h1

Lärarutbildningen värre än vad jag tror?

21 april 2012

Jag träffade för någon vecka sedan en vän som jobbar på lärarutbildningen. Hon berättar att det är ännu värre än det jag beskriver. Om det var 90% flum förut har siffran sjunkit till 80%. Hon berättar också att Christian Lundahls undervisning om bedömning är katastrof, det handlar om ideologisk produktion och att med subtila medel få studenterna att bli betygsmotståndare. Detta måste jag redan nu säga att jag personligen inte vet något om, men om man får tro på min vän så verkar det vara problematiskt.

Jag har ju tidigare skrivit blogginlägg om Christian Lundahl, t.ex. när han svävar ut om betyg, läs blogginlägg eller när han gör en internationell jämförelse gällande betyg, läs blogginlägg, eller betygsmotstånd på agendan, läs blogginlägg. Eller detta inlägg. Läs också när Lundahl försökt tysta ner Heléna von Schantz, läs blogginlägg.

Min vän berättar också att hon läst mina inlägg om Dewey och kan skriva under på att det stämmer. Men det är ännu värre än så, det pedagogiska etablisemanget vet att man har gjort fel, men kan inte tillstå det för man är en del av problemet. Man kan alltså inte tillstå att man har gjort fel för det är detsamma som att säga att ”Jag har gjort fel” och det har man inte mage till att tillstå.

En annan intressant problematik som hon tar upp är de signaler som man skickar ut till studenterna, alltså inte att det sägs i direkta ordalag är att när Jan Björklund kommer på tal skrattar lärarutbildaren och säger: ”Ja, Björklund ja”. Alltså att förlöjliga och förminska och detta sänder signaler till studenterna: ”Du ska inte gilla Jan Björklund”. Givetvis gäller det inte alla lärarutbildare, men min vän berättar att detta förhållningssätt är ordentligt utbrett. Jag vill poängtera att det finns lärarutbildare som definitivt inte står för det som jag beskriver och det ska man komma ihåg. Tyvärr är dessa personer alltför få, åtminstone deras röster hörs inte så mycket.

En annan vän på lärarutbildningen berättar för mig att det är just i i fina ord och målande språk  flummets döljs. Genom att lyfta upp språket i abstraktion och fina schabloner blir man otydlig och kan säga vad fan som helst. Ett exempel är den mening som kommenterades i mitt förra blogginläg: ”Lärande är något som sker mellan individer och i relation till en social praktik.” (Carlgren 1999). Genom att språket är så otroligt abstrakt kan vem som helst väva in vilken tolkning som helst i detta citat, utifrån dennes referensram. Det blir bara fina och vackra målande ord.

En annan sak som har att göra med forskning och hur studenter får forskning presenterad för sig tar Bertil Törestad upp. Han är pensionerad universitetslektor och en person som jag funnit både intressant och vettig genom att han lyfter fram felaktigheter inom forskningen, utifrån sin långåriga erfarenhet av universitetsvärden. Törestad beskriver Martin Hugo forskningsanknytning på följande sätt: ”Den forskning som presenteras är kvalitativ och är därmed automatisk behäftade med den svagheten att möjligheterna att generalisera rönen är obefintliga. I Martin Hugos bok befinns grunden för alla resonemang vara åtta skolskadade elever. Därmed faller alla pretentioner om att kunna utvinna någon som helst användbar kunskap för den svenska skolan från studierna. Läs Bertil Törestads blogg.

Törestad skriver också i sitt senaste blogginlägg om Freud och Dewey, som båda föddes på 1850-talet. Så här skriver Törestad: ”Ingen av de två var i egentlig mening vetenskapsmän. De byggde sina idéer på egna upplevelser. Man kan tycka att de därigenom nådde långt i förhållande till de övriga tankar som befolkade deras tid. Empiri saknas helt. Efter deras levnad har beteendevetenskaperna exploderat i nya kunskapstillskott, som ju borde inkorporeras i modern pedagogik och psykologi. Men de gamla mästarnas protegéer litar inte till vetenskap i så hög grad. Deras efterföljare sysslar med kliniska analyser i klassrum och i mottagningsrum och tar inte någon större hänsyn till evidens och dylika nymodigheter”. Intressant – att Dewey i dagens mening inte var en vetenskapsman och att det saknas emperi. Intressant att det pedagogiska etablisemanget håller fast så hårt kring honom. I Johan Kants lilla värld blir det ännu mer tydligt att det handlar om ideologiproduktion.

Jag vill verkligen inte vara en dysterkvist, även om det givetvis finns många personer som tycker att jag är Mr Negative personifierat. Jag vill ju hoppas att all kritik som har överlämnats till lärarutbildningen i form av rapporter från myndigheter, skärskådning i media och granskning tas på allvar och att de som tagit fram och jobbar med den nya lärarutbildningen visar upp att man faktiskt har något helt nytt på gång. Min kvinnliga vän berättar att så inte är fallet, utan att allt gammalt bara är ompaketerat och omnämnt med ny etikett. Om så är fallet så tror jag att lärarutbildningen satt sin sista potatis, för inte kommer väl Högskoleverket med de nya skarpare reglerna acceptera 10 år till av flum. Absolut inte! Och då kommer det helt enkelt sluta med att examinationstillstånd dras in. Det finns ju redan nya intressanta samarbeten för en lärarutbildning, t.ex. med Åbo universitet. Detta borde svensk lärarutbildning ta i beaktning och inse att uppdraget pågår inte i alla evighet om inte kvalitet uppvisas. Plötsligt kanske flera tusen universitetsanställda står utan arbete. Är det en orimlig tanke?

Jag har ju tidigare skrivit en rad blogginlägg om lärarutbildningen, läs om vision och verklighet, blogginlägg. Eller om ideologisering, blogginlägg.

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Annonser

123 kommentarer

  1. Som vanligt beskriver du en verklighet som jag håller med om. Jag träffade en lärarutbildare på en kurs i våras och han uttryckte öga mot öga att han i grunden gillade Björklunds ambitioner, men att det var en pestsmittad åsikt bland lärarutbildare. Denne lärarutbildare, som också skrivit texter och böcker om pedagogik, har arbetat på Jordbromalmsskolan och då vet du troligen vem det är(två att välja på) ?


    • Tack Christer för dina ord och jag vet vem du pratar om.


    • Tre, faktiskt, hälsar pensionerad lärautbildare i svenskämnets didaktik med 23 års undervisningserfarenhet vid Jordbromalmsskolan.


    • Tre, faktiskt, hälsar pensionerad lärarutbildare i svenskämnets didaktik med 23 års undervisningserfarenhet vid Jordbromalmsskolan.


  2. Jag har fått positiva signaler från lärarutbildning vid Stockholms universitet som jag antar att det är utbildningen din uppgiftslämnarinna har information om. Jag hoppas därför att situationen inte är så svart utan att insikterna börjar krypa in i hierarkierna. Det kan också vara så att Christian Lundahl har börjat tona ner sin kampanj mot betygen? Jag tyckte också att en hel del av det material han tagit fram för BFL höll bra klass. Det finns något lite obehagligt i den frälsningskampanj SKL startat kring BFL men konceptet är inte fel även om det inte alls är så nytt som en del vill hävda. Jag är försiktigt optimistisk till bättre lärarutbildning om politikerna kan hålla rak kurs.

    När det gäller kampanjen mot Björklund blir jag oroligare. Det är verkligen inte bara på lärarutbildningen som man ska tycka illa om honom för att själv få positiva rescensioner. Han har sopat fram mycket som många vill ha gömt och de är starka de som vill ha bort honom för att kunna fortsätta att sopa saker under mattan. Förbättringen av lärarutbildningen riskerar att avbrytas ifall smutskastningen lyckas.


    • Jan,
      Jag hoppas du har rätt i dina signaler. Jo, den ena är från SU och den andra är verksam på en annan lärarutbildning. Jag läste en skrift som Christian Lundahl och Anders Jönsson hade varit med att ta fram i Skolverkets namn En bra skrift. Men jag håller mig ändå kritiskt avvaktande.


  3. Lärarutbildare som inte kan stå för det dom säger med sina egna namn kan inte stå som representanter för alla lärarutbildare eller hur läget är på hela utbildningen. Då det inte är möjligt att föra någon diskussion. Vad detta skapar är att det kan skapa en dålig stämning mellan kollegor. Vem eller vilka är det som låter bloggare föra fram sin kritik mot den institution som de verkar inom?

