Detta har Skolverket lärt av och satsat stort på att se till att alla är med. Att styrdokumenten inte håller är dock inte lärarkårens fel – även om Skolverket har påtalat att detta är lärarkårens läroplan för att de har fått vara med och utforma den. Lätt att ge lärarkåren skulden om det går åt helvete, men det köper i alla fall inte jag. Går det åt skogen är det politiker och tjänstemän på riksnivå som är ansvariga.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Annonser

19 kommentarer

  1. Laban,
    Det låter som att du har koll på läget, koll på problematiken och löser det på bästa sätt genom att hitta referensramar som du håller fast vid. Mycket bra och jag tror nog att många lärare fungerar så. Dessvärre inte alla lärare och dessvärre har våra styrdokument en del övrigt att önska.


  2. Laban,
    Det verkar som du har koll, som du förstår bristerna och förhåller dig till detta. Du har skaffat dig referensramar och håller fast vid dem. Mycket bra!


  3. Hej Johan!
    Eftersom jag är en av dina f.d. lärare så får jag nog vara extra försiktig med att inte ”tala om hur det är”, men jag vill bara ge följande tre synpunkter:
    1. Skolverket kommer ut med ett stödmaterial, det var först tänkt att komma dessa dagar men kommer inte förrän i januari/februari. I detta stödmaterial, som gäller för respektive ämne, kommer det att bl.a att finnas autentiska elevsvar som kommer att konkretisera de abstrakta värdeorden.

    2. Trots detta och annat stöd i samma material så kommer det finnas utrymme för tolkning. Detta är ofrånkomligt om vi inte ska hamna på en nivå där vi kan bedöma alla elevers svar som rätt eller fel. För att alla lärare i alla ämnen ska utveckla ett gemensamt ”bedömningsspråk” så tror jag de kan ha nytta av att läsa om The Big 5 i senaste numret av Pedagogiska magasinet.

    3, För SO-lärare (7-9) finns redan i dag en Prov- och bedömningsbank, som jag byggt upp på uppdrag från Skolverket. Där finns ”inspirerande/annorlunda provexempel samt, inte minst, ett specifikt bedömningsstöd till respektive provuppgift samt kommenterade elevsvar.

    För övrigt kommer jag att fortsätta att ta del av din kritiska granskning av svensk skola och numera verkar nästan alla på Skolverket och inom den pedagogiska forskningen hålla med dig om att det är läraren (och hans/hennes undervisning!!) som gör skillnad. Det har gamla insnöade gubbar på f.d. LHS (bl a undertecknad, Ove H, Sten A och Anders E) försökt hävda sedan tidigt 90-tal. Till slut har vi oldboys hamnat rätt i debatten.


    • Göran,

      Jag känner till det där du skriver och jag har tagit del av en del och väntar med spänning på det som kommer. Kritiken kvarstår när det gäller kursplanerna, som jag skrivit i tidigare blogginlägg, men som jag känner nu är det inte aktuellt att driva denna debatt, för någon gång måste man jobba också och att älta, älta, älta leder ingenstans. Nu kör vi i Haninge och vart efter problem uppstår så försöker vi lösa det. Detta blogginlägg tar sin grund i en faktisk situation när vi satt med elevexempel.

      Hade det inte varit för dig, Ove, Sten och Anders hade jag nog hoppat av LHS. Ni var skitbra och inspirerade till eget tänkande, diskussioner och fokus på rätt saker. Ni stod aldrig för något flum och det var bra. Även om du inte var min ”klassföreståndare”, det var ju Ove och Sune Bengts, så hade vi dig i flera kurser och även när det var ämnesdidaktik. Jag tyckte alltid det var givande att gå på dina lektioner. Så tack för det! Sen har jag ju använt ditt fantastiska kunskapsspel i min undervisning väldigt mycket.


    • Men det finns fler än gamla insnöade gubbar från f.d. LHS som ser att läraren gör skillnad. Även inom själva lärarutbildningen. Men beroende av vilket ämne det handlar om, på olika sätt.
      Men jag kanske inte ser att läraren skall göra skillnad på det sätt som framförs i debatten. Det är ett alltför stort fokus på hur läraren skall vara än vad hon skall göra. Debatten fokuserar tyvärr mest på hur läraren skall vara, och själva uppdraget kommer i bakgrunden. Och man fokuserar mer på HUR man skall undervisa än vad det innebär för elever och studenter att kunna något. Både hur och vad behövs, men kanske VAD behöver komma före Hur.

      Debatten är onyanserad och ger en bild av hur läraren skall vara som inte stämmer ens med Lgr11.

      Frågan blir alltså på vilket sätt ni har hamnat rätt i debatten?


      • Jag tror nog att debatten om hur en lärare ska vara och vad denne ska göra är viktig att föra. Lyft fram framgångsrika lärare och lär av dem. Se till att det premieras att var duktig och se till att sprida lärarens metoder.

        Vet inte hur debatten ska föras annars?


      • Jag håller inte med dig om att fokuset skall ligga på om läraren är duktig eller inte. Det är en egenskap som kan ges vilken yrkesgrupp som helst och säger ingenting om lärarprofessionen innehåll.

        För mig är det inte intressant om andra ser mig som duktig eller inte … och jag sätter inte sådana etiketter på mina studenter heller. Det intressanta är att och vad de lär sig, inte att de är duktiga. Som professionell kan naturligtvis inte min definition på duktighet vara styrande.


