h1

Yrke: Lärare del 5

30 maj 2012

Nyexad, ny på Jordbromalmsskolan och med en ny klass hade jag upptäckt att min klass, 6A, läste oerhört dåligt. Och vi läste och läste och läste för jag jobbade som svensklärare trots att jag saknade utbildning. Men däremot fick jag en smärre chock när jag insåg att eleverna inte kunde i princip någonting när det gällde NO och SO.

 

Ingenting säger du och höjer på ögonbrynet, men jag menar verkligen ingenting. I min sexan hade eleverna ingen aning om väderstrecken, kunde inte hantera en atlas och fattade inte ett dugg om vad demokrati var. Nu höjer du säkert på ögonbrynen igen, för man har väl klassråd och då borde väl eleverna ha viss koll på demokrati. Det kan man tycka men så var inte fallet. När jag ville jobba med demokrati i samhällskunskapen hade nästan inga elever hört talas om begreppet. Klart att en och annan duktig flicka kände igen demokrati, men alltför få. Så vad göra? Givetvis var det bara att börja från början och köra basic – i alla ämnen! När det gällde NO var det ännu värre, där kunde eleverna verkligen NADA! Om man inte har några grundkunskaper hur ska man då kunna tillgodogöra sig NO och SO?

 

En annan otrevlig upptäckt var att eleverna inte var vana vid att ha prov och läxförhör. Jag som var ny som lärare tänkte att jag måste ta reda på vad eleverna verkligen kunde inlärt och därför var skriftliga prov och läxförhör ett av de examensuppgifter jag gav till eleverna. Flera i min sexa hade aldrig haft prov tidigare, mer än de nationella proven i svenska, engelska och matematik som de haft drygt ett halvår tidigare (vårterminen i årskurs 5). Eleverna i 8A hade däremot haft en hel del skriftliga läxförhör och prov. Jag förklarade för eleverna att det var viktigt för mig att veta vad de verkligen kunde, något som de efter ett tag accepterade.

 

Eftersom jag var ny lärare och inte visste vad eleverna kunde, men heller inte hade någon koll på hur jag skulle jobba – alltså vilken metodik jag skulle använda mig av, så blandade jag friskt. Ibland undervisade jag, ibland fick eleverna instuderingsfrågor, ibland fick eleverna gå till datasalen och jobba med ett specifikt arbetsområde och ibland fick hemprov. Vi alla tillfällen fick eleverna en arbetsplan (LPP), kanske inte lika fin som denna som är av senare årsmodell, men dock en tydlig planering om vad eleverna skulle kunna.

 

Jag jobbade på och efter kanske 3-4 månader märkte jag ett fenomen som jag skriver om i min bok Yrke: Lärare, eleverna är oerhört duktiga på att lära sig mekaniskt och kopiera text. Efter visst efterforskande visar det sig att eleverna var en produkt av problembaserat lärarande (PBL) där läraren inte ska vara lärare utan handledare. Även om jag sågat PBL och Hans-Åke Scherp och ämnar inte att försvara vare sig metodiken eller personer, så är jag säker på att det inte var tanken att läraren skulle kliva ner och vara handledare när PBL lanserades. Men det blev konsekvensen. En kollega till mig sa: ”Ja men snälla Johan, kliv in i 2000-talet, varför ska jag rätta eleverna läxförhör i engelska när de kan byta med varandra och rätta läxförhören själva. Dessutom behöver eleverna lära sig att söka sin kunskap, det är den moderna skolan”. Vad skulle jag säga som var nyexaminerad lärare?

 

Jag tänkte att jag skulle göra ett litet experiment. Vi skulle jobba med inre och yttre krafter i geografi. När jag planerade gjorde jag en arbetsplan där jag skrev instruktioner till eleverna som såg ut ungefär så här:

 

  1. Läs sidorna 57-60 i boken. Svara på frågorna a, b och c på sidan 60 i boken.
  2. Läs sidorna 61 – 63 i boken. Svara på frågorna a, b och c på sidan 63 i boken.
  3. Läs sidorna 64-67 i boken. Svara på frågorna a, b och c på sidan 67 i boken.
Jag använde mig av frågorna i läroboken och i just denna bok var det så fiffigt ordnat att det som efterfrågades gick att leta rätt i texten genom att sökordet var kursiverat. Exempelvis var en fråga: Vad är en förkastning? I texten stod det: En förkastning är…. – praktiskt. Tror ni eleverna följde mina instruktioner? Absolut inte, alla utom en flicka i klassen gick direkt på frågorna och sökte svaren och sedan var det bara att skriva av meningen. När alla elever hade lämnat in sina uppgifter läste jag igenom dem och kunde konstatera att alla utom ovanstående flicka hade skrivit exakt samma svar på frågorna – kopierad läromedelstext. Jag kopierade samtliga elevtexter i tre kompendier och delade ut till mina SO-kollegor och frågade om detta var god kunskap. Hur mycket hade eleverna lärt sig? Hur mycket förstod eleverna, t.ex. vad en förkastning verkligen var? Sedan fick vi en bra diskussion på vårt SO-möte. Så jobbig var jag.

