h1

Teach for Sweden-locka toppstudenter?

28 april 2012

Jag kom in på Lärarhögsskolan i Stockholm (LHS) hösten 1995 på reservplats. Mitt förstaval var mattelärare, där kom jag inte in och mitt andra val var SO-lärare och där hamnade jag på reservplats 3. Anledningen var att jag hade för dåliga betyg och att jag dessutom inte hade tillräckligt bra resultat på högskoleprovet.

Man kan ju fundera hur det kommer sig att jag varken var framgångsrik när det gäller betyg eller högskoleprov och jag kan avslöja att det beror på att jag inte var den skarpaste kniven i lådan – om man säger så. Utbildningen har gjort mycket med mig och fått mig att utvecklas enormt mycket, därmed inte sagt att jag tillhör de intellektuella giganter som många akademiker är. Jag är fortfarande ganska trögtänkt och behöver emellanåt tid att tänka efter, även om du som läser mina bloggar säkert tänker att jag är lite väl impulsiv ibland.

Men mina studier på lärarutbildningen skötte jag utmärk. Jag är ganska säker på att jag var den student under hela det året jag gick ut, oavsett utbildning, som lade ner mest tid på att plugga. Jag formligen bodde på biblioteket och satt från 8 till 21 vid min läsplats för att läsa, läsa, läsa. En orsak var så klart att jag var både långsam och behövde tid för att processa det jag lärde mig.

I Dagens Nyheter (DN) onsdagen 25 april tar Martin Liby Alonso på ledarsidan upp ett projekt som heter Teach for Sveden. Det är ett amerikansk koncept som Swedbank tagit initiativ till. Det går ut på att locka till sig högpresterande studenter till skolan. Så här beskrivs projekter: ”De som anställs binder upp sig på två år och placeras ofta i skolor i socialt utsatta områden. Organisationen har ett nära samarbete med näringslivet och de som sedan väljer att lämna skolans värld är mycket attraktiva på arbetsmarknaden. Programmet är populärt och konkurrensen om platserna är hård”.

Andelen sökande til lärarutbildningen har sjunkit, idag är det endast 1,1 sökande per plats jämfört med t.ex. Finland där det är 20 sökande per utbildningsplats. Dessutom är det många studenter som kommer in på lärarutbildningen på sitt andra- och tredjehandsval. Det innebär att andelen toppstudenter har sjunkit och attraktionen till läraryrket har sjunkit. Tanken med Teach för Sweden är att studenterna som ingår i projektet kommer att få jobba i utsatta områden och parallellt med pågående arbete plugga in lärarexamen.

Teach för Sweden är en god idé, som givetvis inte kan ersätta den ordinarie utbildningen, men förhoppningsvis bidra till att öka attraktionskraften för läraryrket. Men det finns några andra kanske viktigare aspekter som jag hoppas att toppstudenter kan bidra med och det är att de har en kognitiv och intellektuell förmåga att ifrågasätta rådande normer, förhållningssätt och rutiner. Kanske kommer man ställa högre krav på elever, kollegor och rektorer – eller åtminstone fråga varför ”man gör på detta vis”, för att varje individ på en arbetsplats ska verifiera sitt handlande. Kanske, kanske kommer dessa toppstudenter driva frågor, ta tag i eftersatta bitar i skolan.

Nu kanske det finns en och annan lärarstudent som är trötta på att höra det där med toppstudenter och andrahandsval. Detta är ändå ett faktum och det är inget som någon behöver ta åt sig personligen. Om man gör ett bra jobb och har en bra inställning till att man ska lära sig så mycket det bara går under lärarutbildningen är det gott nog. Och jag vill åter igen påminna om att jag verkligen inte var en toppstudent, varken när jag gick in på lärarutbildningen eller när jag kom ut. Men jag hade engagemang och uthållighet, vilket har resulterat i att jag är en bra lärare och att mina elever har tyckt att jag gjort ett bra jobb. Därmed inte sagt att jag är perfekt – vet inte om det finns någon som är perfekt.

Hur som helst tycker jag att projektet är intressant och det ska blir spännande att följa utvecklingen när det gäller Teach for Sweden. För ni vet ju – läraryrket är samhällets viktigaste arbete!

Annonser

74 kommentarer

  1. Min erfarenhet om är att jag var en medelmåtta under skoltiden, men blev en toppstudent när jag började på Lärarhögskolan (och jag är inte unik). Då studierna hade en form som passade mig – inga begränsningar, inga på förhand givna kunskaper som skulle betygssättas. Inga betygsskalor som skapade stress. Sådana som mig förlorar man, om man efterlyser studenter som kommer in med höga betyg i skolkunskaper. Man kan skrämma bort dem som nu tänker på att börja på lärarutbildningen, om man hela tiden talar om en speciell typ av studenter.

    Skolorna behöver ha lärare som är olika och har olika förmågor. Vi har en mångfald bland eleverna. Varför skall lärarna vara likadana, stöpta i samma form med samma bakgrund, typ av intelligens, osv.

    Sen kan vi ha olika definitioner på vad en toppstudent på universitetet är? Och vem skall bestämma den definitionen?

    Jag ser ingen nackdel i att antagningspoängen är låg till lärarutbildningen. De som känner att det inte passar dem kan tidigt hoppa av. Men det kanske är svårare att hoppa av en utbildning som har höga poäng och man är en av några få, även om man känner att det inte passar en. De som är tveksamma kan bli riktigt entusiastiska i mitten av första terminen. De som tänkt sig något annat stannar, just därför.

    Det har blivit ett mantra – duktiga toppstudenter – som om det skulle lösa alla påstådda likaväl som verkliga problem.


    • Finland och Sydkorea toppar internationella mätningar. En sak som utmärker dessa länder är just att toppstudenter väljer lärarbanan. I Finland kommer lärarstudenterna från topp 10% av studenterna och i Sydkorea från topp 5%.

      Generellt sett är det givetvis bättre om duktigare studenter väljer lärarbanan än mindre duktiga. Det betyder nödvändigtvis inte att en student med låga gymnasiebetyg blir en sämre lärare än en student med högre gymnasiebetyg, men det är rimligt att tro att den duktigare studenten har större sannolikhet att bli en bra lärare än den mindre duktiga studenten. Typiskt sett har den duktigare studenten högre begåvning, mer nyfikenhet, mer själv-disciplin, bättre uthållighet, etc, kvaliteter som just gjort honom till en bättre student. Att bära med sig detta in i en lärarutbildning ger god grund för att kunna tillgodagöra sig utbildningen mycket väl. Sedan är det inte helt orimligt att tro att duktigare studenter lyfter nivån utbildningen genom att ställa högre krav, vara mer förberedda på seminarier, etc.

