h1

Trivsel i skolan – en paradox

21 december 2011

I diskussionen efter tv-serien Världens bästa skitskola har svenska skolans uselhet tagits upp i förhållande till hur det var förr och i jämförelse med omvärlden. Men en sak är Sverige i alla fall världsbäst på, att eleverna trivs i skolan. Det kommer fram titt som tätt, men här ligger en intressant paradox begravd.En mamma till min sons kompis, vars egen son inte hade lagt ner speciellt mycket tid på skolarbetet i hemmet, sa till sin son: ”Om man lägger ner 8 timmar på dataspel och 8 minuter på skolarbete så får det konsekvenser.” Och det är ett välkänt faktum hos alla, inte bara inom skolans värld: Flit ger goda elevresultat. Genom att eleverna är flitiga och lägger ner mycket tid och energi på att uppnå kunskapsmål når de goda resultat.

Men om läraren inte har fokus på kunskap utan ger gensvar/formativ bedömning på flit, t.ex. ”du jobbar så himla bra”, eller ”du är verkligen duktig”, utan att fokusera på kunskapsmål, upphäver man sambandet mellan flit och kunskapsresultat. I detta sammanhang kan man dölja dålig pedagogik, eleverna är flitiga och jobbar på bra, men de lär sig inte ett skit.

Många utgår ifrån att trygga ungar lär sig mer, att barn som är kreativa lär sig bättre. Men är det verkligen så? Svenska elever är kreativa och tycker att det är roligt att gå till skolan, enligt Världens bästa skitskola och för övrigt många andra inom skola och media. I många kommuner följer man inte upp kunskapsresultaten, men över allt finns det trivselenkäter. Men att mäta trygghet oberoende av sambandet mellan elevkunnande och resultat leder inte det fel?

Jag tror att det är dags att sluta diskutera trivsel (och värdegrund) utan koppling till kunskapsresultat. Bara genom att ta reda på vad elever lärt sig, dokumentera, ge formativ bedömning gentemot kunskapsmålen, inte släppa igenom elever utan kunskap, analysera och ge de elever som inte klarat kunskapsmålen en ny chans kan man synliggöra elevernas resultat och dålig metodik. Med andra ord är det enda vägen till att genomföra resultatuppföljningen i skolan och därmed även resultatstyrningen. Det är också enda vägen att gå för att uppnå verklig klättring i PISA:s kunskapsmätning.

En stor del av de elever som inte når sin kunskapsrätt trivs inte i skolan. De är ointresserade av skolans innehåll och de saknar kreativitet och motivation. De saknar uthållighet och förtroende för skolan och för sina lärare. Varför? För att skolan inte har följt upp resultat och dessa elever har glidit igenom skolsystemet, utan att lära sig det de behöver lära sig för att klara av de ökade kunskapskraven högre upp i utbildningssystemet. Identifierar sig dessa elever som framgångsrika skolelever? Absolut inte, snarare ser dig sig själva som obildbara.

I en av våra gymnasieskolor i Haninge kollade man upp vilka elever som inte klarade av sina läroböcker och såg sedan till att hjälpa dem att lära sig det. En oväntad bieffekt utöver att de började klara proven var att frånvaron sjönk. Kan det vara en rimlig hypotes att det blev roligare att gå i skolan när man fick hjälp med att klara av skolarbetet och att man började trivas bättre när det gick bättre på proven. Kan det vara så att motivationen ökar när man ser att man kan lära sig det man har rätt att kunna?

Att bygga upp samtliga elevers förutsättningar för att de ska nå sin kunskapsrätt är ett tålmodigt lärarkunnande, eller den gamla definitionen av pedagogik. Det är egenskaper som byggs upp i förhållande till skolans uppdrag, att alla elever ska nå samtliga kunskapskrav. Kanske är det dags att helt överge diskussionen hur kreativa svenska elever är och hur bra de trivs i skolan – fokus blir fel. Jag tror att det är hög tid att vara oerhört noga med att fokusera på kunskapskraven och formativ bedömning gentemot dem. Då kanske vi kan släppa paradoxen kring trivsel.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Annonser

11 kommentarer

  1. Tror att du är inne på helt rätt spår Johan, stor eloge till dig och ditt engagemang!

    Rekommenderar denna bild, ligger mycket i det:


    • Tack Stefan och God Jul och Gott Nytt år!