 

Ett annat gott exempel på mekanisk inlärning var när eleverna i årskurs 6 också skulle jobba med geografi, denna gång handlade det om ett klimatområde. Jag hade gjort i ordning arbetsplaner och sedan fick eleverna välja ett klimatområde som de skulle läsa in sig på och ta reda på om klimat, växtlighet, nederbörd, djurliv och så vidare. En elev hade valt norra barrskogsbältet och skrev ungefär så här: ”Orre trivs bra i barrskogen och längre bort på bilden så ser….” Eleven hade inte ens reflekterat över att den text som kopierades refererade till en bild i boken.

 

Jag var ju svensklärare och hade chansen att jobba med vad jag ville i svenska, så vad ska man pyssla med i årskurs 8? Poesi kanske? Åh vad alla elever i Jordbro blev glada när jag berättade att vi skulle jobba med poesi -NOT! Men kul blev det för vi läste Petters texter, vi såg på video när Bruno K Öijer reciterade sina egna dikter och vi läste Sonja Åkesson. Och eleverna fick jobba med egna texter. En kille som hade gjort så lite som möjligt lämnade in en egen dikt med tolv verser med fyra rader per vers. Jag tänkte: ”Nu har du skitit i det blå skåpet”, sökte på internet och fann dikten direkt. Alltså killen hade gått ut på internet, hittat en passande dikt, kopierat texten, skrivit dit sitt namn, lämnat in den och blivit avslöjad av mig som fuskare. Och fusket fanns det gott om på internet, lärare som jobbade på den tiden kommer väl ihåg MVG-plus och Mimers brunn, två av de många källor där det fanns gott om texter att kopiera. Och det kopierades verkligen hej vilt. Utan förståelse!

 

Jag har många fler exempel och ett gäng av dem tar jag upp i min bok Yrke: Lärare. Där kan du läsa om dessa exempel och varför de blir till problem för lärarna på Jordbromalmsskolan. För så klart var det problem med att eleverna inte kunde förklara hur de tänkte och heller inte kunna formulera meningar med egna ord och i egen text. När jag påtalar för eleverna att jag kräver av dem att de ska tänka själva kring det de lär sig och kunna med egna ord sätta ord på sina tankar och kunna skriva en fri text kring det de lär sig blir de förskräckta. Varför? Så klart för att det är svårt och att de inte var vana vid detta. Nu kanske du reagerar och tänker att det är självklart att eleverna ska kunna formulera egna tankar i egna producerade texter. Men min erfarenhet säger mig att det inte per automatik fungerar så på alla skola när det gäller ALLA elever.

 

Men jag fick en snilleblixt. Jag hämtade en bunt med tidningen Metro varje morgon på väg till Jordbromalmsskolan och lät eleverna läsa tidningar. En gång i veckan plockade jag ut en tidningsartikel, från Metro, DN, Svenskan, Aftonbladet eller Expressen. Inte en supersvår artikel, ingen debattartikel, utan en vanlig artikel som handlade om något intressant ämne. Jag kopierade artikeln och ställde tre frågor som eleverna skulle svara skriftligt på. Och svaren stod inte direkt skrivna i artikeln, utan eleverna fick dra slutsatser eller tänka till när de läst artikeln. Tanken var att träna eleverna på att tänka själv. Tror ni det var många som slog bakut? Oj, oj, oj det blev rena rama upploppet men jag stod på mig och efter några månader eller ett halvår så började eleverna verkligen formulera egna tankar och efter två år, när 8A hade blivit 9A och lämnade Jordbromalmsskolan var de riktigt tränade. Långt senare har jag fått höra hur många det var som hatade artiklarna, men som också påtalade att just att de tvingades tänka själv hade hjälpt dem på gymnasiet och på eftergymnasial utbildning.

 

Utifrån mina första erfarenheter som nyexaminerad lärare, det som jag nu har beskrivit i fem blogginlägg bygger jag upp det som jag senare kommer att döpa till Seminarieundervisning. Jag får också klart för mig att det är vissa grundläggande punkter som jag anser att man behöver ha med sig som lärare när man möter elever och dessa punkter kommer jag redogöra för i nästa blogginlägg. Det är också mina erfarenheter som gör att jag skriver boken Yrke: Lärare, som handlar om hur det är att vara lärare i en segregerad och invandrartät skola. I boken tar jag upp många konkreta elevexempel och jag kommer med många metodtips som kanske kan vara en inspiration för en lärarstudent, eller en lärare som behöver tanka idéer.

 

För övrigt anser jag att läraryrket är samhällets viktigaste arbete!
Annonser

3 kommentarer

  1. Johan,

    Det är ett intressant exempel du tar upp detta med tidningarna. Får lägga det på minnet för framtiden. Känns som ett bra sätt att å ena sidan bidra till en förståelse hos eleverna för mediet som sådant (tidningar) och å andra sidan få dem att tänka och kunna reflektera själva. Detta är ju något som LGR 11 är tydlig med att vi ska göra också:

    LGR 11: ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden”

    /Fredrik


    • Kanon Fredrik


  2. […] Yrke: Lärare, del 5 […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s