      Så enligt min mening bör man försöka locka duktigare studenter till lärarutbildningen. Dock framstår inte Tech for Sweden som något direkt seriöst försök att generellt locka duktigare studenter till lärarbanan. Enda sättet det kan ske är genom bättre arbetsvillkor/arbetsmiljö och bra mycket högre lön. Idag väljer dessa elever istället läkar-, jurist-, ekonom-, civilingenjörutbildningar, bl a på grund av bättre ingångslön och löneutveckling.


      • Det problematiska är att man talar om duktighet och toppstudenter som om vi alla har samma definitioner och värderingar om vad som utmärker dem.

        Men för övrigt är du delvis på samma linje som jag. Och att du inte är lika kategorisk som en del andra är, utan kan se att det inte finns en automatik i att studenter med höga betyg blir bra lärare (vad nu BRA innebär).

        Jag anser att det är viktigare att varje institution som organiserar lärarutbildning får tillräckligt med resurser så att den kan arbeta på att höja kvaliteten än att den skall fokusera på att locka ”rätt” typ av studenter till utbildningarna, som om vi inte redan har dem hos oss.

        För egen del, delar jag inte upp mina studenter på det här sättet eller graderar dem. Är alltför upptagen med att sträva efter att undervisa om ämnet än att sortera ut dem i olika grupper. Och det är inte studenterna jag betygsätter utan deras prestationer och det är en helt annan sak.


      • Monika,
        Det är inte alls svårt. Toppstudenter=de som presterar toppresultat. Duktiga skolelver=de elever som gör ett bra jobb i skolan, tycker att det är roligt och har fokus på skolarbetet oavsett resultat.


      • Jag tror nog att Teach for Sweden är seriöst, men det som du lyfter fram är nog så viktigt. Hörde igår på radio att SKL har sagt att det inte blir några lönehöjningar utom de 2% som är satta som riktlinje – så där har man lite att jobba på.


      • Vad är toppresultat? Vad innebär det att göra ett bra jobb i skolan och vad är roligt med skolarbetet? Är det om eleverna överensstämmer med vad läraren anser eller? Men ser alla lärare på detta på samma sätt? Förstår jag vad du menar, genom att gå till hur jag själv ser på det?

        Det är just det som är det problematiska, att jag går till mig själv, därför jag inte vet vad du lägger in för värderande i toppresultat, bra och roligt.

        Och vet vi vad eleverna tycker eller ser på det, eller lägger vi in vårt eget och de elever som överensstämmer med det vi tycker bedömer vi också vara toppstudenterna, vara bra och vara roligt.


  2. Jag tror att de flesta icke-toppstudenter som kommer in på lärarhögskolan tycker det är lite spännande att ta sig an utmaningen att få vara med bland de bra lärarna.

    För min egen del hade jag egentligen aldrig ambitionen att vara bäst bara jag var med bland de bästa och jag växlade upp tempo allt eftersom utbildningen krävde det. Mitt första Chalmersår höll dock på att knäcka mig för jag upptäckte att mitt landsortsgymnasie inte försett mig med rätt förkunskaper.


  3. Ja, det är intressant det där, för alla känner vi oss träffade på något sätt vare sig man är toppstudent eller ej, och det skapar diskussion och det är jag alltid för. Som en så kallad ”toppstudent” (som prövade på juristlinjen på grund av att det var högre status och lön men insåg att det inte var det viktigaste i livet) skulle jag vilja tillägga att jag tror inte skolorna kommer förändras för att man ifrågasätter. Jurist- och läkarlinjerna med höga antal toppstudenter förändras vad jag vet mestadels uppifrån ej nerifrån. Och trots att jag själv påpekat en hel del jag ansett borde förändras på lärarlinjen så får man bara svaret att det inte går att göra något åt eftersom besluten kommer uppifrån. Jag tror studerandeföreningarna spelar större roll än antalet toppstudenter.

    Gällande att få fler bra lärare med fler toppstudenter kan man ju tycka olika om. Som det ser ut nu jag tror helt enkelt det hänger på vilket engagemang man har, sedan om man måste plugga mer eller mindre beroende på hur lätt man har att lära sig spelar egentligen ingen roll som jag ser det. Däremot tror jag att om man hade större andel toppstudenter kunde man höja tempot betydligt och då skulle man kanske kunna få en mycket djupare utbildning under fem år än man får idag. Men sedan kan lärarutbildningarna faktiskt få ta åt sig en del också när det gäller att ta tillvara på sina toppstudenter, för om man som jag(och ett par andra som har lätt för sig) ber att få studera på 200 procent, alltså läsa dubbla ämnen samtidigt, så är inte utbildingarna särskilt positiva till det eftersom de är vana vid att studenter inte klarar av det.

    Så, fler toppstudenter, mja… jag tycker det är både bra och dåligt. Men jag tror definitivt att det vore bra om utbildningarna hade många fler sökanden, för i en urvalsprocess med intervjuer tror jag man skulle kunna hitta de riktiga guldkornen, de som både har engagemang och sociala färdigheter.


    • Jag är inte helt säker, men jag tror det finns regler för hur mycket man får studera per termin. Men jag skall ta reda på det.


    • Alexandra,
      Lek med tanken att du har en klass med bara toppelever, en klass med blandade elever och en klass med ganska svaga elever. Den diskussion och den nivå på utbildning du kan ha med toppelever är en annan är med den svaga klasser. Detsamma gäller ju all form av utbildning. Har du bara toppstudenter så får du en annan nivå på utbildningen – dessutom har man ju testat detta koncept i USA med gott resultat. Så jag tror nog att det finns en stor vinst att få in toppstudenter till utbildningen.


      • Absolut blir nivån på diskussionen en annan om det är högre andel toppstudenter, det märker man ju redan idag – vilka som säger vad på seminarierna – men något som saknas som skulle kunna förbättras redan nu är ju att använda sig av de riktiga toppstudenterna i högre grad, nämligen doktoranderna och professorerna, allt för liten del av utbildningen är, enligt min åsikt, lärarledd idag. Du nämner olika elever i en klass, men jag undrar också hur hög blir nivån på diskussionen i en klass med bara toppstudenter om de inte har någon lärare med och hur blir en nivå i en medel-, eller lågpresterande klass med en aktiv och kunnig lärare

        Men jag håller med dig, nivån skulle vara annorlunda och fler toppstudenter tror jag är viktigt, men framförallt så klarar inte de icke studiemotiverade studenterna av så pass mycket självständigt arbete som universitetsstudierna ofta innebär, och kanske skulle man behöva anpassa sig efter elevmaterialet.