    Jag håller stenhårt på att inte föra fram vad som händer där jag verkar eller låter mig stå som ett sanningsvittne om hur det är … Nu vet jag inte vilken lärarutbildning eller lärarutbildare du refererar till. Men det är naturligtvis inte bra att lärarutbildare åberopas utan att de själva går ut i offentligheten. För hur det än är, så tänker folk – men om även lärarutbildare anser att det är dåligt ställt – ja då måste det vara det.

    Om jag har kritik, framför jag den direkt till berörda.


    • Mina studenter måste vara säkra på att det som sägs eller uttrycks till mig, stannar hos mig … detsamma gäller det mina kollegor säger till mig. Det skall inte ut på någon blogg.

      Det skulle betyda att det till slut blir en tystnadens kultur. För ingen vet när något kommer ut på en blogg.


      • Monika,
        Du vet väl inte i vilket forum jag har fått reda på saker och ting, i vilka rum saker och ting har sagts och mellan vilka. Jag vet inte vilken tystnadsplikt du lyder under. Men om betygsmotstånd sprids, eller att en utbildningsminister förlöjligas är det väl bra om det kommer upp och det kommer alltid att finnas människor som ”läcker” när felaktigheter begås. Oavsett om du tycker att det är bra att det hamnar på en blogg eller inte.


      • Jag utgår inte från någon tystnadsplikt, utan en etik.

        Men, det skall i så fall ske på annat sätt. Man kan inte gå efter anonyma källor, eftersom de dom säger inte kan kritiskt granskas. Det är inte möjligt att anklaga andra utan att ha mycket på fötterna eller bevis på att Björklund verkligen har förlöjligas.

        Men bara detta att du kan kritiskt granska vad Björklund beslutar om, kan från en del uppfattas som att det är att vara emot honom. Och om då någon säger att någon annan har sagt detta, kan det ju vara en tolkning som denna någon säger till den tredje har gjort av vad någon har sagt.

        Du går ju ut med ditt riktiga namn och redovisar vad du utgått ifrån. Därför kan man ju rikta sig direkt till dig. Man kan läsa exakt vad du har skrivit osv.


    • Den här inställningen är verkligen svår att tillämpa när man har en annan åsikt än chefen. Jag har vid något tidigare tillfälle uppmanat Johan att även tillåta anonyma kommentarer på sin blogg då jag har mött rektorer och skolledare som sagt att de med den kunskapssynen vill jag inte anställa. Ett väldigt tydligt besked om att felaktiga åsikter kan straffa sig. Även min källa vill vara anonym trots sina positiva omdömen: ”det har blivit högre i tak men det känns fortfarande som att det är bäst att inte sticka ut alls”


      • Men nu handlade inte om chefen utan om lärarutbildare, dvs. andra kollegor.


      • Jaha, jag hade en avdelningschef som uttalade j i projekt som j och inte sj och alla andra på avdelningen gjorde likadant tills han bytte jobb. Chefens värderingar brukar gå att utläsa i hela organisationen och den som avviker riskerar snabbt att utses till den obstinata. Hur starkt värderingar propageras och hur avvikelser straffas känns som ganska grundläggande sociologisk insikt och vi kan väl ha insikten att även kritik av kollegor kan vara farlig om det går på tvärs med det chefen anser.


      • Det är möjligt Jan, men frågan är om det inte är ”farligare” med en tystnadens kultur, som skapats av anonyma källor.


      • Tystnadens kultur skapas av chefer och organisationer som vill skydda sig själva. En anonym tipsare gör det nog ofta som en försöksballong, en test av om de vågar gå ut öppet utan att råka illa ut. Jag ser inte hur det skulle kunna bli tyst mellan kollegor för att det som de säger kan spridas i anonym form. Då måste de känna väldig press att skydda sin organisation mot kritik. Så stark att man kan undra om inte organisationen skulle behöva en genomlysning.

        Bertil Törestad verkar ha fått ett anonymt tips som hjälper honom om att avslöja hur en professor avfärdar kritik och föreslår tystnad för att hindra insyn.

        http://torestad.blogspot.se/2012/03/pedagogikprofessor-tystar-kritiken.html


      • Jo, men det kan bli en annan typ av tystnadens kultur … som skapas av anonymitet, vilket får de flesta att vara tysta i lärarrummen.


      • Har du läst Bertils länk: http://torestad.blogspot.se/2012/03/pedagogikprofessor-tystar-kritiken.html


      • Ska man komma åt dem som försöker dölja sin egna dåliga idéer etc. för att stanna kvar vid maktens och forskningens köttgrytor så behövs det absolut människor med mod som Bertil och Johan att stå för kritiken med eget namn. Då kan beställaren upptäcka att lärarrummen tystnar istället för att organisationen gör något åt sina problem och agera på det.

        Jag tycker utan tvekan att bristande öppenhet hos en skola ska kunna vara tillräckligt skäl för att lägga ned den.


      • De framför kritiken öppet och vad man än kan tycka om den, bra eller dålig, stämmer, stämmer inte … Man kan granska den.


      • Det handlar om öppenhet från skolan som möjliggör för öppen kritik. Skitsnacket om lärare i SKLs stängda styrelserum är som en cancersvulst som har skapat en skola med mindre öppenhet. Vi behöver börja utnyttja alla sätt att se symptom för att Skolinspektionen ska ha ett gediget underlag när de gör nedslag.


      • Men Jan, nu talar vi om om lärarutbildarna.. Tror du vi sitter och snackar skit om Björklund? Vi har väl annat att göra!?


      • Ja Johan, har sett den och svarat i den också. Jag skulle aldrig ha publicerat vad någon ha sagt eller skrivit om mig. För även om det kan finnas dem som hör av sig om sådana saker till berörda, är det mitt eget val om jag skall låta det gå vidare eller inte. Skulle ta kontakt med personen själv. Men, då när detta nu publicerades ville jag inte ta upp den delen, då jag tar avstånd från det professorn uttryckte i sitt mail.


      • Monika,
        Som du kanske förstår, eller sedan länge har förstått, har jag fått mycket personlig skit genom åren. Både direkt mot mig som person och att jag blivit baktalad. Fortfarande är det så på många håll, ibland får jag höra det. Ibland har jag fått höra det på omvägar och ibland har det varit de mest horribla påståendena om mig. Väldigt sällan har jag blivit ledsen och tagit åt mig, jag har skitit i det helt enkelt. Varför? Jo, därför att jag inte tycker om när människor manipulerar, sätter sig över andra människor med maktmedel och kör ett fult spel. Jag accepterar att alla inte tycker som jag och jag är medveten om att jag inte har facit eller sanningen (även om man kan tycka att så inte är fallet). Jag vill ha en värld där man kan vara öppen med vad man står, lägga fram sina åsikter och argument och ta en ärlig diskussion. Jag upplever att du alltid gör det och det hedrar jag dig för. Däremot är det många andra som inte gör det. Därför är jag så ”jobbig” som jag är.


      • Snälla Monika Ringborg m.fl ,sluta använda de och dem när ni inte klarar av det. Skriv helt enkelt dom, så blr texterna lättare att läsa.


      • Hej språkpolisen – dig har jag väntat länge på 😉


      • Johan

        Jag vill ha en värld där man kan vara öppen med vad man står, lägga fram sina åsikter och argument och ta en ärlig diskussion.

        Håller med … !

        Det är inte allt jag håller med dig om (och jag kan bli riktigt sur ibland), men du har hjärta … Du bryr dig verkligen om de där eleverna som du talar om och som inte kan läsa när de avslutar skolan mm.


      • Monika,
        Tack för de orden. Det finns ingen mening i att alltid hålla med varandra, jag är inte stor vän av konsensustänkande. Jag kan också erkänna när jag har fel, även om man kanske inte tror det. Jag vill däremot att man ska se vad ens handlingar leder till och följa upp om något man tror på leder till något dåligt – oavsett om det gäller studenter eller elever. Det kan vara allt i från en felaktig bild av vad skolan är till att inte få sin kunskapsrätt i skolan när det gäller baskunskaper. Detta är en rättighet som jag ser det i vårt samhälle.


