h1

Pedagogiskt nätverk

17 december 2011

Jag vet inte hur många av mina nya läsare som har uppmärksammat den kartläggning av ett dolt informellt nätverk som gjorde för ett år sedan. Bakgrunden till varför jag skrev denna bloggserie går att läsa i första blogginlägget. Bloggserien ligger permanent ute på min blogg. Här är länken.

Annonser

2 kommentarer

  1. Johan.

    Det finns skolor i det här landet som bara arbetar utifrån PBL och PBS. Men som jag tolkar våra styrdokument och Skollagen så är det till och med olagligt att arbeta så. Men låt oss ta det hela från början.

    För min del satt jag och läste om konstruktivismen och det så kallade sociokulturella perspektivet i samband med mitt examens arbete. Detta eftersom lärandeplattformen Moodle som jag skriver om i arbetet är uppbyggd efter dessa pedagogiska teorier. Nåväl, då kom Problembaserat lärande upp. Jag tog och kollade upp den här metoden lite närmare och jämförde sedan metoden med vad som står i våra styrdokument, men också med vad konstruktivism och sociokulturellt perspektiv innebär enligt den vetenskapliga litteraturen som jag har till mitt examensarbete.

    Den jämförelsen visar på att det visserligen finns tendenser till likheter mellan vad konstruktivismen och sociokulturellt perspektiv säger och PBL. Men det finns också avsevärda skillnader. Ett konkret exempel är att PBL visserligen innebär att eleverna ska samarbeta, men det under i det närmaste extremt styrda ramar. Det samarbetet kommer inte fungera länge. Eftersom jag är en varm anhängare av elevaktiva arbetssätt, elevinflytande och demokratiuppdraget så kollade jag lite på hur detta med PBL funkar ihop med detta. 4 kap 9 § i Skollagen slår ju fast att eleverna skall ha inflytande över undervisningen.

    Den enda slutsats som jag kan komma fram till efter att ha kollat lite dels i läroplanen, dels i Skollagen och dels i böcker om elevinflytande i skolan är att det inte är tillåtet att endast använda denna PBL-metodik på en skola. Eftersom PBL har en så tydlig arbetsgång som ska följas så blir det nästan omöjligt för eleverna att få något inflytande överhuvudtaget. Det finns gott om vetenskaplig litteratur inom området elevinflytande och de böcker jag läst (lite av intresse och lite för examensarbetet) ger inte stöd för PBL-förespråkarnas påståenden om att detta skulle vara en elevaktiv metod och en metod som ökar elevernas inflytande. Bara för tydlighetens skull här nu. Jag vänder mig inte mot metoden som sådan. Det är den felaktiga bild av metoden som ett centralt verktyg för elevinflytande och elevaktiva arbetssätt som jag vänder mig emot. Fredrik (frekar06).


    • Fredrik,
      Klart att det går att jobba enligt PBL. I den paragraf som du hänvisar till finns det ingenting som står att eleverna ska bestämma, eller ens påverka vilka arbetsmetoder en lärare ska ha. Så här står det:

      ”9 § Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.
      Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas.”

      Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem – Vad menas med detta rent konkret?
      Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad – vad menas med detta rent konkret?
      Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen – Vad menas med detta rent konkret?
      Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas – Vad menas med detta rent konkret?

      Samtliga meningar saknar konkret innehåll och är abstrakt skrivna utan exempel, vilket gör att du och jag tolkar dem utifrån våra refrensramar. Det man brukar göra är att koppla prejuridikat till lagtexter, för att få jurister att tolka vad lagstiftaren har menat. I detta fall tror jag det tar lång tid innan det ens kommer upp några sådana fall i domstol, om det ens kommer att göra det. Om det skulle göra det tror jag inte att lärarens metodval kan komma att ifrågasättas, finns ju ingen antydning till det (enligt mig). Så jag tror nog att de skolor som jobbar med PBL kan jobba på med det.

      Fredrik, du verkar vara en klok och engagerad student, så jag hoppas att när du läst min bloggserie om PBL förstår att jag inte är emot PBL som metod. Jag är emot PBL när det blir fri forskning, när eleverna släpps vind för våg och när läraren förvandlas till en handledare – djupt olyckligt för alla elever, men mest för de språksvaga. Sedan är jag emot att Scherp och kompani har fått så mycket tolkningsföreträde, trots att de inte har haft som specialitet t.ex. betygssättning. Samt att jag inte gillar odemokratiska organisationer, som har mycket makt och styr i dolda nätverk.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s