      • Alexandra,
        Klart att alla måste ha en lärare, även toppstudenter. För även om de är duktiga på det de har pluggat, så måste de ändå lära sig grundläggande färdigheter att vara lärare. Det är ju inte direkt att bara gå in och köra, hur bra man än är.


    • Alexandra – Man får söka högst 45hp per termin på studera.nu, men man kan få tillstånd av det universitet eller högskola som det gäller att läsa mer. Problemet som jag ser det är att det blir många krockar och eftersom det är seminarieundervisning som är obligatorisk kan det bli problem både för gruppen i sin helhet och inte minst för studenten, som riskerar att inte få godkänt. Hur duktigt och ambitiös man än är kan man ju inte vara på två ställen samtidigt.

      Johan – Det finns vinster med att ha heterogena grupper, då diskussionerna blir mer nyanserade och givande, liksom lärandet och kunskapstillägnandet. Min erfarenhet är att de flesta gillar de heterogena grupperna, då de får lära sig om andra lärarkategoriers elevers lärande.

      Men i vissa ämnen, kan man nu dela upp grupperna efter förkunskaper … men yrkesutbildning som lärare, är jag tveksam till.


      • Ja, jag känner till det. Problemet är att även om man talar med universitetet för att försöka få till en dispens så är de inte särskilt positiva. Seminarierna tror jag är mer betydelsefulla för de lågpresterande eleverna än toppstudenterna som klarar av mer självständiga studier, men jag menar att man ändå borde försöka vara lite flexibla. Varför inte ha fler seminarier via webb eller på annat sätt på distans, eller skapa speciella program där man har anpassat olika ämnens seminarier så att de inte krockar? Jag menar bara att man borde inte vara så negativa när det finns studenter som vill fördjupa sig eller klara av utbildningen under en kortare tid för att slippa lika höga studielån, det skadar aldrig att försöka hitta möjligheter.


    • Det finns redan s.k. toppstudenter på utbildningen! Vad man nu menar med topp i det här fallet – höga betyg från gymnasiet eller universitetsbegåvad.


    • Jag håller nog med Alexandra att de där riktiga elistudenterna som kan ta sig an dubbla kurser mot de andra, de är inte speciellt avgörande för läraryrket. Det är roligt om vi får en andel av dem, det är lite inspirerande för oss andra men inte avgörande.

      Det känns nog bra mycket viktigare ifall det skulle gå att lyfta golvet, dvs. de svagaste som tas in. Skulle de svagaste höra till de duktiga eleverna i ett bredare perspektiv är jag helt övertygad om att utbildningen som helhet skulle kunna köras i mycket tuffare tempo och ta upp mycket mer utmanande saker. Lärarutbildarna skulle kunna lyckas få ut mycket bättre rustade nyutexaminerade lärare på kortare tid.

      Skulle sökantalet vara så stort att det vore värt att ha extra tester för att utröna engagemang empati och andra faktorer också så tror jag att det skulle kunna lyfta utbildningen ännu mer.


      • Jan,
        Jag tror nog att toppstudenter kan göra stor skillnad på verksamheten, både i skolan och på lärarutbildningen. För om det inte spelar någon roll vilka förutsättningar en student har, både sociokulturellt, kunskapsmässigt och inställningsmässigt så kan ju vem som helst bli lärare. Men jag tror att alla vet att de lärare är bäst är de som har det bredaste och djupaste kunnandet på alla plan. Intellektuell spänst är bra för fokusera på varje elevs positiva förmåga gentemot eleven, att hela tiden ge formativ bedömning gentemot eleven och hela tiden peppa, peppa, peppa. Och fokusera på varje elevs problem gentemot sig själv, kollegorna och skolledningen så att fokus hela tiden ligger på vad man ska göra och varför.


      • Jag hävdar att en stor andel elitstudenter inte är avgörande för skolan även om de förstås är en krydda och en inspiration. Däremot så ser jag det som oerhört avgörande med i huvudsak toppstudenter, dvs studenter med prestationer över genomsnitt.


  4. Monica

    Märklig inställning du har till kunskap med tanke på att du befinner dig i vad som borde vara kunskapens högborg. Vilka signaler ger du till gymnasisterna när du säger att betygen inte har någon betydelse? Är inte förmågan att ta till sig kunskaper och intresse för ämnena viktigt för en blivande lärare? Eller är det så att du inte tror att gruppen högpresterande studenter i genomsnitt har större förmåga att klara universitetsstudier än gruppen medelpresterande?

    Du skriver ”Jag ser ingen nackdel i att antagningspoängen är låg till lärarutbildningen”. All forskning pekar på att lärarens skicklighet är avgörande för elevernas resultat i skolan. I Finland, Japan, Sydkorea, Singapore och Taiwan rekryteras lärarna bland de 10% mest högpresterande studenterna. Dessa länder är outstanding när det gäller resultat i skolan. Gäller forskningsresultaten inte i dessa länder?

    Det Alexandra skriver om att hålla dubbelt så hög studietakt vid lärarutbildningen är inte märkligt, men vore i princip omöjligt vid en teknisk högskola. Jag ska ge exempel. En blivande gymnasielärare i matematik får poäng på kurser som är ren repetition av gymnasiets matematik. De få kurser som är eftergymnasiala ger, med samma innehåll, långt fler poäng än vad som skulle ges vid en teknisk högskola. Med andra ord är begreppet högskolepoäng inte väldefinierat när det gäller innehåll och krav vid tentamen. Alexandras önskemål om fördjupning i lärarutbildningen, åtminstone vad gäller ämnesteori, skulle kunna infrias inom existerande kurspoänger om innehållet skärptes till att vara en eftergymnasial akademisk utbildning av hög kvalitet. En sådan förändring är tyvärr inte möjlig med dagens rekrytering till lärarutbildningen.

    Gäller ditt påstående ”Jag ser ingen nackdel i att antagningspoängen är låg till lärarutbildningen” för läkarutbildningen och civilingenjörsutbildningen? Vilket skulle bli resultatet om de flesta teknologerna hade betyget G i matematik och fysik? Eftersom jag undervisat vid en teknisk högskola kan jag ge svaret – vi skulle inte få särskilt många civilingenjörer. Hur kommer det sig att lärarutbildningen klarar högskoleverkets examinationskrav trots det låga söktrycket?


