SKL och Timbro är ute och cyklar!

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Timbro skrev den 4 maj en replik på den debattartikel som Metta Fjelkner och Lärarnas Riksförbund (LR) skrev i Dagens Nyheter (DN) den 3 maj. Men ärligt talat, vilket trams man kommer med! Jag ska ta en artikel i taget.

För att börja med SKL:s artikel så menar man att de problem som skolan har inte kommer att bli avhjälpta av att skolan förstatligas. Maria Stockhaus, ordförande i utbildningsberedningen, SKL skriver: ”Precis som Lärarnas Riksförbund är också SKL oroade över att många elever inte får den undervisning som de behöver och har rätt till. Svensk skola behöver förändras men inte genom att ansvaret för skolan läggs över på staten”. Stockhaus fortsätter: ”Vår slutsats från mängder av data, inte minst aktuell forskning, är att skolor och elever som har skickliga lärare samt skolchefer och politiker med ett tydligt ledarskap, lyckas och når kunskapsmålen. Detta är inget som statlig styrning skulle ordna bättre, tvärtom finns en risk att besluten då fattas längre ifrån dem som verkligen känner till vad som krävs på de enskilda skolorna”.

Men vänta nu ett tag – SKL har haft chansen i 18 år att se till att svensk skola blir bra och hur har SKL lyckats med det? Inget vidare om ni frågar mig, snarare är det så att SKL har bygg in en misstänksamhet och osäkerhet mellan lärare och arbetsgivare, man har negligerat läraryrkets komplexitet och man har konstant sett till att lärarnas status och lön har sjunkit. På de 18 år som SKL har varit arbetsgivarorganisation har man sett till att marginalisera läraryrket och dra ner lärare i skiten, läs gärna Zarembas artiklar.  Mer administration och mer uppgifter och att uppmuntra skickliga lärare genom att ge dem ordentligt betalt har det väl knappast varit frågan om. Jag kommer ihåg Storforum Skola på SvT hösten 2010 där SKL:s repressentant sitter i studion och säger att lärarlönerna måste upp. Men vad har hänt? Ingenting, det är bara ord, ord, ord och ingen handling.Så vem har förtroende för SKL?

Jag vill också påminna om att Maria Stockhaus är kommunalpolitiker i Sollentuna, där en stor IT-satsning lanserades för bara någon månad sedan. Bland annat ska elever få ipads istället för böcker, ut med läromedlet – den metodiken är från stenåldern. Känner jag igen detta? Hmm, ja visst ja, det är ju mycket billigare att köpa in datorer till eleverna än att satsa på bra lärare. Alla elever får varsin dator, så kan de söka sin egen kunskap och så behövs inga dyra lärare – kanske kan man göra om lärarna till handledare. Men vänta nu Johan säger nog den IKT-frälsta, klart att morgondagens pedagogik ska få utrymme. Vi lever i 2000-talet Johan, klart att eleverna måste ta hand om sin egen lärprocess. Vill du verkligen tillbaka till 50-talet Johan?

Jag känner igen det här resonemanget också – jo visst jag, det var ju samma snack som SKL körde på 90-talet när man gjorde vågen åt Problembaserat Lärande (PBL). Enkel matematik – eleverna sköter inlärningen och eftersom vem som helst kan dela ut instuderingsfrågor går det att degradera lärarna till handledare och sedan kanske man kan bestämma att alla inte behöver vara utbildade lärare, utan man har en huvudlärare som sätter betyg och är ansvarig och en väldans massa hjälplärare, men de är ju inte lärare så dem kan vi ju kalla för lärarassistenter och tjong så sänker vi lönerna! Och varför inte göra som man gjorde tidigare (Kommunförbundet) – skriva in i riktlinjerna för arbetsgivaren att undervisning ska undvikas. Tjing tjing hela vägen till banken och Maria Stockhaus och hennes kompisar sitter på internkonferenser och skrattar högt. Skrattkalas!!!

Så vem har förtroende för Maria Stockhaus? Det är bara ord och ingen handling. SKL har bevisat att läraryrket måste förstatligas omgående! Om någon över huvudtaget ska ta SKL:s ord på allvar får man nog bevisa att man vill öppna plånboken mer än de där 2,6% som man pratar om. Löneförhandlingar pågår nu – upp till bevis eller än gång för alla visa att det bara är läpparnas bekännelse som ni står för SKL!

Timbros replik handlar om att beskriva en del problem som finns i svensk skolan, brist på ansvarstagande och att det även staten har brustit i ansvarstagande. Timbro lyfter fram några av framgångsfaktorerna för elever i skolan: att lärare och föräldrar har höga förväntningar på alla elever. Och man påtalar att 47 av de 50 sämsta skolorna är kommunala. Hela beskrivningen man gör är bra och korrekt, men det är bara en beskrivning för att lyfta fram och rättfärdiga friskoloereformen. Så här skriver man: ”Men i stället för att diskutera hur framgångsrika skolentreprenörer ska hämmas genom till exempel vinstförbud, vore en rimligare diskussion att dels fundera över hur de bästa skolorna kan inspirera övriga, dels ställa sig frågan hur de sämsta skolorna ska hanteras. Och faktum är att 47 av Sveriges 50 sämsta skolor är kommunala. Bör alla ens få finnas kvar? Sedan 1985 har staten haft möjlighet att ta till så kallad statlig tvångsförvaltning. Har en kommun grovt eller under längre tid misskött sig får regeringen enligt Skollagen, på kommunens bekostnad, vidta de åtgärder som behövs för att avhjälpa bristen. I det uppmärksammade fallet med Tolvåkersskolan i Kävlinge krävde en grupp föräldrar tvångsförvaltning, vilket avslogs av regeringen på Skolinspektionens rekommendation”.