    • Jag tror inte att du helt ut förstått hur pass likriktade åsikterna är inom lärarutbildningarna, Monika. Men det är ju så att lika lite som det sista fisken upptäcker är vattnet så är det sista vi upptäcker de dagliga normer vi följer.
      Har du någon kritik att framför mot lärarutbildningen du jobbar på nu Monika, så kan du väl passa på nu då? Eller är allt bara bra?


      • Jag har kritik mot utbildningspolitiken, t.ex. att de tagit bort två praktikveckor, att utbildningen har blivit snuttifierad mm mm. Och det bloggar jag om i mitt eget namn.

        Men om jag har synpunkter på om det är likriktning eller inte inom lärarutbildningen bland lärarutbildare, tar jag upp det med dom. Och om jag inte kan göra det, får den stanna kvar hos mig.

        Om man inte går emot likriktningen är man en del i att bevara den.


    • Tyvärr är det så Monika att dessa personer som jag har kontakt med, några har jag faktiskt haft kontakt med i över 15 år, har varit utsatta för repressalier för sina åsikter. En person som numera är pensionär blev förföljd och hårt åsatt på grund av att han sa att han förordade katederundervisning. Du kanske kommer ihåg Zarembas artikelserie för ungefär 5 år sedan, där tog man upp just biten att det inte var högt till tak. Så jag är inte förvånad över att dessa personer inte vill stå för sina åsikter med namn.

      Jag har ganska många historier på lager, men händelsekedjor, datum och namn högt upp i hierarkin som är hårresande och skulle röna 5-6 blogginlägg var. Det handlar om rena maktmetoder, censurering och personförföljelse. Av hänsyn till drabbade personer ska jag inte publicera detta nu, men så fort tillfälle ges kommer jag hänga ut dessa personer riktigt rejält. Jag kanske får vänta några år och det är ett vidrigt spel och jag är glad över att du sluppit detta. Att du kan framföra kritik.


      • Jo, jag känner till en hel del om det Zaremba skriver om – jag har ju läst artikeln 🙂

        Men man kan också fråga sig vilken inblick dina källor har i kollegornas undervisning. Hur vet han eller hon eller de, att lärarutbildare ger uttryck för ett avvisande av Björklund. Frågan är alltså om det är andrahandskällor som de anonyma källorna bygger det som säger till dig eller om de själva har suttit med och hört dem uttala det.

        Dessutom är vi numera utspridda på SU och har mycket liten kontakt med varandra. Så om det är någon lärarutbildare där som har en sådan inblick i vad de flesta talar om med sina studenter, måste det vara någon ambulerande.

        Det finns inte en arbetsplats på denna jord och i detta land där man kan framföra all kritik man har mot något eller någon utan att det kan bli konsekvenser. Jag har alltså inte sluppit undan. Men, att föra fram kritik som gäller den största delen av lärarutbildarna som att de är på ett visst sätt i relation till studenterna, är inte något jag tycker att man skall föra fram på en blogg. Även om det skulle stämma! Speciellt inte anonymt.


      • Dina frågor kan jag tyvärr inte svara på, eftersom jag riskerar att röja min källa – trots att ni är ganska stor personalstyrka. Min trovärdighet får du gärna ifrågasätta, det gör mig inget, däremot kan jag säga att trovärdigheten är stor.


  4. […] den avtalsrörelse för lärare som nu får anses vara i startgroparna åtminstone. En annan är lärarutbildningen som alltid är i fokus för debatten. Men nu över till det ämne som är huvudfokus här. Ett […]


  5. En av mina kommentarer kom inte in, så nu testar jag bara…


    • Nej, den vill inte in … okey, då struntar jag i det.


  6. Fjärde gången jag postar denna kommentar …
    … svar på Johans kommentar längre upp.

    Men, det skall i så fall ske på annat sätt. Man kan inte gå efter anonyma källor, eftersom de dom säger inte kan kritiskt granskas. Det är inte möjligt att anklaga andra utan att ha mycket på fötterna eller bevis på att Björklund verkligen har förlöjligas.

    Men bara detta att du kan kritiskt granska vad Björklund beslutar om, kan från en del uppfattas som att det är att vara emot honom. Och om då någon säger att någon annan har sagt detta, kan det ju vara en tolkning som denna någon säger till den tredje har gjort av vad någon har sagt.

    Du går ju ut med ditt riktiga namn och redovisar vad du utgått ifrån. Därför kan man ju rikta sig direkt till dig. Man kan läsa exakt vad du har skrivit osv.


  7. […] har en diskussion kring anonyma källor, och jag får inte in svaret på Johan Kants kommentar till mig (däremot andra kommentarer) Du vet väl inte i vilket forum jag har fått reda […]


  8. […] i sin egen blogg med Svar till Johan Kant. Det hela börjar dock i kommentarerna till inlägget Lärarutbildningen värre än vad jag tror? och utgångspunkten är att information som getts anonymt används för att belysa vilka […]


  9. Johan! Måste jag gilla betygen.

    Betygsystemet förstör för elever!

    Elever arbetar olika snabbt, men prov och betyg kommer samtidigt för alla. Det betyder att de som inte hinner med underkänns, men tvingas vidare fast de inte har de baskunskaper de måste ha för att lyckas. De får aldrig chans att lära.

    Som konsulent har jag mött lärare i fyran som tagit över elever från lågstadiet. De säger: ”Det är meningslöst att låta elever som inte lärt sig läsa och skriva i ettan och tvåan går om fyran, därför låter vi dem fortsätta.”

    De elever som råkar ut för det skriver: ”Jag har gått nio år i skolan utan att fått fått utbildning. Det har varit ständiga misslyckanden och hån. Varför gör skolan så mot mig?”

    De elever som har intresse och förmåga hindras att gå fram i sin takt. Det dödar deras intresse.

    Om Jan Björklund tycker jag att han försöker, men misslyckas Han är ändå bättre än alla sina föregångare som bara förstörde

    Det står jag för Johan Kant.


    • Göran,
      Du behöver gilla betyg, men som tjänsteman får man faktiskt följa rådande riksdagsbeslut. När det gäller prov beror det väl på hur man gör, jag har aldrig låtit tidsaspekten spela in. Mina elever har alltid fått den tid de behöver och det har ibland ställt till det, för att några elever har behövt flera lektioner. Det enda jag har tittat på är innehållet, vad eleverna har skrivit – alltså kvaliteten på elevsvaren. Jag har heller aldrig tvinga någon vidare utan baskunskaper. Den inställningen att ”vi måste fortsätta för annars hinner vi inte med matteboken” är ett sätt att se på elever och kunskap som går tillbaka till Lgr 80 och ännu längre. Fokus var då på utlärt (teach) och inte på vad eleverna verkligen hade lärt sig, alltså inlärt (learn).

      Jag tycker elever behöver lära sig läsa flytande, behärska positionssystemet i matematik och skriva en begriplig text med röd tråd när de lämnar årskurs 3. Hur kan det komma sig att eleverna inte lär sig läsa flytande på tre år i svensk skola – det är ett mysterium. Däremot så ser jag faktiskt inte att det finns ett motsatsförhållande mellan att hålla reda på elevernas resultat och lust att lära. Klart att skolan ska vara rolig och lustfylld och inte döda intresse.


    • Göran,
      Jag uppfattar att du delar vår uppfattning om att varje elev har rätt att äga en tillräcklig förförståelse för att kunna tillgodogöra sig undervisningen och slippa uppleva att undervisningen går dem förbi.

      De elever du beskriver, vilka inte gjort detta, upplever varje sådan timme som tyranni och erhåller alltmer identiteten som”icke lärande” och betraktar sig själva som dumma.

      Problemet här är inte betyg som jag ser det. Inte minst då du beskriver betygsfria år. Att dessa elever synliggörs antar jag att vi båda tycker är positivt. Problemet är inte sällan att dessa elever blir synliga först när betygen kommer då resultatuppföljningen alltför ofta (dock ej alltid!) varit undermålig. Att rätta till den bristande förförståelsen och elevens bristande självkänsla och självförtroende vad gäller synen på sig själv som lärande individ blir då en grannlaga uppgift.

      För mig liksom Johan med många flera är det viktigt att säkra elevens förförståelse. Vad detta innebär behöver uttryckas på konkret nivå i syfte att kunna diskutera, jämföra och revidera dessa, på praxisnivåns framtagna konkretiseringar av kunskapsrätten/kunskapskraven.

      Vi skulle kunna hitta på nya benämningar än betyg men det ser jag som slöseri med tid. Viktigare är att se till att samtliga lärare förstår skillnaden mellan de två huvudsakliga bedömningsmodellerna: den mättekniska respektive kunskapsstandardmodellen.