    • Jag oroas också av att 12 års skolgång liksom inte ska tas med i beräkningen av vilka som har förutsättningar att bli duktiga lärare. Det känns absurt att det engagemang och de prestationer i kunskapsinhämtande etc. som eleven gjort under 12 år inte skulle anses vara prognosticerande för vilka som har möjligheter bli duktiga lärare. Den här kunskapssynen ser jag som en sjuka som spridit sig i alltför stor utsträckning inom lärarutbildningen. Diskuterar man vidare med Monika har hon ganska mycket intressanta perspektiv och realism i sin syn på hur elever och studenter lär sig. Hon är bara så mycket öppnare med den här typen av tankegångar än en hel del av sina kollegor.


  5. Det har ingenting att göra med mitt perspektiv på kunskap som ligger till grund för att jag inte ser låga antagningspoäng som några större problem. Jag skiljer på de betyg som baserar sig på skolkunskaper och på vad studenten verkligen behöver till sig för typ av kunskap, för att klara av studierna till lärare. Ser det som ett feltänk att jämföra en utbildning till lärare med andra utbildningar, samt till andra länder. Vår läroplan går inte att exportera och vi kan inte med goda resultat importera ett annat lands läroplan. Därför att läroplaner bygger på landets historia, samhällssystem och folkmentalitet. Och jag anser heller inte att vi behöver snegla på andra länder. Vi har tillräcklig kompetens att själva organisera utbildningar i vårt eget land. Däremot kan man ta andras erfarenheter till sig men inte se dem som VÅR lösning.

    Jag tror att gymnasister med höga betyg, också förstår vad jag menar. Om inte, så kanske det ligger något i att den kunskap som betygssätts inte har att göra med förmågan att se bortom den på förhand givna kunskapen. En elev eller student kan vara intelligent och ha förmåga att tänka bortom – även om samma elev eller student inte fixar att läsa in böcker utantill och sen ge rätt svar eller rätt resonemang under en saltentamen eller prov på gymnasiet.

    Betyg har betydelse, men kanske inte den typ av betydelse som man tror att de har.

    Jag har svårt att förstå det här svart-vita tänkandet. Och för att man inte ser låga antagningspoäng som stora problem, som att man inte bryr sig om betyg mm. Jag menar dock att det inte säger något om en students förmåga att utbilda sig till lärare om hon eller han har MVG eller G i alla ämnen från gymnasiet. Därför att det är skolkunskaper som har bedömts och betygssatts, inte kunskaper som behövs för ett speciellt yrke. En lärare behöver mer än de kunskaper som medborgarna i allmänhet skall ha med sig, samt universitetsstudier mer än ämneskunskaper i grund- och gymnasieform.

    Universitetsstudier och speciellt studierna i en lärarutbildning handlar om ett sätt att tänka och förhålla sig, samt att kunna frigöra sig från vad som är rätt eller fel, samt göra sina egna ställningstagande som grundar sig på en undersökning av den fakta som finns.

    Jag betonar ständigt att studenterna skall utgå från sin egen och tidigare erhållen kunskap, inte från sitt tyckande när de argumenterar för och emot för att se om det håller för prövning.

    Jag förstår heller inte varför allt skall vara likadant vad man än skall studera till, dvs. examina, kunskapstillägnandet, typ av studenter, intelligensnivåer, betyg, höga antagningspoäng (som om detta garanterar hög kvalitet inom en utbildning) Min yrkeserfarenhet, kunskap och en nära inblick i hur lärarstudenterna tänker, visar att i slutändan har betygen från gymnasiet inte så stor roll. Det finns en övertro på att om någon har höga betyg kan passa för alla yrken. Min studenterfarenhet under de senaste åren är också att vi i mångt och mycket, faktiskt kräver mycket mer av våra studenter. Och att det många gånger krävs mer för dem att få höga betyg. Kanske har det blivit så för att vi fått mycket kritik och verkligen strävar efter att hålla hög kvalitet numera.


    • Den här skiljelinjen mellan skolkunskaper och andra kunskaper har du några som helst belägg för den Monika. Mina erfarenheter från ingenjörsarbete är att det finns riktigt god överenstämmelse mellan grundläggande skolkunskaper och det som fodras i yrket. Samma erfarenheter har jag mött från läkare, jurister och socialsekreterare och många andra.

      Den som har höga betyg passar normalt sett fortfarande bara för ett fåtal kvaliificerade yrken men oftast ändå för flera. Den som har låga betyg passar däremot normalt sett inte för några kvalificerade yrken utan hamnar ständigt på villospår. Kombinerar man bra betyg och stort intresse så har man stor sannolikhet att hitta någon som fungerar men kombinationen låga betyg och att individen väljer det som den kom in på är oftast en ren katastrof för fortsättningen. Jag förstår inte varför du polariserar frågeställningen så Monika, vi måste väl alla vara medvetna om hur viktigt det är att vi hittar så bra lärare som möjligt till vår svenska skola.


    • Håller med Monika i det hon skriver ovan. /Fredrik


      • Håller du verkligen med om att det ”inte säger något om en students förmåga att utbilda sig till lärare om hon eller han har MVG eller G i alla ämnen från gymnasiet”? Vad har du för belägg för ett så absurt påstående? inte säger något


  6. Monica

    Det du lite föraktfullt avfärdar som ”skolkunskaper” är hela den kunskapsbas som studenten ska bygga såväl sitt fortsatta liv som sina fortsatta studier på. Du definierar ”skolkunskap” som citat ” att läsa in böcker utantill och sen ge rätt svar eller rätt resonemang under en saltentamen eller prov på gymnasiet”. Har du läst skolverkets målbeskrivningar i t.ex. något av ämnena svenska, engelska, matematik, fysik, kemi, …etc. I så fall hade du upptäckt att det är stor skillnad i krav mellan betyget G och betyget MVG. I matematik exempelvis rör det sig om skillnaden mellan procedurell kunskap och konceptuell kunskap. För betyget MVG ska kunskapen kunna användas för att lösa problem i nya situationer. Har detta ingen betydelse?

    Det är det du kallar ”skolkunskaper” dina lärarstudenter ska förmedla till sina blivande elever. Berättar du för lärarstudenterna att det inte spelar någon roll om de lyckas hjälpa eleverna till ett G eller ett MVG – det är andra saker som är viktigare.