  4. Hej!

    Jag har läst, lyssnat och sett en massa inlägg om lärarens betydelse för elevernas kunskapsinlärning och sociala utveckling. Men det är inga eller väldigt få debattörer som ifrågasätter eleverna och deras föräldrar. Med tanke på den situation som råder i många skolor kan man fundera om barnen får någon uppfostran överhuvudtaget. Stundtals är rätt många rent för djävliga och vidriga.


    • Läraren är mkt Betydelsefull och med Tanke på den situation som råder på många skolor runt om i landet så funderar nog väldigt många…vuxna, föräldrar som lärare m.fl…

      Aspekt som negligéras och som bör beaktas är INTERAKTIONEN – Eleven – Miljön…
      Elev – Lärare.

      Instämmer med Johan, Läraryrket är ett av samhällets viktigaste arbete.


    • Ja du Janne, visst kan en del föräldrar och elever vara djävliga och vidriga, speciellt i vissa medelklassområden.


  5. Dagens påstående:
    Vi kommer INGEN vart på vägen mot en bättre skola om inte vi via lärarutbildningen aktivt ser till att de med grundkompetens att vara positiva relationsbyggare tas in…


  6. Tack för att du vågar sticka ut i mängden av alla ”nickedockor”. Jag undrar vad du har för åsikter om kopplingen mellan centralt innehåll och timplanen? Finns det någon koppling i den bemärkelsen att det faktiskt finns en chans att man ska hinna gå igenom alla punkter under ”Centralt innehåll” i alla ämnen?


    • Hej Lotta,
      Om du söker längst upp till höger på första sidan på Lgr 11 så kommer det upp ett gäng blogginlägg. Bland annat ett inlägg som heter Lärarna läggs i frysbox. Alla dessa blogginlägg handlar om hur fruktansvärt felkonstruerade kursplanerna är. Att man tokreglerar läraryrket, att centralt innehåll och kunskapskraven är rena rama önskelistorna och att det finns inte en chans i världen att man ska hinna med allt centralt innehåll. Åtminstone förstår inte jag det och någon får gärna förklara för mig hur det ska gå till. Sök och läs – återkom gärna med dina kommentarer.


  7. Johan.

    Jag har också suttit och funderat en hel del på det här med det centrala innehållet i framförallt SO-ämnena då det är de som jag kommer att ha. Har behörighet att undervisa i Samhälle, Religion och Historia. Eftersom jag tror på vikten av att vara väl förberedd när man kommer ut i skolan så valde jag att försöka sätta ihop en egen grovplanering för bland annat Samhällskunskap utifrån det centrala innehåll som finns där för åk 7-9. Mitt resultat blev då följande för samhällskunskap:

    HT 7 Demokrati och politik
    VT 7 Lag och rätt
    HT 8 Det digitaliserade mediesamhället
    VT 8 Ekonomi och arbetsmarknad
    HT 9 Internationella relationer
    VT 9 Befolkning, identitet och välfärd

    När jag försökte göra en första skiss över hur en grovplanering för SO-ämnena skulle kunna se ut så utgick jag från det som du tar upp i din bok om att det är rimligt att hinna med ett arbetsområde i respektive ämne per termin. Det känns som en mycket rimlig tids uppfattning och med det som grund tror jag på att man kan få en lagom mängd tid för respektive arbetsområde. Vi är i övrigt helt överens om att ämnesplanernas centrala innehåll är rena rama önskelistan. Samtidigt är det som det är och man får se det som en spännande utmaning framöver att hantera som lärare! Positivt tänkande är alltid bra även om det ibland känns som man har en brant uppförsbacke framför sig!

    Fredrik


    • Ska bara hänvisa också här. Du tar upp detta om vad som är rimligt per termin på sidan 108 i din bok. /Fredrik


    • Fredrik,
      Det ser bra ut med din grovplanering. Vilka spännande och breda ämnen du har – Det digitaliserade mediasamhälle eller Internationella relationer. Verkligen kul, spännande!


  8. Tack Johan. Jag räknade efter hur många punkter som finns i det centrala innehållet för årskurs 7-9 i alla de ämnena som alla elever läser i grundskolans senare år (har då räknat bort Modersmål och Moderna språk eftersom alla inte läser dem ämnena). Det totala antalet punkter i det centrala innehållet för årskurs 7-9 om man lägger samman alla de olika ämnena slutar på 308 punkter. Det tycker jag bekräftar bilden av att det centrala innehållet är rena rama önskelistan.

    Fredrik


    • Instämmer Fredrik. Då är det viktigt att vi, som jag vet att du gör Fredrik, använder friutrymmet och vår kompetens och gör rackarns bra pedagogiska planeringar.

      Då visar vi på en konkret nivå vad vi menar är viktig kunskap och kan föra dialog med andra inom området kunniga. Ju mer konkreta vi förmår vara ifråga om att identifiera och uttrycka förväntat lärandeutfall desto bättre dialog om den är adekvat.


  9. […] Lärarkåren i frysbox, Lärare får jobba i sitt anletes svett, Öppet brev till Viveca Lindberg, Lgr 11:s kunskapskrav problematiska och Problematiskt arbete med Lgr 11:s […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s