  10. Jag respekterar de åsikter som ni alla för fram här men måste ändå fråga, vad säger lärarstudenterna själva? Jag skulle gärna vilja höra lite från det hållet också. Självklart har lärarutbildarna en helt annan, och i viss mån djupare, insikt i lärarutbildningen i stort, men jag tycker ändå lärarstudenternas röst saknas i diskussionen.

    Eftersom jag själv är lärarstudent på den nya utbildningen skulle jag vilja inflika att jag inte alls känner igen den situation som diskuteras ovan. Betygens vara eller icke vara, samt Björklunds kompetens har över huvud taget inte kommit upp under utbildningen, åtminstone inte ännu. Däremot kommer det mycket kritik från facken, LR och Lärarförbundet, mot både betyg och Björklund, så som jag uppfattat det, och det kan kanske vara därifrån lärarstudenterna får de flesta idéerna.

    Gällande det så kallade flummet på utbildningen varierar det stort mellan olika studenter vad de anser om utbildningens kvalitét, och med risk för att dra alla över en kam måste jag ändå säga att jag tror det beror till stor del på studenternas egna studievana och framförallt förmåga. Med låga intagningspoäng och lågt antal sökande är det ofrånkomligt att en del studenter som kanske inte har så lätt att lära tror att universitetstudiernas svårighetsgrad relaterar till intagningspoängen, vilket inte är fallet. Följden blir att de studiesvaga eleverna tycker utbildningen är för tuff och de studiemotiverade att den är flummig. Möjligtvis anpassar även lärarutbildarna sin utbildning efter ”materialet”, just eftersom man är mån om att behålla de få elever man har, och då kan det uppfattas som flummigt.

    Personligen tycker jag ambitionen från lärarutbildarna från början varit hög, men jag tycker mig ha märkt en viss besvikelse över den låga studiemotivation som finns hos många lärarstudenter, och att de därefter sänkt nivån något.

    Det flum jag personligen tycker mig finnas är istället på den administrativa sidan, där jag hade önskat anonym tentamen, fler betygsnivåer(som det är nu är det stor skillnad i kunskapsnivå mellan två elever som får G), mer varierande examinationsformer och variation under VFUn( för att kunna lära av flera olika lärare istället för en och samma under hela perioden).


    • Hur mycket formativ bedömning används på lärarutbildningen idag? Bedömningen på modet.


    • Hej Alexandra
      Jag kan inte vara ett språkrör för lärarstudenterna, då detta innebär att jag inte förhåller mig etiskt i relation till dem. Jag har inte fått den befogenheten av dem. Det blir därför från mitt eget och på bloggar mm privata perspektiv. Men nu är du med som lärarstudent och gör din röst hörd. Men du är inte ensam – en annan debattör som är aktiv debattör är också lärarstudent.

      Jag har bedömt anonyma tentor, och ser det som en form som kan bidra till att lärarstudenterna känner större trygghet i att deras examinationer bedöms rättvist. Och för vår del försvinner misstanken om att vi bedömer orättvist. Alla parter tjänar på det!

      Nu har vi på SU haft sen 2008 det nya betygssystemet, som jag bedömer visar mer rättvist vilka kunskaper studenten uppnått.


      • Det är förståeligt. Jag önskar bara att fler lärarstudenter var med och sade sin sak.

        Precis, det var det jag ville få fram, att det saknas anonyma tentor och fler betygsnivåer på lärarutbildningen(i alla fall på min) och att jag hade önskat att det infördes.


      • Håller med dig Alexandra,
        Studenter – säg er mening! Hoppas det är någon som läser detta.


      • Jag önskar det också – det har funnits en del bloggare, som nu är färdiga lärare som bloggade under sin studietid. Nu söker jag flera … det är intressant att få följa med studenterna i den utveckling som de genomgår …

        Jag gick in på din sida, men det fungerade inte på grund av att sidan väntar på Google. Men jag kan ju säga det här istället – vilken talang du har – jag avundsjuk? Nej, inte det minsta 😉

        Det nya betygssystemet kommer nog … SU var mycket tidiga. Södertörns högskola har fortfarande det gamla kvar.


      • Monika,
        Jag tror att det alltid är bra med såväl kollegial planering som bedömning. Däremot är jag ingen stor vän av att andra går in istället. Det är för mig att angripa symptomet istället för problemet.

        Tydliga, konkreta, i förväg redovisade kunskapskrav ger en ökad bedömaröverensstämmelse. Allrahelst då dessa är konkretiserade mha faktiska elevexempel i ämnesgruppen.

        Jag har fortlöpande låtit mina elever ge mig respons på om kriterierna, numera kunskapskraven, är tydliga och att min bedömning av deras kunskapsnivå korrelerar med dessa och om de upplever att min bedömning är korrekt i deras ögon.

        Någon gång har det hänt att jag gjort en felaktig bedömning men ingen elev har uttryckt att misstanke skulle finnas om att jag vägt in den personliga relationen vid bedömningen av ett aktuellt prov. När jag senare ger ett omdöme efter avslutad kurs eller termin vägs alla delar av det eleven uppvisat in, men aldrig uppförande eller huruvida eleven är trevlig eller ej. Därav har jag aldrig sett ett behov av att låta annan lärare göra bedömningen, men däremot gärna en sambedömning av de svar som ligger i gränsfälten. Tillsammans blir vi alltid klokare.


      • Den varianten vi hade var att varje lärare bedömde sina egna studenters tentor, men de var anonymiserade. Det var bara administratören som kände till nummer och student. När sen betygen var satta och inrapporterade fick vi veta vilka som fanns bakom texterna.

        Jag har inte någon erfarenhet av att någon haft någon misstanke gällande min egen bedömning, men jag känner till att många studenter vill att de skall vara anonyma tentor. Och jag kan se det positiva i det.

        Vi har prövat att läsa varandras studenters tentor. Det gick inte bra alls. Som lärare förlorar man ju det viktigaste materialet för ens egen utvärdering. Och tid att läsa sina egna studenters tentor har man ju inte, då en ny kurs startar direkt efter tentainlämning av den tidigare kursen.


  11. […] även andra bloggar om lärarutbildningen: Jan Lenander, Johan Kant och Monika. Share this:TwitterFacebookLike this:GillaBli först att gilla denna […]


  12. Johan!

    Lärarna måste följa skollagen. men det får inte hindra någon från att kritisera betygsättningen som förstör både trivsel och effektivitet.

    Du skall ha en honnör för att du tar hänsyn till elevena. men skolorganisationen på grundskola och gymnasium med 40-minuters lektioner och ständiga byten gör det svårt för lärare att anpassa sin undervisning till elevernas förmåga.


    • Göran
      Mitt råd: välj en rektor som litar på att de yrkesverksamma skaoar scheman vilka är gynnsamma för alla inblandade.

      Har de yrkesverksamma däremot lagt över schemaläggning på ledning t.ex. Få de köpa att det blir den enkla vägen via korta, lätt modulerbara lektionspass.

      Vad gäller betygens vara och icke vara har jag här hört Johan, i mina ögon rättmätigt, starkt kritisera dem som ifrågasätter och därpå obstruerar genom att ignorera fattade beslut. Yttrandefriheten slåss Johan för fortlöpande, så den uppfattningen delar ni.


  13. Bra att du skapar debatt.


  14. Hälsar en som gick på Vikingaskolan 1965 – 68


    • Kul Monika!


  15. Jag är också lärarstudent fortfarande då jag inte är helt klar med min komplettering av examensarbetet. Har läst enligt den gamla lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad. Mina erfarenheter är inte i överensstämmelse med det som beskrivs av bland annat Johan och en del andra debattörer ovan. Min erfarenhet är i grund och botten positiv av lärarutbildningen.

    Det som jag är kritisk till är att man har haft ett alltför ensidigt fokus på ämneskunskaper och därmed glömt den så viktiga ämnes didaktiken i alltför stor utsträckning. Men annars är jag relativt positivt inställd. Vi fick med oss både forskning om vilka fördelar och forskning om vilka nackdelar betygen har. Så där har vi en bra grund att stå på för framtiden. /Fredrik


    • Vill betona att den kritiken har förts fram av mig till ansvariga där också direkt. Skulle inte kunna tänka mig att föra fram den kritiken utan att först framföra den till berörda. /Fredrik


  16. Läste noga och ett par gånger… Vad vill författaren ha sagt? Är universitet flummigt?? Gå ut i skolorna och se hur barnen har det. Prestige är viktigt medan vad barnen vill och klarar inte spelar någon roll. Är inte det flummigt?? Vuxna leker med andras framtid. Varför ska lärare behöva utbilda sig överhuvudtaget? De har ju mallar för lärandet och för betygsättning.