    Lärarutbildningen utgörs till ungefär 70% av ämnesteori och ämnesdidaktik. Denna ämnesteori ska bygga vidare på gymnasiets kurser. Tycker du inte själv att det verkar lite absurt att det inte skulle finnas en korrelation mellan hur man kan tillgodogöra sig och verkligen förstå ämnesteori i gymnasiet och vid en högskola. Eller är det så att du räknar den gemensamma kärnan som den enda delen som betyder något i lärarutbildningen? I så fall kan jag förstå att du anser att betygen inte spelar någon roll.


    • Här tycker jag att Hans-Gunnar är inne på något viktigt Monica. Om du har den inställning som du har redovisat här och både Jan och Hans-Gunnar har reagerat på denna, vilka signaler skickar du till dina studenter? Precis på samma sätt som jag tog upp i tidigare blogginlägg om hur lärarutbildare hånskrattar åt Jan Björklund och hur man inte får tycka vad man vill på lärarutbildningen (du har ju tydligt talat om att man får göra det i ditt klassrum) så sänder din inställning signaler till blivande lärare som inte är bra. Det finns inga olika kunskaper, all kunskap är kumulativ och börjar med att förstå språk – ord/prata ord/läsa ord och så vidare. I skolsystemet slutar det med specialkunskaper inom ett visst ämne, t.ex. pedagogik. Du får nog definiera vad du menar med skolkunskaper om det inte ska bli fel.


    • Jag tror att vi måste i en debatt avhålla oss ifrån att tillskriva varandra känslor vi inte vet något om. Jag tänker inte gå emot detta mer än att säga att jag inte känner något förakt för kunskaper man får från skolan, men min erfarenhet och min uppfattning om att den inte räcker som grund för alla yrken som räcker för att man skall kunna studera till dessa och även kunna verka inom dem. Därför det är kunskaper som gäller alla medborgare och i syfte att klara sig i livet. Det är andra kunskaper som behövs också, som grund. Och jag tror att MVG-studenter förstår vad jag menar med det.

      Jag tänker inte ens tanken på att försök att styra mina studenter i en viss riktning, som passar mig. Det är dom som skall göra sina egna ställningstaganden.

      Lärarutbildningen utgör, i vilket fall hittills, av ämneskurser som också har en VFU-del, vilket innebär att studenterna skall kunna tillämpa teorierna i en praktik. De behöver konkretisera den och gå bortom på förhand givna kunskaper för att kunna lösa den.
      Jag skriver att skolkunskaperna inte räcker. Det betyder inte att jag avvisar dem.

      Inom ämnet matematik tror jag skolkunskaperna har en annan betydelse för vidare studier i ämnet. Men i en lärarutbildning skall du lära dig att lära andra om matematik, stimulera andras kunskap mm. Det innebär ett förhållningssätt som man troligen bara kan lära sig under utbildningen eller genom erfarenhet av annat än just ämneskunskaper. Något man kanske inte har hunnit lära sig under gymnasietiden.


      • De där andra kunskaperna man behöver för att bli en bra lärare de bygger väl också vidare på skolkunskaperna. Mina insikter förvärvade i svenska och samhällskunskap var en oundgänglig del i att begripa gruppdynamik och hur språkkunskaper är en förutsättning för matematikdidaktik och då talar jag i första hand om kunskaperna på MVG nivå eller åtminstone VG nivå. Det är först då som de ger den grund som behövs för att förstå dessa svåra koncept.


      • Jag har inte sagt något annat heller … utom att jag inte säger BRA lärare. Grunden behöver vi alla ha, men frågan är om det är en elitistisk grund man får när man gått ut gymnasiet även om man gör det med höga betyg. Och att man därmed har möjlighet att bli ”bra” inom alla yrken.

        Och om det nu är så att kvaliteten är så hög inom gymnasieskolan (vilket den inte verkar vara om man läser din blogg Jan) att den skapar eliten, kan man fråga sig var vi skall få tag på alla och få in på lärarutbildningen. Eller skall dessa fungera som coacher till alla andra som står lägre ner på betygsskalan.

        Jag är mer inne på att lärarutbildningarna får mer resurser och fortsätter att utveckla undervisningen mm. än att försöka locka ”rätt” studenter, så att det blir ”rätt” lärare. Det är som jag ser det, utbildningen som man skall lägga resurserna på.


      • Det är ju inte något direkt elitistiskt resonemang jag föreslår utan bara att vi försöker locka elever från den övre halvan av förkunskaper så att vi slipper de svagaste som framtida lärare. Jag vill förstås också ha mer resurser till lärarutbildningen men när jag ser att det är brist på pengar och tid för att utbilda så vill jag bara komplettera med att vi hittar de som tillgodogör sig lärarutbildningen lite snabbare och effektivare. Då kan lärarutbildningen utbilda dem i högre tempo och nå längre.


      • Vad menar du med högre tempo … ? Det är nog inte möjligt att få ett högre tempo än vad det redan är. Skall de göra en kurs på två veckor. Vilka kunskaper är det då som kommer att finnas kvar i ett längre perspektiv? Även genier behöver tid på sig.


      • De som är smartare förstår nya koncept snabbare. Handlar det om att läsa och förstå ett svårt logiskt resonemang så vet jag från min Chalmerstid att det var de som förstod saker på halva tiden jämfört med mig och då var inte förståelsen grundare.

        Från min egen undervisning vet jag att en grupp med bättre förutsättningar analyserar en ny frågeställning både snabbare och djupare samtidigt som de ser fler perspektiv.

        Har du undervisat så länge utan att se skillnad på hur mycket en grupp kan tillgodogöra sig på en viss tid? Tror inte det. Jag lovar dig också att det går att hitta grupper som fullständigt får en att baxna när det gäller hur mycket analys och förståelse de hinner med.


      • Jan
        Jag tror inte du tänker på hur det är att undervisa på lärarutbildningen. 1) Det är vuxna studenter som man inte kan få så mycket information om. 2) När jag talar om två veckor blir det 9 timmars lärarledd undervisning det handlar om och fyra-fem storföreläsningar. 3) När skall de hinna gå igenom den kurslitteratur som ingår och 4) när skall de hinna träffas i grupper och kunna diskutera, analysera och nå oanade höjder av kunskapstillägnande. 5) Och när skall de få tid till att göra sin VFU? Inom den tiden skall de också ha lämnat in sin examination.

        För att sen gå vidare till nästa kurs efter två veckor.

        Och hur skall vi lärarutbildare hinna med?

        Nej, låt oss hålla oss på jorden!

        Jag tror inte någon utbildning, inte ens på Chalmers har den takten.