    • Det ligger inte ett skit i bilden Stefan! Den representerar en egoistisk människosyn där människan är tärande om han eller hon inte lyckas. Det här, däremot ligger det mycket i. Läs och begrunda:

      ”Jag är en av dem som överlevde ett koncentrationsläger. Mina ögon såg vad ingen människa borde behöva bevittna. Gaskammare byggda av lärda ingenjörer. Barn som förgiftades av välutbildade läkare. Barn som dödades av kvalificerade sjuksköterskor. Kvinnor och barn som sköts och dödades av stundenter. Därför är jag misstänksam mot utbildning. Vad jag efterlyser är lärare som hjälper sina studenter att vara mänskliga. Era ansträngningar får aldrig resultera i lärda monster, skickliga psykopater eller välutbildade personer av Eichmans typ. Läsning och skrivning och stavning och historia och matematik är bara viktiga om de gör våra studenter mänskliga.” Leo Buscaglia, Leva Älska Lära, Forum 1993 sid 135

      Vad anser du själv att syftet med kunskap är?


      • För mig är syftet med kunskap att ge människor bästa möjliga förutsättningar i livet, grundläggande kunskap för att söka mer kunskap. Att det inte ”ligger ett skit i bilden” får stå för dig, förr eller senare kommer eleverna ut i livet och då tycker jag att de skall vara så förberedda som möjligt. Där stämmer bilden tämligen bra – oavsett vad man tycker om det.


      • Stefan, du undviker min fråga. Du skriver till exempel att kunskap ger människor bästa möjliga förutsättningar i livet. Vilka förutsättningar är det, och förutsättningar till vad? Vidare skriver du att de ska få kunskap för att söka mer kunskap. Handlar det om att samla frimärken eller? Det vore bra om du kunde försöka besvara dessa två frågor: Vad ska vi använda alla denna kunskap till, och på vilket sätt påverkar ditt första svar skolans utformning och uppdrag?


      • Kunskap behöver man i livet, för vidare studier, för att få ett arbete, för att få ett rikare liv helt enkelt. Utan kunskap får man svårt att hävda sig (utbildning, jobb) men kanske ännu viktigare, man hamnar i underläge i det sociala umgänget. Med god (grund)kunskap är det lättare att lära sig nytt/mer, att förstå sammanhang, vad som händer i samhället, diskussioner…
        När det gäller skolans utformning och uppdrag anser jag att kunskapsuppdraget behöver stärkas men även kopplingen till såväl näringslivet – arbetsmarknaden som familjen. Eleverna är värda bästa möjliga kunskap om hur samhället ser ut och fungerar så att de har en bra grund att stå på. Hur man än vänder och vrider på det måste skolan och övriga samhället gå i synk. Jag måste erkänna att jag inte riktigt förstår vad det är du vill att jag svarar på Martin, du kanske kan förklara lite närmare vad du anser är fel i det jag skriver – och varför.


  2. Om alla socialdemokrater hade omfattat din skolsyn hade Sverige varit lika bra eller bättre än Finland i Pisa.

    Det är faktiskt inte så fruktansvärt svårt att driva skola. I slutändan kokar allt ned till att framgångsrika skolsystem inte använder elevernas undervisningstid till självstudier.


    • Hej Henrik och tack för de värmande orden.

      Det är inte så svårt att driva skola i teorin om man vet vad man vill och vad som är viktigast. Däremot är det svårt i praktiken, främst på grund av att vi inte får bestämma själv, t.ex. när vi anställer måste vi kolla upp övertalighetslistan i kommunen – alltså trötta människor som helst vill göra något annat – dem får vi anställa. Eller att hyran höjs med 1 miljon på två år, utan att vi får någon höjd skolpeng, eller att kommunen talar om att vi ska göra det och det och det och det och det och det och det. Några exempel, men i slutändan blir det svårt att få det hela att gå ihop. Vi jobbar på att förbättra Vikingaskolan.


  3. […] 11 anger att vi har två olika uppdrag i skolan. Det ena är kunskapsuppdraget och det andra är demokratiuppdraget. Det som jag här kommer sätta fokus på är […]


  4. Känner igen mig när det gäller trivselenkäter/kunskapsuppföljning. Viktig diskussion! Intressant ockå att läsa om satsningen i Haninge vad gäller att hjälpa elever att komma in i skolarbetet.


    • Hej Maria,
      Hoppas Haninges satsning ger resultat. Man får väl följa upp kunskaperna.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s