    • Anna,
      Håller med dig fullstädigt. Jag har under en längre tid förespråkat klinisk forskning, det vill säga att forskare sätter upp en hypotes och sedan går ut och testar den och ser om den fungerar. Detta vore något för skolan och pedagogiken.


  17. ”Skulle inte kunna tänka mig att föra fram den kritiken utan att först framföra den till berörda.”

    Det ska stå: ”Skulle inte kunna tänka mig att föra fram den kritiken här offentligt utan att först framföra den till berörda.”


  18. jag håller med dig till fullo! jag är på min sjunde termin av nio och känner mer och mer för varje termin som går att jag vill hoppa av. det var verkligen inte såhär jag trodde lärarutbildningen var, jag tycker den är ett skämt och jag anser inte att den ger mig någonting överhuvudtaget förutom ett papper där det står att jag genomgått utbildningen.


    • Tina,
      Sorgligt att höra. Kan du framföra kritik? Har du gjort det? Har du fått respons?


  19. Jag kan inte hålla med! Jag på påbörjade min lärarutbildning 2004, hade ett uppehåll, och tar nu examen i juni. Jag har alltså varit en del av ”10 års flum”. Jag kan inte uttala mig om andra lärarutbildningar, men den forskningsbaserade utbildningen i Gbg har inte varit 10 års flum!

    Jag har fått en bred kompetens genom utbildningen, har fått möta otroligt många intressanta föreläsare och jag ser fram mot att få jobba med mina kursare, mina blivande kollegor.

    Sedan har jag inte haft någon föreläsare som uttalat sig negativt eller antytt något kring Björklund. Däremot kan alla studenter som har tagit del av kurslitteraturen och tagit del av pedagogisk forskning, förstå att katederundervisning och betygssättning från åk 4, saknar förankring och därför bör kritiseras!


    • Melissa,
      Bra erfarenhet du har haft, superbra. Det verkar som om din utbildning har rätt fokus, vilket innebär att det verkligen finns gott hopp.


    • Melissa,
      Det låter ju mycket positivt! Vad gäller katederundervisning har Johan skrivit om det på annan plats men att undervisningen ska vara lärarledd och bjuda in i den dolda tankeakten ser jag som givet oavsett år i grundskolan.

      Tidiga betyg ser jag som förkastligt, instämmer.

      Vilken litteratur har ni läst vad gäller bedömning och betygsättning? Intressant att jämföra och kanske tipsa andra.


  20. Lärarutbildningen är till viss del flummig men överlag håller den väldigt hög klass..
    Pluggar just nu på SU och är för det mesta väldigt nöjd med vad som erbjuds.
    Är i grunden utbildad fritidspedagog och har 12 års erfarenhet som verksam pedagog. Jag hade aldrig accepterat en flummig utbildning. Trist att lärarutbildningar, fackliga organisationer, lärare, fritidspedagoger, förskollärare, rektorer, skolpolitiker och lärarstudenter inte har intention att dra åt samma håll, vi har väll alla ett gemensamt fokus eller???
    Tillsammans kan vi förbättra svenska skolan genom att sluta kasta skit på varandra, man bör leva som man lär, anser jag..
    Kom igen, fler är starkare än en!

    Camilla Brorson


    • Bra Camilla!


  21. Åntligen någon med något vetigt. In med kvalitet och ut med 68 flum


  22. Skrev ett långt inlägg som försvann, men vill som fd. lärarstudent (Stockholms universitet) bekräfta det du skriver om Björklund. Jag har inte varit med om att någon lärarutbildare uttryckt sig positivt om Björklund. Däremot verkar det vara helt att lärarutbildare under föreläsningar kallar folk för ”majoren”, eller att studenter under seminarier skriker ut att ”Björklund är skit” och att det får stå oemotsagt.


    • Det är klart att vi inte är robotar så våra värderingar lyser säkert igenom på ett eller annat sätt. Men från det till att kalla någon för majoren eller att studenter skriker att Björklund är skit är inte okey.

      Frågan är om vi skall diskutera om det är okey att göra det under seminarietid (som är dyrbar) eller fortsätta med ämnet. Sen kan vi ju inte veta om lärarutbildare tar upp detta privat med studenten. Att tillrättavisa en vuxen student under seminarietid är kanske inte det vi skall syssla med.

      Hur bemötte du det?


    • Jag kände mig så kränkt när en föreläsare sa majoren om Björklund 3 gånger. Där satt jag beordrad att lyssna på någon som inte kunde hålla sig till ämnet utan pratade skit.

      Under min skoltid så är jag helt säker på att de värsta kränkningarna jag råkade ut för från lärare var olika sorters politisk indoktrinering. Det är så kränkande när man som elev i beroendeställning måste möta ett perspektiv upprepat. Miljömuppen hade mest oförargliga snälla åsikter som jag höll med om men jag kände ändå ett stort obehag av att få dem påtvingade mig.


  23. Lärarutbildning? Finns det fortfarande intresserade människor som vill bli lärare?

    Jag har studerat en del av de mallar avseende bedömning som skolverket gett ut. Mycket klippa och klistra dessutom är det i alldeles för många fall samma text i rutan för bedömning avseende stegen e, c och a.

    Hur en lärare ska reda ut det står väl skrivet i stjärnorna. Inte för att vara en renodlad dysterkvist men med den skolpolitik som nu allt mer blir praktik på alla plan säger jag totalhaveri… på alla plan!!!!

    Skolverket, ett skämt, skolinspektionen , ett skämt , det nya betygssystemet ett totalt sammelsurium av motsägelser….!

    Om jag är lärare? Jo då det har jag varit på gymnasiet, men gör nu för tillfället något helt annat, gudskelov…får väl tilläggas…


  24. Jag känner väl igen mig i det Johan beskriver. Betyg diskuterades över huvud taget inte under min utbildning och det framgick tydligt att anledningen varför var att utbildarna i fråga inte gillade betyg. Alls. De valde att inte förbereda oss studerande på en av de svåraste uppgifterna lärare står inför för att i stället uppmana oss att ”känna glädje”, vilket ju är trevligt men kanske inte så konkret användbart? Dockteatern är heller inte något jag själv känner att jag fick med mig så mycket av. Inte heller momentet när jag fick uppdraget att med kroppen försöka efterlikna en gaffel. Naturligtvis ska lärarstudenter vara inkörda i betygssättning när de kommer till sin första arbetsplats. Det är en sjukdom att vissa utbildare väljer att strunta i betygssättning bara för att de själva har någon knepig politisk agenda. Nu är det så att jag tog examen för tre år sedan så hur det ser ut nu vet jag egentligen inte men är det som Johan säger så.. ja, så är det ju helt enkelt så himla typiskt tröttsamt känner jag.


    • Har vi ett betygssystem är det ju bara att gilla läget oavsett vad man själv anser om det, lärare som lärarutbildare. När jag började som lärarutbildare var jag emot betyg. Men jag såg det som en del i mitt jobb. På grund av det, var jag mycket noga med bedömningen så inte min egen uppfattning skulle inverka på betygsättningen. Jag läste ibland om examinationerna två-tre gånger. Och var jag osäker lät jag en kollega vara medbedömare. Men med tiden kan jag se vissa fördelar med betyg. Inte minst i syfte att få en viss kontroll på att den undervisning man har lett, också visar resultat. Däremot tycker jag personligen att man gör för stor sak av betygen. Det är ofta ett axplock man examinerar. Studentens verkliga lärande examinerar man ju inte.

      ”Dockteatern!? och att du fick uppdraget att du skulle försöka efterlikna en gaffel. Säg att det var på dramalektionen!


      • Bra hållning till betyg. Jag förespråkar avgränsning av betyg och att lärare är tydliga med detta. Det finns förstås en del föräldrar som önskar veta om deras barn kan bli läkare, professor, gymnastiklärare osv. men vi borde verkligen säga stopp betygen handlar bara om ett avgränsat kunskapsmål.