      • Duktigare studenter kan visst lära sig snabbare ändå men viktigare är dock att resultatet hos dem blir bättre. Det finns i nuläget definitivt många som inte klarar av texterna och absolut inte i den takt som behövs. Hur blir då diskussionen och den gemensamma analysen?

        Ska vi vara realistiska så är dagens högt uppdrivna tempo på lärarutbildningen inte anpassat efter de svaga eleverna.

        Sen är jag ytterst medveten om hur pressad jag kan bli av duktiga elever som utmanar min kompetens och min intellektuella hastighet men här kan vi dock se en enorm möjlighet i en god cirkel av att om lärarstudenterna blir bättre och bättre så blir urvalet av de som går vidare till lärarutbildare också bättre. Det är dessutom roligt att bli utmanad intellektuellt.

        Regeringen måste dock inse att det kan bli dyrare per elev att utbilda duktiga elever, då de kräver dyrare lärarutbildare med mer förberedelsetid etc.


    • Johan
      Jag utgår precis som du efter mina egna erfarenheter. Och här på bloggen är jag en privatperson som visar min egen ståndpunkt. Ni är inte mina studenter och jag är inte i en undervisningssituation. Det handlar om hur jag ser på saker och ting. Det är ju också ganska talande att det är just en lärarstudent (Fredrik) som inte gör samma tolkning som du, Jan och HG. Så, att du ser HG vara inne på något viktigt mer än Fredrik i sitt bekräftande av det jag skriver, beror kanske mer på att du håller med HG, än att det jag skriver skulle stå för hur jag förhåller mig till mina studenter.

      Jag har varit mycket tydlig med var jag står …


      • Monika,
        Jag vet inte om det är möjligt att hålla isär den professionella personen och den privata personen om man diskuterar ett specifikt ämne som handlar om det som man jobbar med eller är engagerad kring. Jag påstår givetvis inte att du säger fel saker till dina studenter, men jag påstår att det som HG säger är högst relevant. Det man säger till sina studenter sänder signaler och det som HG tar upp är viktigt.


      • Det är klart att det går att hålla isär …
        Och jag tycker inte att man skall föra en debatt med en person och hela tiden relatera det hon eller han säger till dennes yrkesutövning. Diskutera sakfrågorna istället. Men om man inte har argument för dem är det lätt att gå på personen istället. Och försöka skapa misstänksamhet mot dennes sätt att förhålla sig i sitt yrke, för det hon eller han diskuterar om skola, utbildning och kunskap.

        Jag utövar ett yrke … men jag ÄR inte mitt yrke.


      • Detta var nu inte mot dig …


  7. […] mer möjlig Tyvärr leder detta helt fel och jag citerar från Johan Kants blogg och inlägget Teach for Sweden – kan man locka toppstudenter och en kommentar av Hans-Gunnar Liljenvall  som belyser min ståndpunkt: Det du lite […]


  8. Analys och vilja!

    Monika skriver:”Det finns en övertro på att om någon har höga betyg kan passa för alla yrken. Min studenterfarenhet under de senaste åren är också att vi i mångt och mycket, faktiskt kräver mycket mer av våra studenter. Och att det många gånger krävs mer för dem att få höga betyg. Kanske har det blivit så för att vi fått mycket kritik och verkligen strävar efter att hålla hög kvalitet numera.”(Slut citat)

    Höga betyg är skilt från kunskap. Vi fick in elever med höga betyg från skolor med inflation i betygsättningen. De hade svårt att leva upp till sina betyg, medan elever från skolor med höga krav alltid gick raskt framåt.

    Men om betygen är äkta och grundas på elevers vilja och förmåga att analysera och lösa problem, så gäller som Jan och Johan säger att höga betyg är korrelerade till framgång i yrkeslivet.

    Nu gäller det matematik, fysik, kemi. Förmodligen fordras mera av plugg och utantillkunskap i sociala ämnen med namn och årtal på tentorna.

    Höga betyg i historia och religion betyder ingenting för en lärarkarriär, medan höga betyg i matte, fysik och kemi pekar på förmågor som blir betydelsefulla för en lärare i naturvetenskap som att analysera och vilja.

    När det gäller hög kvalitet på lärarutbildningar, så varierar den. Jag läste att många små lärarhögskolor har låg kvalitet och att många elever hoppar av. Min dotterdotter hamnade på en av dem och slutade eftersom utbildningen är för dålig. Det gjorde nästan hälften av eleverna där.


    • ”Höga betyg i historia och religion betyder ingenting för en lärarkarriär, medan höga betyg i matte, fysik och kemi pekar på förmågor som blir betydelsefulla för en lärare i naturvetenskap som att analysera och vilja.”

      Du är här ute på oerhört hal is. Det du försöker framhäva här är att de samhällsorienterade ämnena och humanistiska ämnena inte är något värda. Ditt påstående är mycket anmärkningsvärt och saknar naturligtvis allt stöd i verkligheten. Fredrik


      • Göran,

        Jag tycker faktiskt att man ska ha respekt för andra discipliner än den man själv tillhör. Du har precis visat på ett rent förakt för de samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnena. Fredrik


    • Kvaliteten i andra ämnen varierar också, på olika universitet och högskolor… det är inte unikt för lärarutbildningen. Det unika är väl att man tror det.

      Och ja, hur skall man kunna utgå från betygen när det florerar rykten och även verkliga exempel på betygsinflation. KTH gick ut för ett stort antal år sen och undrade vad man sysslade med på komvux. Studenter som hade 5:a i fysik och matematik klarade inte studierna, medan studenter som hade 3:a i samma ämnen gjorde det.

      Det är tänkvärt!


    • Jag håller inte med dig Göran. Med en bakgrund där jag kommit ganska långt inom det tekniskt naturvetenskapliga så hävdar jag att samhällsvetenskapen varit helt avgörande för mycket av det jag lyckats med och att teknikhistoria varit det avgörande redskapet för att lyckas med några av de största utmaningarna. Svensk skola måste satsa mycket mer på NO området men det ska inte ske utan förståelse för andra områdens värde.

      Har du haft otur med lärare i SO ämnen så kan jag i och för sig förstå din reaktion men jag hade en briljant samhällskunskapslärarinna och har sett vad dessa ämnen kan ge.


    • Ja vi har problem med betygsystemet men jag anser att det vore helt förkastligt att inte utnyttja skillnader i förkunskaper efter 12 års studier bara för att vi har mätproblem.