Så bara för att staten och kommunerna inte har gjort ett bra jobb är det ok att plocka ut miljarder i grova vinster på offentliga medel? Bara för att kommunala skolor är dåliga är det då ok att skolkoncerner som ägs av riskkapitalbolag konkurrensutsätter kommunala skolor? Är det så att de bidrar till mångfald, valfrihet och en utmaning av kommunala skolan? Nej det är inte min åsikt eller erfarenhet – man dränerar den kommunala skolan på duktiga elever som klarar av självständigt arbete och kvar är ”gänget” av elever som behöver mycket stöd. Friskolereformen har snarare segregerat den svenska skolan.

Men givetvis finns det goda exempel på bra friskolor som gör ett bra jobb och där elever trivs och utvecklas bra. Men hur många andra exempel har vi hört? En listen kort lista:

• Walthers gymnasium i Haninge (nerlagd sedan en tid): Eleverna fick en bärbar dator, icke behöriga lärare och lärarlösa lektioner. Ägaren gjorde miljonvinst.
• John Bauergymnasierna: Har fått väldigt mycket kritik för bristfällig undervisning och att eleverna till stor del får klara sig själv. SvT-programmet: Världens bästa skitskola lyfte fram flera kvalitativa brister, men även här i Stockholm har kritiken framkommit många gånger. Vinst för ägarna!
• Skolkoncernen Baggium gör rekordvinst, trots att eleverna har verkligen bristfälliga lokaler och verktyg, se Världens bästa skitskola. Huvudägaren Ola Sahlsten gör 250 miljoner i vinst! Läs även mina blogginlägg kring tv-serien.
• Kvarnholmsskolan i Nacka dränerade Jordbromalmsskolan på många elever, de kunskapssvaga eleverna kom tillbaka – de fick ingen hjälp, utan behövde lärarledd undervisning. Men de kunskapsstarka eleverna kom aldrig tillbaka.
• Kristinaskolan i Täby, som är en skola för elever i behov av särskilt stöd uppmärksammas i media på grund av bristfällig kvalitet. Ägaren gör vinst 10 miljoner. Alltså inte ens de elever som behöver mest stöd och hjälp går säkra. Läs mitt blogginlägg.

Hur många fler exempel behövs det för att Timbro ska sluta försvara friskolereformen och inte flytta det fokus som LR satte upp i sin kritik mot en likvärdig skola. För det handlar om segregation och att en likvärdigskola ska få finnas för alla elever, oavsett om vilken huvudman det handlar om.

En fråga:

• Varför öppnar inte Pysslingkoncernen, Vittra, Kunskapsskolan eller Internationella Engelska skolan nya skolor i Jukkasjärvi eller Filipsstad? Eller ens i Rosengård? Eller i Sveg?

Det är väl ett ganska enkelt svar: Det finns ett alltför litet elevunderlag för att det ska gå att driva skola i landsortsskolorna med stor profit. Så klart är det alldeles för stora problem i Rosengård och det vore en alltför stor uppgift att lösa för dessa koncerner, för det kommer att kosta mycket pengar och bli för liten vinst för att få goda resultat. Vem får i stället sköta dessa skolor? Jo, kommunerna och ibland med dåliga resultat. För SKL har ju sett till att man inte vill betala för kvalitet, det ska vara bra resultat men det ska vara nästan gratis. Och det är just det som är själva drivkraften för friskolor: Så stor vinst som möjligt för minsta möjliga insats, barn med särskilda behov betackar mig sig för. OK nu generaliserade jag grovt, det finns givetvis undantag, men ge mig 10 goda exempel på friskolor som fixar alla elever, även om de har en ADHD-diagnos, eller Dyslexi eller Autism.

Kanske skulle Karin Svanborg-Sjövall och Eva Cooper ha detta fokus när de skriver och kanske skulle man ta reda på detta genom att göra en omfattande undersökning kring vilka elever som ”väljs bort”. Det går inte att försvara dåliga kommunala skolor och det går inte att trolla bort friskolor, de finns och kommer att förbli en del av vårt samhälle så länge politikerna inte bestämmer annat. Men man ska nämna saker vid dess rätta namn! Kapitalism är kapitalism oavsett vilken verksamhet det handlar om. Segregation är segregation oavsett vilken typ det handlar om. Förorten är förorten oavsett vilken förort det handlar om. Kanske skulle SKL och Timbro åka ut och kolla in resultaten för fotbollsklasserna på Rinkebyskolan. Eller kanske besöka Rosengårdsskolan för att prata skola med dessa elever. Mycket möjligt skulle man finna det intressant att åka till södra Jordbro där 100% av eleverna har annan kulturell bakgrund än helsvensk. Gör man det så kanske det går upp ett ljus för dessa tre damer, att det faktiskt behövs lärarledd undervisning och det är just lärarna i den kommunala skolan man behöver satsa på. Och det är med en fet höjning av lönen!!! Hör ni det SKL – en fet höjning av lönen!

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!