      • Gaffeleländet drabbade mig under dramalektionen vilken i sin tur också drabbade mig snarare än stärkte ”Vi slänger in tre lektioner drama, det kanske inte ger så mycket, mest ångest, men det låter ju så fint liksom”. Dockteatern var då en alternativ examinationsform för någon av Skolan ur ett bla-perspektiv-kurserna.
        Sen tror jag att jag var lite otydlig i mitt inlägg. Våra lärare betygsatte ju oss. Problemet var att vi aldrig fick diskutera, arbeta med betygsättning själva.


      • Jag tycker å andra sidan att vi har för lite fokus på betygen då de i mycket större utsträckning än idag skulle kunna uttrycka mer tankekvaliteter än idag. Då skulle de lärare vars undervisning skapar subjektiv relevans hos eleverna bli synliggjorda och kunna dela med sig av sina erfarenheter och tankar i större utsträckning än idag. Förutsatt att de kunskapskrav betygen var baserade på var konkretiserade via kollegial planering.


      • Sofia
        Annars hade jag blivit rädd … !


      • På universitetet ser det väl lite olika ut var man studerar eller undervisar, men i de kurser jag undervisar finns en del tankekvaliteter med.


  25. En del här upplever att deras kommentarer försvinner. Jag har haft samma problem på min blogg. De försvinner inte utan hamnar i skräp posten har jag upptäckt på min blogg. Eftersom vi kör WordPress både jag och Johan misstänker jag att det är det som händer. Verkar vara något tekniskt problem med WordPress. Så därför behöver man ibland gå in i skräpposten och titta för att se om det hamnat kommentarer där som inte ska vara där. Då kan de publiceras av ägaren till bloggen. /Fredrik


  26. Mycket tråkigt blogginlägg. Det är klart att pedagogik och didaktik kan verka flummigt för den som är oinsatt. Då lärande inte är något som direkt kan observeras och mätas blir det ju per definition abstrakt.

    Björklund har inte arbetat i skolan, är inte lärare och har vad jag vet aldrig haft pedagogiskt ansvar. Att han, trots detta, har byggt en politisk karriär på att prata om skolan är egentligen rätt märkligt.


    • Calle,
      Klart man kan mäta kunskaper, det har jag gjort i snart 12 år och det har gått alldeles utmärkt.


      • Apropå Dewey. För två år sedan köpte jag en antologi med Dewey. Jag hade ingen riktig koll på honom och gjorde det med det uttalade syftet att läsningen skulle bidra till att jag blir en bättre lärare. Jag tänkte att något måste väl ändå en klassiker som Dewey kunna bidra med. Men texterna var helt värdelösa. Luddiga resonemang – fullständigt obegripligt. Och någon praktisk nytta i klassrummet? Nej! Jag hade lika gärna kunnat läsa telefonkatalogen i hopp om att det skulle bidra till att bli en bättre lärare. Jag gav upp och slängde boken.


      • Svante,
        Det var trist på surt förvärvade pengar. Jag har läst en del Dewey när jag gick på lärarhögsskolan för länge sedan, men jag läste upp mig lite nyligen och då lästa jag ”Demokrati och utbildning”. Den boken är ganska bra, men man måste se det ur dagens samhälles nytta och elever. Som jag tog upp i mitt blogginlägg om Dewey finns det en hel del att önska, men problemet är egentligen att man ideologiserar Dewey och då blir det inte bra.


  27. Tack Johan för att du tar upp den viktiga frågeställningen om kvaliteten, innehållet och karaktären vad gäller lärarutbildningen.
    Monika: I ditt inlägg 17.21 berättar du om din betygsättning av dina lärarelever. Hur ser du på mängd och djup i den betygsättningsutbildning som lärarstudenterna själva får i dagsläget?
    All fortbildning jag själv som rutinerad lärare fått i det nya betygssystemet har jag skaffat mig genom att anmäla mig på diverse fortbildningar. Ingen av dessa har varit obligatorisk, och en fick jag tjata mig till att få delta i då jag inte var utvald från början. Att jag varit framåtlutad när det gäller att sätta sig in i det nya systemet har hittills inte gett mig en gedigen grund att stå på. Får våra nyexaminerade lärare det?


    • Vi har sen länge AUO3 i vilken ett av momenten innehåller bedömning. Och det är en obligatorisk kurs på 7,5 hp. Men hur det ser ut i den nya lärarutbildningen vet jag inte i nuläget.

      Om du vill veta mer gå till denna länk
      http://www.edu.su.se/utbildning/alla-program-och-kurser/fristaende-kurser/didaktik/att-organisera-for-vardera-och-bedoma-larande-7-5-hp-uda02l-1.43443

      I kursen behandlas traditioner för värdering och bedömning samt sätt att dokumentera, värdera och bedöma elever utveckling och lärande. Observation som metod kommer att behandlas för att studera, analysera lärande samt för att utveckla pedagogisk verksamhet.

      Det är möjligt att det finns kurser i bedömning på andra institutioner vid SU numera. Som du förstår har jag inte någon bra överblick av vilka kurser som ges efter fyra år, nya kurser överallt och en ny lärarutbildning som just startat.

      Det som skulle förvåna mig är om inte den praktiska delen ger de blivande lärarna många möjligheter att få vara med om bedömning och betygssättning, samt betygskonferenser. Ute på skolorna finns ju en värdefull kompetens att dela med sig av.


      • Ajdå. 13sidor Black ochvWilliams och valda delar från en antalogi där ävervägande majoriteten är uttalat mot betyg…mina erfarenheter är att de inte får det någonannanstans heller och att det oftast ändå är bättre då de vilka fått undervisning fått klart kontraproduktiva budskap.

        Ny lärarutbildning…nu får jag en deja vu…tänk om jag fått en krona för varje gång jag hört det de senaste 18 åren – då kunde jag köpt en ny villa.

        Ingen kritik åt ditt håll Monika, du kan inte stå för en hel utbildning utan enbart din del, men problematiskt är det.

        Givet kommer det ut många, många riktigt bra lärare och pedagoger från lärarutbildningarna. Problemet är att de behöver vara avsevärt fler för att lyfta kåren som helhet – och därmed eleverna.


      • Jag vet inte hur bedömning och betygssättning kommer läggas upp inom den nya lärarutbildningen. Den jag talar om är den nygamla. Den som går parallellt med den nya.

        Jag undervisar inte alls på dessa kurser och har heller aldrig gjort. Utom handledning av självständigt arbete som finns i AUO3.


    • Jag förmodar att man tar upp det nya betygssystemet på SU eftersom vi har haft det sen 2008.


  28. Varför inte läsa Folke Leanders bok om Dewey, hans kritik
    av Deweyepigonerna? Boken tillhör den pedagogiska samizdat-
    traditionen i Sverige.


    • Vidi,
      Tack för tipset.


  29. Jag upplevde min utbildning exakt så som Johan beskriver den. Då läste jag i den förr-förra lärarutbildningen (99-04). Jag kommer ihåg när jag satt och pratade med examinatorn av min praktik och han frågade vad jag tyckte om utbildningen. Då svarade jag att ämnesstudierna var helt ok men att pedagogiken känts fullständigt meningslös. Hans svar var ”Ja jo, det är många studenter som känner så, det är inte unikt för Växjö universitet och det har varit på det sättet så länge jag kan minnas”. Det är underbart hur dessa filurer som undervisar om meta-kognition (som var väldigt inne just då) helt ignorerar kritiken.

    När min sambo sedan läste på lärarprogrammet under de senaste åren har jag förstått att det blivit än värre. De får bygga trollstavar, Svensklärarna på gymnasiet får analysera barnböcker för att de ska kunna läsa tillsammans med förskolelärarna. Det blev dessutom väldigt snabbt tydligt för henne att man förväntades tycka illa om Jan Björklund. Föreläsarna pratade om ”Major Björklund” och snart nog började studenterna följa efter på seminarierna eftersom det var så man förväntades tycka.

    Det är helt absurt att majoriteten av seriös forskning om inlärning görs av hjärn- och språkforskare istället för pedagoger. Anledningen till att inga vettiga resultat kommer fram är förstås att lärarutbildarna (”forskarna”) tycker att det på något sätt är finare att intervjua tre personer 100 timmar vardera än att försöka få fram generaliserbara resultat. Både jag själva och min fru upplevde också att lärarnas reaktion när man ville göra en kvantitativt utformad studie var ”Ja du KAN ju förstås göra en kvantitativ studie men…”.