  9. […] kommentar från Göran Tullberg hos Johan Kant fick mig att helt tappa fokus. Den lyder så här: Höga betyg i historia och religion betyder […]


  10. Monika, Fredrik, Jan!

    Att historiska och kulturella sammanhang är viktiga är något helt annat än hur ämnena lärs ut i skolan.

    Jag har läst historia och religion i många år i skolan och jag fick mycket höga betyg i studentexamen. Det är möjligt att jag haft varierande kvalitet på lärarna, men visst är det alltid bara namn och årtal som efterfrågas på tentorna.

    Vill ni förneka det? Fordras analyser och klargörande av historiska samband någonsin. Om jag fick göra om historieböckerna (kurserna), så skulle det väsentliga vara sambanden, inte bara namn och årtal som nu.

    Vad har klimatets växlingar betytt för det historiska skeendet? Det tas aldrig upp. Vad betydde digerdöden för demokratins utveckling? Tas aldrig upp. Hur har sjöfartens utveckling påverkat olika länders kulturella och ekonomiska utveckling?

    Historia är namn på kungar och kändisar samt en oherrans massa årtal. Inte fordras det analys eller en stark vilja för att planka årtal och namn. ELLER?


    • Ja Göran, i våra kurser på SU i utbildningshistoria, så fordras analyser och klargörande av historiska samband, men i relation till skolan och utbildningen i dag. Ja!


    • Göran,

      Samhällskunskap, Religionskunskap och Historia ser absolut inte ut på det viset som du nu försöker hävda. Du har för att tala klarspråk oerhört fel.


    • Mina kollegor som arbetar som historielärare tar upp precis sådana samband som du efterlyser och jag har tom hört dem berätta att de tar upp en del av de saker du har som exempel.


  11. Var uppriktaga! Tala om läroämnena!


  12. Monika!

    Om du säger så, så tror jag att historietentor numera innehåller uppgifter som fordrar analyser av samband. Men eftersom jag själv aldrig upplevt några sådana tentamensuppgifter, så vill jag att du exemplifierar.

    Monika snälla! Visa ett bra exempel!


  13. Ett exempel från första terminen i nya lärarutbildningen

    Uppgiften består av tre delfrågor. 1) Det utbildningssystem som byggdes upp under artonhundratalet beskrivs ibland som parallellskolesystemet. Vad innebar det? 2) Genom en serie reformer förändrades detta och ersattes av en obligatorisk grundskola och frivillig gymnasieskola efter andra världskriget. Vilka var de främsta skälen till att dessa reformer genomfördes och att grundskolan kom att ersätta folkskolan och realskolan? 3) Hur har styrningen av grundskolan (och gymnasiet) förändrats de senaste tjugo åren, och varför?

    I ditt svar ska du dels kortfattat beskriva utvecklingen och dels förklara vad detta innebär. Du bör anknyta till kursens teman och hur denna utveckling sammanhänger med synen på lärarprofessionens förändring, och med synen på barn och ungdomar.


  14. Exempel från första terminens studier i nygamla lärarutbildningen

    Uppgift
    1. Beskriv förändringar avseende ideologisk styrning som den svenska skolan har genomgått från 1950-talet. Analysera främst vilken betydelse detta har haft för lärarprofessionen? Ta främst stöd av Hartman, Lundgren och Johansson.

    2. Ge några historiska och nutida exempel på hur kön, klass och etnicitet verkat åtskiljande för elevers skolgång och utbildning? Redogör också för några förändringar som har bidragit till att skolan är mer jämlik idag än för ett sekel sedan? Ta främst stöd av Johans¬son, Taguchi och Bunar.

    3. Diskutera valfrihet i relation till val av förskolor/skolor, och vilka följdverkningarna kan bli för de berörda förskolorna/skolorna, lärarprofessionen och inblandade elever och familjer. Använd Bourdieus kapital- och habitusbegrepp. Ta främst stöd av Bunar och Broady.


  15. BRA exempel Monika. Men har man sådana uppgifter i grundskola eller gymnasium? Har du sett någon enda sådan uppgift där?


    • Nej!


      • Göran,

        Jag har sett analyserande uppgifter även där. Det har till exempel handlat om eleverna kan se något i berättelsen om hur judarna leds ut ur Egypten som har koppling till dagens diskussion om mänskliga rättigheter. /Fredrik


  16. OK! Vi har litet olika erfarenheter.

    Mina erfarenhetr är just mina och de säger att de prov jag fått i historia handlar om namn och årtal. Jag är självklart lycklig om historia blir vad det skall vara – beskrivning av och förståelse för hur olika krafter samverkar i kulturutvecklingen.


  17. Monica

    Du verkar ha tagit illa upp av det jag skrev. Det finns ingen anledning till det! Däremot finns anledning att alla de lärare som kämpar för att eleverna ska få goda kunskaper och därmed höga betyg tar illa upp av det du skriver. Du säger ju i klartext att G eller MVG inte spelar någon roll. Att sedan slingra sig genom att påstå att det är betygen du avser och inte kunskaperna håller inte. Även om vi har en betygsinflation så finns statistiskt ett starkt samband mellan betyg och kunskap.

    Eftersom du i dina argument ideligen refererar till dina erfarenheter som lärarutbildare får du räkna med att även motargumenten kan innehålla synpunkter där det du refererat till finns med. När du å ena sidan definierar ”skolkunskaper” som utantillärande och å andra sidan beskriver vad som krävs i din egen verksamhet som en förmåga att ”tänka bortom …?” så måste en diskussion självklart även innehålla din egen verksamhet. Utan att du rimligen kan känna till vilka krav på kvalitet i kunskaper och förmåga att använda kunskaper i nya situationer som olika ämnen och olika betygsnivåer ställer, avfärdar du möjligheten att dessa ”skolkunskaper” innehåller det du avser med att ”tänka bortom”. Är det då inte rimligt att även din verksamhet finns med i ett motargument?

    Du definierar inte vad som döljer sig bakom att ”tänka bortom”. Jag ska ge ett exempel från mitt eget ämnesområde. De teoretiska fysiker som utforskar universums uppkomst rör sig i ett område där den mänskliga hjärnan inte längre räcker till för att logiskt komma vidare, hur begåvad man än är. Inte ens Einstein klarade detta. Här kan man verkligen tala om att tänka bortom! Man närmar sig dock gåtans lösning sakta men säkert. Hur har det gått till och hur går det till? Jo, genom att systematiskt bygga upp ämneskunskaper i matematik, fysik och kemi har man skapat möjlighet att se längre och längre. Newtons klassiska svar på hur han kunde utveckla matematiken och den klassiska mekaniken var ”att det inte är svårt att se långt när man står på giganters axlar”. Det jag vill ha sagt är att man inte kan se bortom utan att stå på en solid grund av ämneskunskaper och då menar jag att alla ämneskunskaper är viktiga – vad som är viktigast i det speciella fallet avgörs av vad man vill se bortom.