    Det hemskaste med den låga vetenskapliga nivån på denna kvalitativa forskning är att analysen alltid inleds: ”Det går förstås inte att dra några generella slutsatser av denna studie pga det ringa urvalet”….. MEN NU GÖR JAG DET ÄNDÅ, ANVÄND GÄRNA MINA RESULTAT I UTBILDANDET AV NYA LÄRARE!

    Att det finns människor som försvarar denna pedagogik visar med all tydlighet att de inte kommer att ändra sig oavsett hur någon vill förändra skolan eftersom de känner att de egentligen har rätt.


    • Johan,
      Jag har valt att ta upp detta som ett blogginlägg för att lyfta fram andras åsikter och inte bygga allt på vad jag har hört – från förvisso en initierad källa – och vad jag har upplevt som basgruppsledare under 7 års tid. Det verkar som om jag inte är ensam om mina personliga erfarenheter. När jag gick på Lärarhögsskolan i Stockholm, då var Jan Björklund kommunalråd i Stockholm och inte avskydd. Däremot var förhållningssättet som du beskriver på LHS lika dant och dessutom värre för då fanns det en del stofiler till gubbar som hade ett biologiskt förhållningssätt till skolan redan från grunden. Dessa gubbar är antingen döda eller pensionerade, så lite avbräck har det blivit. Denna debatt borde lyftas.


  30. Hej Johan

    Läs gärna min diskussion med Christian Lundahl på forskarbloggen skolöverstyrelsen.


  31. Hej igen

    Glömde skriva att diskussionen gäller inlägget ”Kejsarens nya betyg”.


  32. Om humanistisk forskning: Menar du, Johan Kant, att humanistisk forskning helt saknar värde? Du uttrycker dig lite otydligt. Du talar om Bertil Törestad och så plötsligt någon Martin Hugo som anser att humanistisk forskning är behäftad med egenskapen att resultaten är omöjliga att generalisera. Humanistisk forskning är kumulativ. Om vi tar lärarforskning som exempel: Säg att en forskare intervjuar ett antal lärare, och så kommer nästa forskare och intervjuar ett antal lärare och detta har pågått under några år får man väl ändå anse att något kan sägas om lärares uppfattningar på ett visst område.
    Du nämner Carlgren.: Jag förstår inte att du är upprörd? Att lärande bäst sker i grupp och är beroende av ett socialt sammanhang (praktik/kontext) är väl grunden i didaktiken? Lärandet är socialt (elev-elev/elev-lärare) och det är väl därför du är för inkluderande undervisning? // Stella, numera högstadielärare. PS jag vore väldigt tacksam om du ville svara på mitt inlägg DS


    • Stella,
      Jag förstår faktiskt inte vad du menar eller vad det är som är otydligt!


      • Om man inte känner till Martin Hugos avhandling är det lätt att man tolkar dig som att han uttryckt sig om kvalitativ forskning, när det ju är Törestad som tar honom som exempel på brister i just denna forskning. När det gäller Carlgren håller jag med Stella, så himla luddigt var väl inte det citatet?


      • Anna,
        Läs min kommentar kring abstraktion där jag svarar Lena. För övrigt tycker jag att namedroppandet med lösryckta citat för att få legitimitet är förkastligt.


      • Vad är förkastlig namedropping – att du skiver en mening som faktiskt är svår att förstå, med namn på två personer, eller är det att jag återanvänder dessa två namn i min kommentar? Jag förstår inte riktigt om du kritiserar dig själv eller mig här 😉
        Jag vill inte vara näsvis men stycket om Törestad och Hugo har meningsbyggnadsbrister som gör att den är svår att förstå om man inte redan vet vem av dem som är vem och som sagt/skrivit vad.


      • OK, ska kolla det! Tack.


  33. Är det inte lite väl enkelt att beskriva ”lärarutbildningen” utifrån vad en lärarutbildare vid ett lärosäte berättar för dig. Skulle du citera henne ifall det hon beskrev inte bekräftade dina föreställningar om ”lärarutbildningen”. Faktum är ju att vi har 28 lärosäten som bedriver lärarutbildning av olika slag, och alla har blivit tilldelade sina examenstillstånd från Högskoleverket utifrån den nya utbildningens examensbeskrivning och struktur. Att man inte samtidigt bytt ut all personal och allt innehåll är väl inte konstigare än att vi inte bytt ut alla lärare och allt innehåll i skolan nu när vi fått nya styrdokument.
    Det finns fantastiskt bra lärarutbildare, och skittdåliga. Det bedrivs bra forskning att bygga utbildningen på, och skitdålig. Dewey och hans jämnåriga kan ge oss ett och annat men mycket bör vi förkasta som gammalt snömos, vilket jag tror (kan inte ha koll på tusentals lärarutbildare på 28 högskolor) att många lärarutbildare också tycker.
    Självklart kommer vissa lärosätens examenstillstånd att ifrågasättas, och andra kommer att få tillstånd de inte har idag. Vad vore det annars för vits med en myndighet som granskar dem?
    Slutligen så tror jag inte att de brister som beskrivs är unika för lärarutbildningen, det finns usel forskning och usla lärare på andra professionsutbildningar också, men där inser man att man genom att utåt racka ner på sin utbildning samtidigt sänker sitt eget värde – bra eller dåligt? Min övertygelse är att lärarutbildning över lag gör gott – du blir en bättre lärare än du varit utan, men med den retorik som används lurar vi nog många att tro motsatsen, och vem tycker då att det är viktigt med behöriga och legitimerade lärare?


    • Anna,
      Du har rätt i att det inte går att generalisera på de grunder som jag presenterade, även om man kan tyckas att jag gjorde det. Poängen jag ville uppnå med blogginlägget var att synliggöra hur vissa upplever det hela och slänga ut frågan om hur andra upplever lärarutbildningen – något som också skett. En sak som jag återkommer till ständigt är att lärarutbildningen får kritik från sina studenter, journalister, media, lärare på skolor, Högskoleverket, Skolverket, Riksrevisionen och politiker. Denna kritik hör jag aldrig när det gäller KTH, Chalmers, Handelshögskolan, Karolinska och så vidare. Att lärarhögskolorna – oavsett var – i olika utsträckning har sysslat med ideologiproduktion är allmänt känt. Jag hoppas verkligen att lärarutbildningen går till sig själv och vågar vara självkritisk – inte minst när det gäller ledningen. Sedan är det som du säger, det finns en hel del bra och duktiga lärarutbildare.


    • Anna,
      Lägger vi inte ribban lite väl lågt om vi säger att lärarutbildning åtminstone är bättre än ingen alls (vilket Johan med flera här visat på inte stämmer i de områden kontraproduktiva budskap sprids) och att det finns andra utbildningar som också har flagranta brister?
      Du anser alltså också att den kritik som finns mot utbildningen borde tystna för att fler skall söka till utbildningarna/yrket?

      Du tycker inte att den inställningen är en smula nonchalant mot alla de männsikor som avstår från sin arbetsinkomst?

      Själv gjorde mitt val att studera till lärare att jag valde bort inkomster motsvarande 1,7 miljoner enkom för lärarutbildningar, omräknat i dagens penningvärde. Då har jag inte räknat med bortfalll för komvux och heller inte bortfall från framtida pension.

      Jag är givet inte ensam om detta då vi ju gärna ser att även de med tidigare yrkeserfarenhet söker sig till yrket.

      Jag kan inte betrakta utbildningarna på de olika lärosätena på annat sätt att de skall svara upp mot detta genom att hålla en tillräcklig lägsta standard.

      Håller du med om detta eller är det för mycket begärt?


  34. Intressant diskussion. Angående betygsforskning så undrar jag om det är någon på lärarutbildningen som fått läsa denna: , mig veterligen den enda svenska studie som ger generaliserbara resultat om betygens effekter. Men tipsa mig gärna om det finns andra studier! Den länkade studien borde göra betygsmotståndare aningen ödmjuka.


  35. verkar inte gå att länka, men studien är lätt att googla fram och heter ”Betygsatta barn – spelar det någon roll i längden?”, rapport 2010:8 från IFAU skriven av Anna Sjögren, docent i nationalekonomi.