    • Jag lägger ned en hel del energi även på de elever som strävar mot de höga betygen eftersom vi ska möta alla elevers behov. I min undervisning finns det moment för att uppnå djup förståelse och att öva sig att tänka vidare utifrån det man lärt sig. Jag upplever att väldigt många MVG kriterier handlar om just att tänka bortom det som inses mer naturligt utifrån undervisningens innehåll. När du tar upp det så inser jag att jag får en stark känslomässig reaktion av ilska av att G eller MVG inte spelar någon roll. Det finns så mycket i mitt uppdrag som handlar just om att uppnå den ökning av kunskaper som ska motivera de högre betygen.


    • Däremot finns anledning att alla de lärare som kämpar för att eleverna ska få goda kunskaper och därmed höga betyg tar illa upp av det du skriver.

      Jag tror inte att du kan vara en talesperson för alla lärare!

      Jag har inte talat om skolkunskaper som utantillkunskaper, utan den typ av kunskaper som är mer allmänna och som vi alla skall få med oss. De kunskaper som har bestämts på formuleringsarenan.

      Det är ingen mening att diskutera med någon som man måste hela tiden betona – Det har jag inte sagt.


    • Jan
      Det var verkligen kontroversiellt att våga hävda att höga betyg med automatik inte skapar bra lärare …

      När du tar upp det så inser jag att jag får en stark känslomässig reaktion av ilska av att G eller MVG inte spelar någon roll.

      Jag har ju förklarat vad jag menar med det (och jag har inte sagt detta – det är HG som har sagt att jag har sagt det)… på flera ställen! Och nu kommer jag inte förklara det en gång till.

      Sen får ni göra vilka tolkningar ni vill!

      🙂


    • Ni får diskutera utan mig … !


  18. Monica

    Eftersom du påstår att jag felaktigt återger vad du skrivit kan jag påminna dig om det med några citat. Först måste vi reda ut att det som sätts betyg på i gymnasiet är det du kallar ”skolkunskaper”. För att vara behörig till olika inriktningar på lärarutbildningen ställer högskoleverket vissa minimikrav på kurser som studenten ska ha läst. Dessa krav är rimligen satta för att de är relevanta för utbildningen och inte något varje medborgare behöver för att klara sig i samhället. Ska man bli matematiklärare så krävs minst Ma D och det behöver man inte för att klara sig i livet. Med andra ord är skolkunskaperna, när man söker olika utbildningar, kunskaper som behövs för att klara en speciell utbildning.

    Så till några citat:

    1. ”Jag ser ingen nackdel i att antagningspoängen är låg till lärarutbildningen”.
    2. ”Jag menar dock att det inte säger något om en students förmåga att utbilda sig till lärare om hon eller han har MVG eller G i alla ämnen från gymnasiet. Därför att det är skolkunskaper som har bedömts och betygssatts, inte kunskaper som behövs för ett speciellt yrke”.


    • Jag uttrycker vare sig förakt eller att det handlar om utantill-kunskaper eller att betygen inte spelar någon roll. DET är dina tolkningar som passar ditt sätt att argumentera för ditt perspektiv.

      Sätt in dessa citat i sitt sammanhang, så blir innebörden en annan.

      Och det är mina sista ord i det här ämnet!
      Tack för mig!


    • Jag måste nog säga att de av Hans-Gunnar Liljenvall framlyfta citaten är rent skrämmande pga av det intryck de skapar av att prestationer inte ska löna sig. De är förstås lösryckta ur sitt sammanhang och jag tror absolut på Monika att i sitt sammanhang kan de säkert ses i ett helt annat ljus. Jag tolkar dem dock som ett symptom på att det finns en underliggande diskussion om betyg som är oerhört fel ute. Vad säger de lärarutbildare som inte vågar vara så öppna som Monika är på ett förtjänstfullt sätt?


      • Jan,

        Jag tycker i och för sig att det är bra att vi har en diskussion om betygen i samhället. För som privatpersoner har vi rätt att tycka olika om betygen. Det är bra att argument för och argument mot ställs mot varandra. Det är så vi får en bra diskussion i vårt samhälle. Att vi som privatpersoner har olika uppfattningar om betygen är inte konstigare än att vi har olika åsikter om andra politiska frågor som inte rör skolan.

        Istället för att avvisa den här diskussionen med ”att det finns en underliggande diskussion om betyg som är oerhört fel ute” så anser jag att vi bör ta till oss av kritiken och fundera över hur vi kan göra bedömning och betygssättning bättre i skolan. Det är mitt synsätt på diskussionen i alla fall.


      • Jag är i och för sig är jag för en öppen diskussion och funderingar kring hur vi gör betygsystemet bättre men jag känner ett stort obehag över att det finns så starka ideolgiska strömningar inom lärarutbildning och skolforskning att de hindrar oss att bygga en skola som är effektiv för samhället.


      • Jan.

        En fri forskning är det som är mest effektivt för samhället. De ska absolut inte under några som helst omständigheter bara presentera resultat som passar dagens makthavare. Det vore fullständigt förödande för samhället om en forskare inte kunde föra fram sin forskning för att den inte stämmer med det som makthavarna tycker. Vi är inte alls överens på den här punkten. Den akademiska friheten är extremt viktig för mig och har och kommer fortsättningsvis också vara en hjärtefråga för mig. Den akademiska friheten är inte något som jag kompromissar om.

        Fredrik


      • Jag anser också att den akademiska friheten är oerhört viktig och vill kämpa för att öka den. Detta måste dock balanseras med en vetenskapstradition som ser till så att forskningen inte blir ideologiserad. Forskningen är varken till för att förse regering eller opposition med argument.


  19. Fredrik

    Den fråga jag debatterat med Monica handlar inte om huruvida vi sätter betyg på rätt sätt, det är en annan viktig fråga. Vad jag vill peka på är hur vi värderar betyg och de kunskaper betygen står för och därmed även elevers och lärares ansträngning. Även om nuvarande betygsystem har stora svagheter så finns en mycket stark korrelation mellan betyg och kunskaper, framförallt i matematik och naturvetenskapliga ämnen där kunskapsmätning är tillförlitlig.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s