  36. Efter att ha läst din blogg så måste jag bara kommentera… Jag är lärarstudent i Jönköping och har haft lit.seminarium med m Hugo, vilket skämt! Vi skulle utgå från hans bok och i positiva ordalag skriva om hur aktionsnära forskning kan användas i skolan… Att kritisera kom inte på tal. Jag var så arg att jag hotade med att hoppa av alt byta skola om jag inte fick skriva kritiskt och komma m andra infallsvinklar, efter flertal diskussioner fick jag till slut min vilja igenom.

    Nästa skämt är när vi ska öva källkritik o enbart ska studera Jan Björklund, det var inte tal om att prata positivt, för något rätt har han väl ändå gjort?

    Det heter att jag går den nya utbildningen men det är samma innehåll på de kurser som de innan mig har gått. Skillnaden är att man använder sig.med andra namn på kurserna.


    • Hej Johan,
      Tack för den ingående redogörelsen. Det är skrämmande det du skriver, nästan så att jag vill skriva om din kommentar. Hoppas att Bertil Törestad läser denna kommentar och kan tycka till.


    • Martin Hugo har uppenbarligen lärt sig sin inställning till kritik av sina läromästare i Jönköping professorerna Tomas Kroksmark och Ulla Runesson.

      På min blogg och på Newsmill skrev jag en recension av en medioker avhandling de handlett

      http://www.newsmill.se/artikel/2012/03/26/fenomenografin-riskerar-att-leda-fel

      Då kom, av misstag, detta mail mig tillhanda från Ulla Runesson, där hon dramatiskt själv visar hur klimatet är inom forskargruppen

      http://torestad.blogspot.se/2012/03/pedagogikprofessor-tystar-kritiken.html


    • Martin Hugo är en i gänget runt professorerna Tomas Kroksmark och Ulla Runesson i Jönköping. När jag senaste gången skrev om en medioker avhandling i fenomenografisk anda, där de varit handledare fick jag av misstag ett mail som skulle gått till hennes kolleger i Jönköping, men som av misstag också kom till mig. Där kan man se de grundinställning till kritik, som nu Martin Hugo inskolats i

      http://torestad.blogspot.se/2012/03/pedagogikprofessor-tystar-kritiken.html


    • Ofattbart! Absurt! Att på en utbildning inte uppmuntra kritisk granskning – eller t.o.m. förbjuda den – står ju helt i strid med Högskoleförordningen! Kritiskt tänkande är ju en av hörnpelarna i akademisk utbildning och forskning.
      Ojojoj… Jag tappar andan… Och är det månne symptomatiskt att detta sker på en pedagogisk institution? Dubbelmoral är tydligen en ledstjärna i Jönköpings peddakretsar.

      Chas, all heder åt dig för att du stod på dig! Modigt och strongt!


      • Kritisk granskning är ju att ge argument för och emot, som är något helt annat än vardaglig kritik som baserar sig på rent tyckande.


  37. Det är naturligtvis inte acceptabelt att man inte får kritiskt granska forskning. Hela den vetenskapliga miljön bygger på att man ska kunna kritiskt granska och ställa olika teorier, metoder osv. mot varandra osv. På den lärarutbildning jag läst (där jag väntar på besked om komplettering för exjobbet) så uppmuntrar man till kritiskt tänkande och i den nya lärarutbildningen har detta som jag upplever målen för de kurser jag sett kursplanerna för inom allmänt utbildningsområde skärpts så att man ställer ännu högre krav på kritiskt tänkande och självständig reflektion.

    Det spelar ingen roll vilket innehåll kursen har så oavsett om det är bedömning, betyg, sociokulturellt perspektiv, begreppsbaserad undervisning eller entreprenöriellt lärande så ska man kunna kritiskt granska och reflektera kring forskningen och ställa olika resultat mot varandra.

    Fredrik


  38. Johan.

    Det finns allvarlig kritik också mot Chalmers. I början av 2012 kom internrevisionen fram till att Chalmers administrativa direktör hade använt skolans pengar för privata ändamål. Denna händelse blev polisanmäld. Chalmers administrativa direktör var en av rektors närmaste medarbetare. Det kom sedan fram att studentkåren har ytterst lite förtroende för rektor på Chalmers och de reserverade sig också mot beslutet i fullmäktige efter ett maraton möte där rektor fick sitta kvar.

    Studentkåren var kritisk inte bara mot skandalen med den administrativa direktören utan också mot att man där hade reducerat studentinflytandet till ett minimum och man var också mycket kritiska till grundutbildningen. Så Chalmers rektor har en hel del att göra för att kunna återfå förtroendet både för henne och för skolan.

    http://www.expressen.se/gt/chalmers-rektor-blir-kvar-trots-skandalen/

    Fredrik


    • Fredrik,
      Klart att det finns och har funnits kritik mot enskilda händelser eller enskilda brister. I det fall du tar upp handlar det väl om en person som har missbrukat sin makt. Men en sådan massiv kritik som lärarutbildningen har fått utstå från alla håll är väl unik.


      • Kritik smittar av sig tills det knappt är möjligt att säga något positivt även om man gärna vill det. Studentuppror har den karaktären – någon eller några startar och så smittar det på andra. Det unika i det här fallet är inte att det skulle ligga någonting i all kritik, utan att den har letts av ledande politiker och ledande media, som utgått från en speciell ideologi.

        T.ex. kan man säga att HSV inte kritiserade lärarskolan för dess pedagogik utan för dess bristande forskningsanknytning. Det är en avsevärd skillnad. Dessutom fick vi godkänt i slutet av 07 precis innan vi samgick med SU. Detta är intressant att föra fram i media.

        Men samtidigt är det inte unikt att kritik som aldrig i egentlig mening blir emotsagd utan enbart övertagen sprider sig som en eld. Den blir till slut en sanning. Vad enstaka lärarutbildare säger är i det sammanhanget en droppe i havet. Det har ingen betydelse. Det kan avfärdas som försvar för uselheten.


      • Det är intressant att föra fram i media, men inte utifrån medias perspektiv. Det säljer inte, samt bekräftar inte den kritik som bara växer och växer.


      • Det är sant att mediadrevet går och att kritik föder kritik, inte minst när det gäller skolan som alla har en åsikt om. Däremot anser jag att det har varit så mycket och häftig kritik under så lång tid, så för mig finns det substans i den kritik som framförs. Den kritik som jag personligen för fram bygger oftast på egna erfarnehter, både när det gäller studenter, mitt arbete som basgruppsledare och en del kontakter jag har med lärarutbildare.


      • Ja, men den substans som du talar om har i vissa fall skapats med tiden. Ju mer kritik och generaliseringar av enstaka (dock allvarliga) fall, desto färre studenter som söker in, desto sämre med pengar för lärarutbildningarna och desto färre lärarledda seminarier. Och då hotas kvaliteten, om inte vi lärarutbildare jobbar hårt för att den skall behållas.


  39. […] och lektor Martin Hugo. Först en anonym rapport som gjordes som en kommentar på Johan Kantsblogg från signaturen chas: ”Efter att ha läst din blogg så måste jag bara kommentera… Jag är […]


  40. Till min glädje läser jag första lärarstudenters VFU-rapporter och ser att de har anammat olika pedagogiska perspektiv – t.ex. Skinner.

    Om det är bra eller dåligt?

    Ja. det är i alla fall inte Dewey eller Lundahl eller någon annan som förknippas med ideologi eller flum. Men vad förknippas Skinner med?

    Ibland är det skönt att endast vara sociolog – där disciplinen sociologi knappas skulle kunna existera om den inte hade någon koppling till samhället och dess olika ideologier.

    Som sociolog ställer jag/man bl.a. frågor om hur dagens (globala) samhälle bäst kan beskrivas, vilka perspektiv och nya teorier och begrepp behvös för att bäst förstå eller förklara 2000-talets samhälle? Risksamhälle (t.ex. Beck till viss del Giddens)? Nätverksamhälle (t.ex. Castells)? Världsekonomiskt system (Wallerstein)?

    Och vilka nya eller gamla pedaagogiska perspektiv, begrepp och teorier passar in i ovanstående samhälle? Skinner?


    • Pär,
      Om du någon gång varit ute under en längre tid så skulle du upptäcka att Skinner i högsta grad har med skolan att göra. All form av isolerad färdighetsträning som finns i skolan och alla trial and error som skolan översvämmas med – inte minst när det gäller uppgifter i lärospel på datorerna.

      Gör ett längre besök, gärna någon månad så får du se!!!



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s